För länge sedan, under en kall vintermorgon, körde min far till sitt arbete i Stockholm och stannade vid en bensinstation för att tanka. Där stod en gravid flicka, bara nitton år gammal, och tiggde. Hon bad om hjälp, men han svarade tyvärr att han inte hade några småpengar och satte sig i bilen igen för att köra vidare.
Men i sista stund steg han ur bilen och frågade hur hon hamnat i denna situation. Flickan, som hette Linnea Bergström, berättade att hon bråkat med sina föräldrar för att de inte accepterat hennes val. Hon hade blivit gravid utanför äktenskapet, och de hade kastat ut henne. Min far undrade om hon hade något jobb eller ekonomiskt stöd. Hon skakade på huvudet. Efter en stunds samtal fattade han ett beslut: han gav henne sitt visitkort och bad henne ringa dagen därpå.
Linnea ringde, och min far bjöd in henne till sitt kontor. Där genomförde de en intervju. En vecka senare började hon arbeta, först med enkla uppgifter som att svara i telefon och sköta små ärenden. Men med tiden växte hon i rollen, och idag är hon en av företagets vice chefer. Hon har byggt ett eget liv, skaffat familj, och allt har ordnat sig på bästa sätt.
