Oj, du förstår väl, Elin, att man inte gifter sig med såna som du, sa Anton lugnt. Det finns kvinnor för kärlek och trevligt umgänge, och så finns det de som sparar sig till bröllopet. Tyvärr hör du inte till den sorten.
Men vad är det för fel på mig, Anton? Jag lagar mat, ser bra ut, håller huset rent, uppfyller ju alla dina behov som kvinna, sa Elin förvånat och tittade på sin älskade man.
Just därför! Du är skadad, fattar du? Man gifter sig inte med såna som du. Man umgås bara med dem, inga seriösa avsikter. Man ska gifta sig med en ärlig och oskuldsfull tjej, en där man är den förste! En som är redo att lyda sin man i allt, som i ordspråket. Anton, nöjd med att ha fått sista ordet, vände sig mot väggen och började snarka.
Bara en vecka tidigare satt Elin med sina väninnor på ett fik och diskuterade vilka fantastiska framtidsutsikter hon hade. Visst, 30 år ingen ung tjej längre men karriären var på plats, hon hade lägenhet och bil, och hon såg strålande ut. Hög tid att gifta sig och skaffa barn! Dessutom hade hon redan en perfekt kandidat med bra gener. Anton hade aldrig varit gift, bodde visserligen själv men hade köpt en lägenhet granne med sin mamma. 40 år, snygg, välvårdad, nästan inga dåliga vanor och en fin tjänst på jobbet. En dröm av en man.
Elin och Anton träffades på hennes mottagning han kom på en tandläkarkontroll och hittade sin framtida kärlek. Sånt händer. Elin jobbade hårt, tog emot både på vårdcentralen och privat, så det fanns inte tid för kärleksliv. Anton stod redan samma kväll utanför hennes jobb med en bukett inte banala rosor utan magnifika pioner. I februari! Sen bjöd han henne på restaurang. Så började det.
Å ena sidan oroade sig Elin: det var snart två år, och inget frieri från Anton. Väninnorna började nämna att det var dags att byta status och få en ring på fingret. Men Anton hade ingen brådska. Efter att ha lyssnat på “tjejernas” råd bestämde sig Elin för att påskynda processen. Hon inledde ett allvarligt samtal inför sänggående och fick ett helt oväntat svar: man gifter sig inte med såna som hon!
Vad trodde han egentligen om sig själv? Hon behövde diskutera situationen med klokare människor, så nästa dag efter jobbet träffade hon sina gifta väninnor på fiket igen:
Föreställ er, tjejer, han sa att jag var skadad! Att man inte gifter sig med såna som jag!
Hur kan han säga så, Elin? fräste Katarina. Du är vacker, smart och har mer på fötterna än de flesta killar.
Han sa att han bara gifter sig med en oskuld. Jag är… tredje klass, inte värd att gifta sig med. Vad ska jag göra nu? Annars passar han ju perfekt. Inte dum, har pengar, allt funkar bra där…
Elin, lämna honom innan det är för sent, fnissade Lina. Annars kommer han manipulera dig och du får spendera år på att reparera din självkänsla.
Eller ta med honom hit! Vi har ju en anledning Micke och jag firar 10 år som gifta i helgen! Kom med din Anton, vi ska sälja in äktenskapet för honom, inflikade Katarina.
Så blev det bestämt. Anton, som sällan umgicks med Elin offentligt, gick oväntat med på att åka ut till deras sommarstuga. Han körde också bilen. Elin såg fram emot att kunna slappna av med tjejerna, eftersom hon inte behövde köra hem.
På Katarinas och Mickes sommarstuga var stämningen underbar. Barnen sprang omkring Katarinas två och en massa syskonbarn det stektes korv, och lilla hunden Rufus, en pudel, sprang överallt. Elin tittade på honom och undrade var han gömde batterierna. Middagen började efter lunch och pågick till kvällen. De äldre hade redan gått in Mickes och Katarinas föräldrar, mor- och farföräldrar och barnen hade lagt sig. Kvar vid bordet var de tuffaste: Katarina, hennes man, väninnorna och Anton. De drack te med bärpaj och småpratade. Ämnet giftermål kom upp igen, och Anton drog fram sin teori igen.
Säg mig, Katarina, sa han mjukt, ni säger att Elin borde gifta sig. Men varför gjorde hon det inte tidigare? Ni har firat 10 år, men hon är ensam.
Hur ska jag veta? svarade Katarina förvånat. Micke och jag var unga och dumma, gifte oss under studietiden. Hon pluggade, hade inte tid.
Men en sak till gifte du dig som oskuld?
Vilka frågor du har, fnös Katarina. Man säger att vi läkare är cyniska. Nej, inte oskuld, vi var ihop sedan första året, om det intresserar dig.
Men du träffade honom som oskuld?
Hörru, varför blev du försäkringsman och inte läkare, eftersom du är så fixerad vid oskuld? fräste Micke. Min fru var oskuld när vi träffades. Nöjd?
Där ser ni, hon var ren och oskuldsfull. Jag bugar, ni gifte er rätt. Men hur kan man fria till en kvinna som haft hur många som helst före en? Tänk efter! Om hon är så lösaktig, redan fläckad, är det värt att skämma ut sin familj?
Vad är ni för familj egentligen? fnissade Lina. Är ni adlig eller? Måste ni ha en oskuld, en tjej utan förflutet? Varför ger du då Elin falska förhoppningar? Hon slösar tid på dig! Hon kunde hitta en värdig man och gifta sig.
Ingen ger någon falska förhoppningar, sa Anton lugnt. Er väninna borde förstå att hon är andra klassens kvinna. För att gifta sig med henne behövs starka skäl. Jag ser inga. Du, Lina, är förresten tredje klass skild med barn. Nästan ingen chans att gifta dig. Man kan bara tycka synd om dig. Och din son också.
Hur vågar du tala så till kvinnor i mitt hem? röt Micke. Klasser, säger du! Själv är du rutten fisk, du stinker!
Med dessa ord drog Micke, som var två meter lång och stark som en björn, ut Anton från bordet.
Ut härifrån och förstör inte vår fest, sa husets herre. Annars kan jag inte lova nåt. Om det inte vore för tjejerna hade jag spöat skiten ur dig. Klasser! Du är själv utgången var
