Jag minns en gammal vän till mig vid namn Anders, som alltid drömde om att leva bekvämt på någon annans bekostnad. Han försökte på alla sätt vinna gunsten hos en flicka ur en förmögen familj. Det var tydligt att han inte älskade henne, och jag kände redan då att inget gott skulle komma ur ett sådant äktenskap. Men Anders var övertygad om att en rik hustru var nyckeln till ett bekymmersfritt och lyckligt liv. Kanske hade han haft rätt, om flickan själv visste hur man tjänar pengar. Men det visade sig att familjens välstånd berodde på hennes mor, som då ägde flera stora butiker här i Stockholm.
Jag försökte få Anders att se rim och reson:
Du kan väl inte tro att de tänker försörja någon som inte orkar lyfta ett finger? Det är viktigt att vara självständig och ha ett arbete.
Äsch, oroa dig inte. Vi väntar ett barn, och de litar på mig till hundra procent! svarade Anders stolt.
Jag hade svårt att förstå honom. Det kändes fel att utnyttja sin käresta på det där sättet. En man borde arbeta och försörja sin familj själv.
Efter ett tag undrade jag hur det hade gått för dem, så jag frågade Anders om hans jobb. Han erkände att varken han själv eller hans fru, som för svenskt namn hette Linnéa, egentligen gjorde mycket annat än att vara hemma. De spelade datorspel, slötittade på tv och sov mest om dagarna. Svärmodern såg till att de hade mat på bordet. Jag kände ärligt talat en viss avund, för Anders hade lyckats få precis vad han ville ha.
Linnéas mamma har så mycket pengar, vi kommer aldrig behöva arbeta! skröt Anders, överlycklig över sitt välmående liv.
Kanske hade de kunnat leva så länge, men snart började affärerna gå dåligt. Svärmors inkomster minskade kraftigt och hon blev tvungen att ordna jobb åt både dottern och svärsonen.
Det hade gått ungefär en månad sedan vårt senaste möte när telefonen ringde. Med orolig röst bad Anders mig låna ut femtiotusen kronor till honom i två veckor.
Jag söker faktiskt jobb nu. Så fort jag får lön, betalar jag tillbaka. Vi är helt bankrutta, sa Anders bedrövad.
Så tog det sorglösa livet slut för både honom och Linnéa. Båda tvingades arbeta för brödfödan. Så småningom fick jag tillbaka mina pengar. Det var allt med den förmögna familjen. Sätt dig aldrig tillrätta och tro att någon annan ska försörja dig. Man måste stå på egna ben och lita till sin egen förmåga då kan man känna sig trygg och verkligen lycklig.
