Märta, men kan man verkligen tänka så här? Alla tjejer drömmer om att flytta från vår lilla ort, plugga i Stockholm och sedan
Svärmors föreläsningar för den mittemellanklädda dottern fick Karin le åt sig tyst. Hon visste att Märta var envis och att man inte kunde vinna ett samtal med henne. Och egentligen behövde man inte ens försöka.
Karin, säg åt henne nåt! vädjade svärmor, trött på att försöka övertyga dottern själv.
Vad skulle jag säga? Att hon måste dras med tvång till en främmande stad bara för att jag vill ha en fin examen på pappret? Det är hennes liv, inte ditt eller mitt, att bestämma var hon vill studera och om hon ens ska studera alls.
Vad menar du med om hon ska studera alls? Karin, får jag säga två ord?
Alla har sin egen definition av vad som räknas som ett lyckligt liv. Vissa mäter framgång i antal barn, andra i hur mycket pengar de har på kontot, och åter andra ser inget värde i materiella ting de tror bara livet blir meningsfullt när man får barn, gärna flera. Det är inget fel i att ha olika syn på lycka, så länge man inte försöker påtvinga sin egen bild på andra.
Om någon väljer att göra det blir situationen riktigt obekväm. Så var fallet med Karins svärmor, Viktoria Olofsson, som var besatt av högre utbildning. Hon ville inget annat än ett ansett universitet, inte någon halvvettad folkhögskola.
Karin hade aldrig haft någon konflikt med Viktoria, för den blivande svärdottern, som fortfarande bodde med sin pappa i Stockholm, hade gått på Uppsala universitet med stipendium. Inga krav, inga extra påståenden bara en ren och skarp ambition om en examen. Karin märkte Viktorias fixering redan när de först träffades, men utan någon konkret anledning såg hon det snarare som ett charmigt småtok.
Vissa sysslar med att sticka mjuka leksaker, andra vattnar sina tomater på timmen, men för Viktoria var utbildning den största saken i livet. Allt förändrades när Karin och hennes man Patrik fick två döttrar. Äldsta, Märta, nickade bara med ögonen när svärmor pratade om studier den där tonåren var ju bara en fas. Men stormen bröt ut när Märta efter nionde klass gick in på den regionala sjuksköterskeutbildningen, tog några extra kurser och direkt efter examen började jobba med skönhetsbehandlingar.
Det var då den första allvarliga bråket mellan Karin och Viktoria började.
Vad menar du med att hon inte vill studera? En examen är ett bevis på kompetens, ett dokument som visar att man kan tänka.
Ja? Och vad har du gjort med din egen examen? Påminn mig, är du en varupanelist?
Viktoria pekade på att Märta knappt kunde välja ett par skor utan hjälp, och klagade hela tiden på Karin.
Patrik, min son, varför skriker hon på mig? Vad har jag gjort?
Kan man nu klara sig utan utbildning? Jag vill bara det bästa för min barnbarn, men hon gör bara så att deras framtid förstörs svärmor började gråta när hon insåg att hon inte kunde knuffa på med sin vilja.
Patrik tog partiet för sin fru och döttrar och förklarade på sitt sätt:
Märta hade det tufft på sjuksköterskeprogrammet, tvingades upprepa två ämnen tre gånger. Vad betyder hög utbildning för henne? Varför plåga någon som inte klarar av den långa vägen? På ett bra universitet med stipendium klarar hon inte in, och vi har inte en oändlig budget att betala privata studier.
Förresten, om ett år ska Lena börja plugga, och Berto gå i skolan. Jag har inte råd att låna pengar till onödig prestige för Märta.
Du menar att hon skulle ha studerat, men hon kom hem med ett diplom, festade med vännerna i en vecka och började jobba i en salong, fixa bryn och läppar åt äldre damer. Hon tjänar dessutom bra pengar, så du har fel, mamma. Dags att släppa tanken på att utbildning alltid måste vara universitetsnivå.
Patrik hade lyckats övertala Viktoria att högre utbildning vore för tungt för Märta, och ämnet försvann i familjen tills Lena, efter gymnasiet, bestämde sig för att gå på distans och dessutom på ett lokalt yrkeshögskoleprogram som låg två kvarter från hennes hem, med en nära koppling till Stockholms universitet.
Vad spelar det för roll var man pluggar? Jag tänker inte erövra huvudstaden, jag har varit där ett par gånger och vet att jag inte trivs där. Vi bor i en mindre ort i länet, allt vi behöver finns här, och jag vill hellre jobba på distans och kanske flytta till en liten stad någonstans framöver.
Det var sista droppen för Viktoria.
Karin, du måste påverka henne. Om du låter det här fortsätta blir det ingen smart människa kvar i familjen.
Dessutom, den äldre dottern som en kork i flaskan och Lena, som bara tittar åt sidan, blir både irriterade. Precis när Lena formulerade sina tankar om svärmors idéer, kom Märta in med ett ord:
Så, vad tycker du om mig, mormor? Är jag en kork? Varför kallar du mig en kork varje gång du ska städa eller handla? Hur kan du stå ut med mig, den där korken? Och hur pinsamt är det för dig att ta emot pengar och saker som jag ger dig?
Vilka saker? undrade Karin förvånat.
Hon hade aldrig blandat sig i Märtas ekonomi, så även de små gåvorna en vattenkokare här, en mikrovågsugn där var för henne en överraskning.
Jag menade bara småsaker. Jag har ingen stor förmögenhet, men hennes pension är knapp. Jag trodde bara att jag hjälpte en gammal dam, inte en kork.
Märta, förstå mig rätt, utan hög utbildning är man
Du, din utbildning, låt den gå och handla mat åt mig, säger Märta skarpt.
Karin krävde att svärmor omedelbart lämnade deras hem och aldrig mer kom tillbaka. Patrik stödde helt sin frus beslut och bröt all kontakt med sin mamma. Han menade att en besatthet är en sak, men att förolämpa sina egna barnbarn är en annan.
Viktoria försökte flera gånger att förlika sig med sonens familj, men snart gav hon upp. Märta och Lena svarar inte på samtal, och samma sak gäller för Karin. Patrik och Berto träffas ibland på neutral mark, men inget har sagts om framtiden för någon utbildning.
Kanske lär hon sig av sina misstag och, efter att ha förlorat två barnbarn, kan behålla relationen med sonens tredje barn. Tiden får utvisa.
