Vissa människor glömmer bort att de är gäster när de kommer hem till någon. De uppför sig ohyfsat, ger råd om allt möjligt och verkar aldrig ha bråttom att gå hem.
Jag brukade vara väldigt gästvänlig förr, men min inställning har förändrats snabbt. När jag passerade fyrtioårsstrecket slutade jag bjuda hem folk. Varför skulle jag vilja göra det? Att ha sådana gäster är mest irriterande.
Min senaste födelsedag firade jag på en restaurang i Stockholm. Det var verkligen härligt och numera gör jag alltid så. Jag vill gärna förklara varför.
Att ordna fest hemma kostar en hel del. Till och med en enkel middagsbjudning innebär att punga ut med betydande summor kronor. Ska man dessutom ställa till med ett traditionellt julfirande hemma, blir utgifterna ännu högre. Gästerna tar med sig enkla presenter det är ju ändå tuffa tider. Sedan sitter de kvar till sent på natten. Själv vill jag koppla av, inte diska berg av tallrikar och dammsuga hela lägenheten.
Nu väntar jag ingen längre mellan väggarna i min lägenhet på Södermalm. Jag städar och lagar mat när det passar mig. Tidigare brukade jag bli trött och deppig efter julbjudningar hemma. Numera, efter julafton, tar jag ett varmt bad och lägger mig tidigt.
Jag har massor av fritid och använder den klokt. Mina vänner kan gärna titta förbi på en kopp te, men jag oroar mig inte över att inte ha något att bjuda på. Numera säger jag precis vad jag tycker. Vill jag koppla av, pekar jag mot dörren. Det kanske inte låter så fint, men jag bekymrar mig inte om det. Min bekvämlighet går först.
Det mest förvånande är att de som gärna kommer hem till andra sällan bjuder hem någon själva. Det är lättare att ha roligt hemma hos någon annan, utan att behöva städa eller laga mat.
Tar du emot gäster? Kan du kalla dig gästvänlig? Jag har insett att det är viktigast att trivas i sitt eget hem, och att våga sätta egna gränser det är den bästa lärdomen jag dragit.
