Vem är den här kvinnan och vad gör hon i mitt kök? ropar Alva, slänger väskan åt sidan och förbereder sig för en konfrontation.
Det är Majken! svarar Ivar med ett leende.
Det är otäckt! hennes ansikte spänner sig. Vad gör hon här?
Så som du ser! Ivar inhalerar doften som sprider sig i lägenheten. Hon steker köttbullar!
Har du blivit full av mjölk? ropar Alva igen. Har du bjudit in en främling för att låta henne steka köttbullar åt mig?
Jajam! nickar Ivar. Jag har bara fått ett plötsligt sug efter köttbullar efter mjölken!
Majken tittar fram från köket.
Åh, här är jag! Äntligen någon som ser mig som husvärd! Min egen man kan ju inte steka köttbullar åt mig!
Vad menar du, kan inte? svarar Alva förvånat. Självklart kan jag!
Jag märkte bara inte att din man tackade nej när jag erbjöd mig att laga mat åt honom! Majken ler. Kanske ska jag föreslå något annat? Kanske han tackar ja!
Jag ska bara slita dig i små bitar med mina egna händer! vrålar Alva.
Med dina händer ser inte ens mina naglar hotfulla ut! Du har lagt på nagellack och sminkt dig! Du borde bara låta dina händer göra lockar och låtsas vara viktig! Det är tydligt att du inte är van vid hushållet!
Alva kämpar för att hålla sig lugn. Jag du måste veta
Gå nu, lady, jag ger dig en köttbulle! Men bara en, annars får du inte plats i din affärsdräkt! ropar Majken och vinkar mot köket.
Du får en läxa! säger Alva när hon passerar Ivar. Jag löser det här först, så förbered dig!
Se bara till att du inte förstör alla mina köttbullar! ropar Ivar efter henne.
Alva stormar in i köket med bestämdhet att kasta ut den självsäkra främlingen. Majken sitter redan vid bordet och häller te i kopparna.
En liten dos av balsam för att lugna ner? frågar Majken med ett leende.
Jag dig, svarar Alva genom tänderna.
Som du vill, Majken rycker på axlarna och skrattar, jag häller upp åt mig själv!
Alva svär i förbannade ord. Majken reser sig och pekar på Ivar. Du har gjort så att han går omkring i gatorna och letar efter någon som kan steka köttbullar åt honom? Det är bara när han lovar att gå ner i vikt som du får låta honom äta? Annars måste han vara mätt, ren och älskad!
Alva svarar osäkert. Det är bra att jag avbröt honom! Annars hade han bara snurrat runt, med en kemisk locktusch, redo att steka köttbullar, bädda säng och allt annat!
Vad om dig? frågar Majken förvånat och sätter sig på en pall.
Vad vill du ha av mig? Majken fnissar och tar en klunk te. Jag har min man! Och jag tänker hjälpa din stamgäst!
Jag sparade honom för dig! Jag hörde att han nästan gick omkring i stan utan någon som kunde steka köttbullar åt honom! En riktig man, men han hade nästan ingen att rädda!
Alva känner en vag minne. Har vi träffats förut? hon frågar misstänksamt.
Du har ett bra minne! Majken skrattar. Jag jobbar i köttaffären under ditt hus! Ni köper alltid kött från mig!
Precis! Alva ler.
Då är det en bra affär! Majken svarar. Du har låtit din man gå så långt att han släpper in en främling i ditt kök för köttbullar. Är det normalt nu?
—
Ivar och Alva har från början haft en klassisk svensk familj. Ivar arbetar och försörjer familjen, medan Alva är hemma med barnen.
Hon har haft förmånen att tillbringa åtta år i föräldraledighet, föda tre barn och känna sig nöjd med att ha klarat av sin programplan.
Ivar är glad och stolt över deras stora familj. Han är enda barn i sin familj och minns hur ensamt det var när föräldrarna var på jobbet.
Som ung drömde han: Om jag bara hade en bror eller syster! Då hade vi lekt tillsammans!
Ivar gör allt för att hans barn inte ska känna samma ensamhet som han gjort.
Barnen är tre, och Alva är hemma hela dagen som hemmafru. Många undrar hur Ivar lyckas försörja så stor familj. Han är universitetslektor, men lönerna är blygsamma.
Hans ekonomiska framgång kommer inte från skumma affärer utan av ren tur. På 18-årsdagen får Ivar en sommarstuga i gåva av sina föräldrar. Ingen vet riktigt varför den behövs, men den är där.
Två år senare, precis innan Ivar fyller 20, säljer han stugan för ett bra pris och ger pengarna till sin vän Arvid, som startar ett företag. Arvid investerar klokt och företaget växer. Ivar blir delägare utan att engagera sig i entreprenörskapet: Arvid, du kan ta hand om det, jag vill bara ha min del av vinsten på kontot!
Pengarna börjar rulla in, och de sparas på ett konto för framtida stora investeringar: bostad, bil, bröllop osv. Familjen lever bekvämt och harmoniskt.
Ivar fortsätter som forskare och föreläsare, och Alva tar hand om hemmet, barnen och honom. De har alltid roligt tillsammans och kan resa och splurge på semester tack vare sina sparade kronor.
Allt går bra tills deras yngsta son fyller tio år. Ivar är oförändrad, men Alva börjar känna en tomhet. Hon har vant sig vid att barnen alltid behövde henne, och nu är huset tyst. Barnen vill ha mer frihet och stör inte längre.
Alva känner sig ensam. Ivar, jag är trött på att bara vara mamma och fru! Jag älskar dig och vår familj, men jag känner att jag smälter bort!
Alva finns som fru, mamma och hemmafru, men som lycklig kvinna känner hon sig inte. Hon fruktar att hon en dag bara kommer rymma.
Ivar svarar allvarligt: Vad föreslår du?
Alva funderar en stund och säger: Jag vill starta ett eget företag! Vi har sparat en del pengar som ger ränta. Om jag tar en del och investerar, kan jag antingen föröka dem eller förlora allt utan att det blir en katastrof för familjen.
Ivar nickar och säger: Om du lyckas blir du både fru, mamma och affärskvinna! Om inte, så vet du att du försökt.
Alva bestämmer sig för att satsa. Hon kastar sig in i affärsvärlden, men glömmer ibland familjen. Ivar är fortfarande lärare, men han är inte helt hjälplös hemma: han kan städa med en viss nonchalans, slänga sopor under soffan och laga enkla rätter med frysta köttbullar och färdigmat.
Han går till närbutiken och frågar efter köttfärs till köttbullar, men vet inte hur man lagar dem själv. En annan kund erbjuder sig att laga åt honom, men han blir trött på färdigmat och längtar efter hemgjord mat.
I slutet av dagen får Ivar en kopp te från Majken som steker köttbullar åt honom. Hon säger: Var försiktig med ditt företag, annars kan du tappa din man! Jag räddade honom i sista stund.
Alva svarar lugnt: Jag är inte arg.
Majken fnissar: Vad blir du av med? En dag blir du fånga av köttbullar, men imorgon blir du lockad av pajer, och sedan av soppa!
Alva tackar, men hennes företag når bara medelmåttig vinst. Hon har inte nått stjärnstatus, men har gjort en vinst som räcker för att hålla sig flytande. Om hon hade fortsatt utan familjen, kanske hon hade nått högre, men Majkens lektion får henne att omvärdera sina prioriteringar.
Hon får ändå åtta timmars arbetsdag med två lediga dagar i veckan, och Ivar slutar inte längre springa runt med andra kvinnor som vill laga köttbullar åt honom.
