Ingen magi Nyår närmar sig i rasande fart, som ett SJ-tåg i full fart genom vinternatten. Lena tappar nästan andan av känslan, som om hon står på perrongen i ett snötäckt Sundsvall och inser: hon har ingen biljett, inget ordnar sig, lyckan är borta, och den klassiska julstämningen känns långt borta. Varför bjöd hon ens in gäster? Vem vill fira nyår med en otursfågel? *** Den 31 december börjar med en mindre katastrof: tvättmaskinen, efter tio trogna år, bestämmer sig för att ta pension och bjuder på en översvämning i badrummet. Att hitta en rörmokare på nyårsafton – rena uppdraget impossible! Med nerverna utanpå och klockan tickande lyckas Lena, och hoppas att oturen därmed är slut för dagen. Men… Hennes röda katt Basil, en självutnämnd finsmakare, käkar upp all falukorv till salladen – kvar till Lena: några ärtburkar och sura gurkor. Men Basil är inte klar: när en blåmes osmart nog sätter sig i fönstret, river han ner mormors stora krukväxt, som i sin tur drar med sig granen och förstör Lenas favoritslinga från barndomen. Krossade krukor, glittrande julkulor och jord blandas på golvet… Lena är nära tårarna när hon torkar upp det hela. Sen ryker en karaff, kycklingen bränns vid – och när gästerna ringer på inser Lena panikslaget: ingen tårta! Hon ringer syrran. – Katja, katastrof! Ingen tårta! – Chilla! hörs Katja glatt, – jag är nere vid porten. Kom ut! Vi löser det. – Vart är du? – Vid porten, sa jag ju! Lena går ut och ser en typiskt svensk vinterscen: Katja står vid sin Volvo, bästa vännen Maria håller ett jättepaket och moster Gunilla har en balja med hemlagad aladåb. – En balja aladåb?! – Lena tappar hakan. – Man vet aldrig! säger moster Gunilla – mästare i onödiga råd – med både pondus och förväntan. – Hur många sorters sallad har ni fixat? Lena rycker på axlarna… Medan tjejerna fixar tårtan sätter Maria upp serpentiner – som Basil förstås lyckas trassla in sig i och förvandlas till ett utomjordiskt väsen. Räddningen: Katjas man Erik, som dyker upp direkt från jobbet. Basil samarbetar tills han får syn på Lena, då flyger han förbi Erik och lämnar ett rivmärke som minne. Första hjälpen ges och Erik – dagens hjälte – hjälper till på sitt sätt: ”Sallad är en själslig tillståndsfråga, inte en ingredienslista!” Som tur är räcker det gott för Lena och Katja. – Lena, vad är det för låda? ropar Maria från vardagsrummet. – ”Gott Nytt År” står det – och på sidan: ”Öppnas på natten. Från mormor Valborg.” – Oj, jag glömde! Katja! Mormor sa att vi skulle öppna den på nyår, efter tolv. Hon lovade en överraskning. – Men vad är det? undrar Katja nyfiket. – Kan vi inte kika nu? – Nej! Hon kollar säkert. Tänk om det finns en kod? Vi väntar, som mormor sa. Ha tålamod. Alla blir på helspänn. Även moster Gunilla sätter sig närmre, med ett vaksamt öga på lådan. *** När Kungen talat, det skålats i bubbel, och ”kattsalladen” är slut, gapskrattas det ikapp i köket. Så – klockan två. – Är det dags? säger Lena. – Då kör vi! Överraskning från mormor Valborg! Lådan får öppnas av husets enda karl. Erik lirkar upp locket. Inuti ligger inga pengar och inga gamla foton – bara dussintals prydliga små lappar, ihoprullade och knutna med färgglada band. En klisterlapp med namn på varje. – Vad är det här? undrar Erik. Lena tar första lappen märkt ”Lena” och läser högt: – ”Lena, mitt älskade barnbarn. Där händer det igen – något går snett? Maskinen går sönder, katten äter upp salladen? Ingen fara! Beställ pizza och slå på favoritserien. Tårta kan du köpa imorgon. Det viktigaste är att ha någon att äta pizzan med. Jag älskar dig till månen och tillbaka. Din mormor Valborg.” Alla faller ut i skratt. Lena skrattar tårarna sprutar. – Hur kunde hon veta?! – Det är magi, viskar moster Gunilla. – Min tur! hojtar Katja. Hennes lapp: – ”Katja, min fina. Sluta tjafsa med Erik om småsaker! Ge honom en kram – han är ju snäll, trots att han snackar filosofi. Och om han börjar igen – kyss honom! Det är det bästa vapnet mot manlig logik. Kram på er båda.” Erik rodnar, kysser Katja, applåder och skratt. Maria fnissar när hon öppnar sin: – ”Maria, vackra. Sök kärlek på biblioteket eller ICA, inte på barerna. Där finns riktiga människor. Och sluta med lila hårfärg – du passar i naturligt!” – Hur visste hon om håret? Jag färgade det ju i förrgår! Till sist, moster Gunilla, som varsamt öppnar sin och läser: – ”Gunilla, min kloka. Du har koll på allt. Men ett hemligt knep – ibland är det bättre att bara vara tyst och ta en bit tårta. Kram!” Gunilla rodnar långsamt och tar tyst en tårtbit. För första gången på åratal ger hon inga råd denna kväll. *** Skratt och prat fortsätter till gryningen. Tjejerna ringer mormor Valborg på videosamtal – hon ler från sin fåtölj i en annan svensk stad och säger: ”Kära ni! Ingen magi – jag känner er så väl och älskar er alla!” Dagen därpå samlar Lena ihop alla lappar i en burk på hedersplats i köket. Det är mer än bara hälsningar – det är mormors svenska lyckorecept: Var inte rädd för kaos, skratta åt motgångar, uppskatta de som är nära, ta för dig av allt gott – men ät inte för mycket. Och viktigast: bästa presenten är att veta att någon älskar och förstår dig. Alltid.

Ingen magi alls

Nyår närmar sig snabbt och obevekligt, som ett tåg som inte kan stanna.

Linn känner hur hjärtat slår i bröstet av all denna fart. Hon står på perrongen, utan biljett, inser hon. Hon får inte vara med, inget blir som hon vill, lyckan är långt borta och nyårsstämningen likaså.

Hon borde aldrig ha bjudit hem folk. Vem vill fira nyår med en sådan hopplös typ som hon?

***

Den 31 december börjar med en mindre katastrof: tvättmaskinen, som tjänat henne troget i tio år, bestämmer sig för att pensionera sig samma dag och orsakar översvämning i badrummet.

Att leta rörmokare på nyårsafton är verkligen en utmaning. Tillslut lyckas Linn, och suckar av lättnad och hoppas att oturen är över för idag.

Men nej

Mitt på dagen äter hennes röda katt Sixten självutnämnd finsmakare upp all prinskorv som skulle vara till potatissalladen, bara gröna ärtor kvar till Linn.

Men även det räckte inte för honom. När en blåmes sätter sig vid det öppna fönstret, bestämmer sig Sixten för jakt.

Den stora fikusen välter, rasar ner från fönsterbrädan, fastnar i julgranen och släcker den gamla ljusslingan som Linn älskar så.

Krukskärvor, ornament från barndomen och jord blandas om varandra

Linn håller nästan på att börja gråta medan hon städar undan allt.

Som om det inte vore nog: karaffen åker i golvet, kycklingen i ugnen bränns vid och det sista halmstrået när gästerna nästan är framme, upptäcker Linn till sin fasa att hon glömt köpa tårta. Hon ringer sin syster i panik.

Karin, katastrof! Jag har ingen tårta!

Ingen fara! Jag är redan här nere, kom ut så fixar vi det, hörs en lugn röst i telefonen.

Var är du?

Jag sa ju nere vid porten.

När Linn kommer ut möts hon av det mest hjärtevärmande: Bredvid Karins bil står bästa vännen Maja med en stor påse och moster Gunn med en jätteskål fisk- och skaldjursaspic.

En hel skål aspic? utropar Linn.

Man vet aldrig vad ni hittar på vi har hela natten framför oss! Och ni har väl åtminstone potatissallad? säger Gunn med den där myndiga rösten som älskar att ge råd som ingen bett om.

Linn rycker bara på axlarna

Medan tjejerna springer iväg för att fixa tårtan pyntar Maja med serpentiner, som snabbt hamnar kring en mycket belåten Sixten. Han ser ut som ett utomjordiskt väsen.

Karin tar hjälp av sin man Erik som dyker upp direkt från jobbet och precis i tid.

Sixten håller sig lugn tills han ser Linn. Då rusar han mot henne, lämnar ett blodigt spår efter sin klo på Eriks hand och spinner högljutt.

Efter lite plåster på såret ställer sig Erik, tapper som alltid, vid köksbordet och diskuterar högtidligt: En sallad är ett sinnestillstånd, inte bara ingredienser. För Karin och Linn räcker det gott och väl.

Linn, vad är det för låda? ropar Maja från rummet. Gott Nytt År står det på den. Och på sidan: Öppnas i natt. Farmor Svea.

Linn kommer ihåg:

Just det! Karin! Det var farmor! Hon sa innan hon reste att vi skulle öppna den vid tvåtiden. Hon hade lovat en överraskning.

Vad kan det vara? undrar Karin nyfiket. Ska vi titta nu?

Nej, hon kollar säkert upp oss! Vem vet vad hon har för lås och larm på den? Vi gör som hon sa vänta ett tag till!

Nu är alla nyfikna. Till och med moster Gunn sätter sig nära med blicken fast på lådan.

***

Sen lyssnar de på statsministerns tal, skålar med champagne utan att ana något äter kattens potatissallad, skrattar, diskuterar, och till slut

Är klockan två? Då är det dags för överraskningen, säger Linn högtidligt och lyfter fram lådan.

Den enda mannen får äran Erik öppnar försiktigt locket.

Inuti hittar de inga pengar eller gamla foton, utan ett tjugotal små, noggrant ihopvikta lappar, var och en med ett namn fastsatt och ett färgglatt band runt.

Vad är det här? undrar Erik förbryllat.

Linn tar en med sitt namn och läser högt:

Linn, min älskade barnbarn, har allt gått åt skogen ikväll? Är tvättmaskinen trasig? Åt katten upp din mat? Ingen fara! Minns att alla problem är en ursäkt att beställa hem pizza och sätta på din favoritserie. Tårta kan köpas imorgon. Viktigast är att du har någon att dela pizzan med. Jag älskar dig till månen och tillbaka. Din farmor Svea.

Det blir helt tyst i rummet innan de brister ut i gapskratt.

Linn skrattar så tårarna sprutar.

Men hur Hur kunde hon veta?

Det är magi, viskar moster Gunn.

Nu vill jag ha min! säger Karin och sträcker ut handen.

Hon vecklar upp sin lapp:

Karin, min fina. Sluta bråka med Erik om småsaker. Ge honom hellre en kram. Han är en klippa, även om han gillar att filosofera. Och om han pratar för mycket, ge honom en puss. Det är bästa vapnet mot manlig logik. Puss på er båda.

Erik rodnar och kysser Karin under applåder och skratt.

Maja, som öppnar sin lapp, småfnissar:

Maja, du fina. Leta efter kärleken på biblioteket eller på ICA, inte på barerna. Vanligt folk finns där, de har bara inte tajta modebyxor. Och snälla behåll din naturliga hårfärg!

Men hur visste hon om mitt hår? utbrister Maja jag ändrade ju bara färg för två dagar sen!

Till sist är det Gunns tur. Hon öppnar sin lapp som om det var topphemlig information.

Gunn, min kloka. Vi vet att du alltid har koll. Men det finns en sak du inte vet: ibland är det bättre att bara vara tyst och ta en bit tårta. Kram till dig, min vän.

Gunn rodnar, mumlar något ohörbart och tar tyst en tårtbit. Det är första kvällen på åratal som hon inte ger ett enda råd.

Skratt och samtal flödar till morgonen.

Tjejerna ringer upp farmor Svea via videosamtal och hon, sittande i en annan stad, säger leende: Mina kära, jag är så glad att överraskningen gick hem! Ingen magi behövs jag känner er så väl och älskar er så mycket!

Nästa dag, när festen städas undan, samlar Linn ihop lapparna i en fin burk och ställer dem synligt. De är mer än önskningar. Det är farmors recept på lycka: var inte rädd för kaoset, skratta åt misslyckanden, värdera de som står dig nära, och ät vad som gör dig glad men lagom mycket. Framför allt, kom ihåg att den bästa gåvan är att veta att det finns någon som älskar och förstår dig. Alltid.

Bedöm artikeln
( No ratings yet )
Ingen magi Nyår närmar sig i rasande fart, som ett SJ-tåg i full fart genom vinternatten. Lena tappar nästan andan av känslan, som om hon står på perrongen i ett snötäckt Sundsvall och inser: hon har ingen biljett, inget ordnar sig, lyckan är borta, och den klassiska julstämningen känns långt borta. Varför bjöd hon ens in gäster? Vem vill fira nyår med en otursfågel? *** Den 31 december börjar med en mindre katastrof: tvättmaskinen, efter tio trogna år, bestämmer sig för att ta pension och bjuder på en översvämning i badrummet. Att hitta en rörmokare på nyårsafton – rena uppdraget impossible! Med nerverna utanpå och klockan tickande lyckas Lena, och hoppas att oturen därmed är slut för dagen. Men… Hennes röda katt Basil, en självutnämnd finsmakare, käkar upp all falukorv till salladen – kvar till Lena: några ärtburkar och sura gurkor. Men Basil är inte klar: när en blåmes osmart nog sätter sig i fönstret, river han ner mormors stora krukväxt, som i sin tur drar med sig granen och förstör Lenas favoritslinga från barndomen. Krossade krukor, glittrande julkulor och jord blandas på golvet… Lena är nära tårarna när hon torkar upp det hela. Sen ryker en karaff, kycklingen bränns vid – och när gästerna ringer på inser Lena panikslaget: ingen tårta! Hon ringer syrran. – Katja, katastrof! Ingen tårta! – Chilla! hörs Katja glatt, – jag är nere vid porten. Kom ut! Vi löser det. – Vart är du? – Vid porten, sa jag ju! Lena går ut och ser en typiskt svensk vinterscen: Katja står vid sin Volvo, bästa vännen Maria håller ett jättepaket och moster Gunilla har en balja med hemlagad aladåb. – En balja aladåb?! – Lena tappar hakan. – Man vet aldrig! säger moster Gunilla – mästare i onödiga råd – med både pondus och förväntan. – Hur många sorters sallad har ni fixat? Lena rycker på axlarna… Medan tjejerna fixar tårtan sätter Maria upp serpentiner – som Basil förstås lyckas trassla in sig i och förvandlas till ett utomjordiskt väsen. Räddningen: Katjas man Erik, som dyker upp direkt från jobbet. Basil samarbetar tills han får syn på Lena, då flyger han förbi Erik och lämnar ett rivmärke som minne. Första hjälpen ges och Erik – dagens hjälte – hjälper till på sitt sätt: ”Sallad är en själslig tillståndsfråga, inte en ingredienslista!” Som tur är räcker det gott för Lena och Katja. – Lena, vad är det för låda? ropar Maria från vardagsrummet. – ”Gott Nytt År” står det – och på sidan: ”Öppnas på natten. Från mormor Valborg.” – Oj, jag glömde! Katja! Mormor sa att vi skulle öppna den på nyår, efter tolv. Hon lovade en överraskning. – Men vad är det? undrar Katja nyfiket. – Kan vi inte kika nu? – Nej! Hon kollar säkert. Tänk om det finns en kod? Vi väntar, som mormor sa. Ha tålamod. Alla blir på helspänn. Även moster Gunilla sätter sig närmre, med ett vaksamt öga på lådan. *** När Kungen talat, det skålats i bubbel, och ”kattsalladen” är slut, gapskrattas det ikapp i köket. Så – klockan två. – Är det dags? säger Lena. – Då kör vi! Överraskning från mormor Valborg! Lådan får öppnas av husets enda karl. Erik lirkar upp locket. Inuti ligger inga pengar och inga gamla foton – bara dussintals prydliga små lappar, ihoprullade och knutna med färgglada band. En klisterlapp med namn på varje. – Vad är det här? undrar Erik. Lena tar första lappen märkt ”Lena” och läser högt: – ”Lena, mitt älskade barnbarn. Där händer det igen – något går snett? Maskinen går sönder, katten äter upp salladen? Ingen fara! Beställ pizza och slå på favoritserien. Tårta kan du köpa imorgon. Det viktigaste är att ha någon att äta pizzan med. Jag älskar dig till månen och tillbaka. Din mormor Valborg.” Alla faller ut i skratt. Lena skrattar tårarna sprutar. – Hur kunde hon veta?! – Det är magi, viskar moster Gunilla. – Min tur! hojtar Katja. Hennes lapp: – ”Katja, min fina. Sluta tjafsa med Erik om småsaker! Ge honom en kram – han är ju snäll, trots att han snackar filosofi. Och om han börjar igen – kyss honom! Det är det bästa vapnet mot manlig logik. Kram på er båda.” Erik rodnar, kysser Katja, applåder och skratt. Maria fnissar när hon öppnar sin: – ”Maria, vackra. Sök kärlek på biblioteket eller ICA, inte på barerna. Där finns riktiga människor. Och sluta med lila hårfärg – du passar i naturligt!” – Hur visste hon om håret? Jag färgade det ju i förrgår! Till sist, moster Gunilla, som varsamt öppnar sin och läser: – ”Gunilla, min kloka. Du har koll på allt. Men ett hemligt knep – ibland är det bättre att bara vara tyst och ta en bit tårta. Kram!” Gunilla rodnar långsamt och tar tyst en tårtbit. För första gången på åratal ger hon inga råd denna kväll. *** Skratt och prat fortsätter till gryningen. Tjejerna ringer mormor Valborg på videosamtal – hon ler från sin fåtölj i en annan svensk stad och säger: ”Kära ni! Ingen magi – jag känner er så väl och älskar er alla!” Dagen därpå samlar Lena ihop alla lappar i en burk på hedersplats i köket. Det är mer än bara hälsningar – det är mormors svenska lyckorecept: Var inte rädd för kaos, skratta åt motgångar, uppskatta de som är nära, ta för dig av allt gott – men ät inte för mycket. Och viktigast: bästa presenten är att veta att någon älskar och förstår dig. Alltid.