Jag är trött på att höra hennes historier om sina släktingar!
Hon är ändå vår granne, kan du inte lyssna? frågade min fru.
Det är alltid samma sak.
Linnea är tålmodig och lugn, men när det gäller vår granne Märta så är det annorlunda. Min fru förstod inte varför jag tyckte så illa om att höra om Märtas bekymmer. Förut var vi goda familjevänner. Märta är femton år äldre än Linnea. När hennes föräldrar gick bort började hon och hennes två systrar dela på huset ute i Uppsala.
Allt borde ha fungerat smidigt, eftersom de bestämde att sälja huset och fördela pengarna jämt mellan dem. Men ett bråk blossade upp.
Jag vet inte alla detaljer, men Linnea hade hört från sin mormor att Märta bad att få bo kvar i huset eftersom hon hade det svårt och lovade att betala ut de andra systrarna så fort hon kunde. Systrarna gick med på det och avstod officiellt från sitt arv. Vad som egentligen hände sedan vet Linnea inte i detalj. Men hon misstänker att Märta fortfarande inte har betalat ut några pengar till dem.
Märta kommer ofta förbi oss och klagar på sina systrar:
De har helt glömt mig. Ingen ringer, ingen skriver, de pratar inte med mig. Det enda de bryr sig om är pengar.
Nåväl, självklart du lovade ju att du skulle ersätta dem! Men nej, i hennes ögon är alla andra elaka och egoistiska, bara hon själv är god.
Jag tänkte faktiskt ringa dem, fortsatte Märta.
Det räcker inte med pengar för att ta hand om huset, de borde också hjälpa till, det är ju inte bara mitt ansvar.
Men de har ju sagt ifrån, sa jag.
Och vad gör det? Det är lika mycket deras hus! De har vuxit upp här, det är deras pappas hus. Bryr de sig inte om det?
De kanske är sårade över att du ännu inte gett dem deras pengar som du lovat.
För det första, det var ett gemensamt avtal, ingen tvingade dem. För det andra, jag sa att de skulle få pengarna när jag kan och de har jag fortfarande inte. Det vore sorgligt att tvingas sälja allt bara för att ge dem sin del. Vart skulle jag ta vägen då? Såklart bryr sig ingen om mig, bara om pengar.
Linnea såg på mig. Jag satt där och visade tydligt med blicken att nu förstod jag varför min fru inte tyckte om Märtas besök.
