Alltså, min egen syster är lite speciell på ett ganska märkligt sätt. Hon höjer upp sitt barn till skyarna, och tror att alla runtomkring ska se på hennes barn exakt som hon gör. Men så funkar det ju inte riktigt.
Hennes unge är bara fem, och jag har ingenting emot honom vi är ju familj, och vi tycker såklart om honom sådär som man gör med släktingar, men inte så mycket mer än så. Vi har ju egna ungar och deras bekymmer att tänka på.
Men min syster är helt övertygad om att hennes dotter (ja, för det är en dotter) är unikt underbar. Hon menar att vi måste kalla henne för ängel. Och eftersom änglar tydligen inte sysslar med bus ja, då måste vi förlåta precis allt hennes lilla ängel hittar på.
Och det är ungefär det hon själv har bestämt. Det är faktiskt ingen som tycker det är särskilt trevligt när hon kommer på besök. Ännu mindre lockande är det att gå hem till henne. Grejen är bara att vi inte bara är systrar, utan också kollegor vi jobbar på samma kontor i Malmö. Därför behövde jag dessutom prata jobb med henne häromdagen.
Kom över, sa min syster när hon ringde på mobilen. Jag gör din favoritomelett. Vi ses vid lunch, eller hur?
Och vet du, hon är verkligen grym i köket, särskilt hennes specialomelett!
Jag kommer strax, svarade jag snabbt och la på.
Jag sprang runt hemma och letade efter bilnycklarna. Tänkte att jag skulle svänga förbi konditoriet på vägen och köpa med några bakelser. Omöjligt att ses utan lite fika, tänkte jag. När jag kom fram satt hon redan och matade sin dotter, och vinkade in mig till matbordet. Jag slog mig ner, och allt flöt på som vanligt tills hon plötsligt sa:
Ät nu, sa hon, och sköt fram en ganska trött och halväten omelett. Elvira har inte orkat mer.
Då kunde jag inte hålla mig längre.
Har ni slut på rena tallrikar, eller? lyckades jag få ur mig utan att låta alldeles för sur.
Min Elvira är den renaste unge som finns hennes händer är alltid skinande rena, svarade min syster, och drog in dottern mot sig, fast ungen satt där och grävde i näsan.
Alltså, där gick min gräns. Efter det där vägrade jag gå hem till min syster och äta lunch igen, helt ärligt.
Vad skulle du ha gjort om du var jag?
