3 november
Det känns som om livet ibland vänder på hela tillvaron upp och ner, och idag är en sådan dag då tankarna snurrar mer än vanligt. Jag minns fortfarande den där kvällen när Elin ropade åt mig:
Gå bort från mig! Skaffa dig ett eget liv utan honom!
Jag försökte hålla tårarna tillbaka och svarade:
Men Erik är min make. Vi har vår dotter att ta hand om tillsammans. Du kan inte bygga din lycka på någon annans olycka.
Börja inte nu igen, sa Elin argt. Det är inte normalt att leva utan känslor. Det är inte Erik som sviker ert barn, det är du. Jag tänker inte hindra honom att träffa sin dotter.
Elin vände sig och gick därifrån. Den kvällen bestämde sig Erik för att sätta punkt för vårt förhållande. Han packade ihop sina saker och lämnade mig. Jag tiggde honom att inte göra något dumt. Ändå ville jag förstå vad hade Elin som jag saknade?
Jag klarar inte att leva med dig längre. Mina känslor är borta. Allt är annorlunda med Elin. Det är med henne jag lever nu.
De första månaderna efteråt kände jag mig helt förlorad. Men med tiden insåg jag att jag var tvungen att fortsätta, hur tungt det än var. Min lilla dotter växte och behövde mig. Jag är utbildad ekonom och bestämde mig för att försöka få jobb som redovisningsekonom.
Under arbetsintervjun visade chefen, Henrik, stort intresse och värme. Han var imponerad av min ansvarskänsla och min vilja att utvecklas. Som tur var kunde mamma ta hand om mitt barn medan jag arbetade.
Jag fokuserade helhjärtat på mitt arbete och lät mitt privatliv vila. Efter några år av slit och sena kvällar blev jag till slut befordrad till biträdande chef.
Den enda man jag hade ordentlig kontakt med var min chef, Henrik. Han var alltid hjälpsam, väldigt korrekt och vänlig. Jag började nog känna mer för honom än vad jag borde, men han hade både fru och barn. Jag ville inte drömma om att det kunde bli något mellan oss.
Det kändes ändå annorlunda med Henrik. En dag sa han rakt ut till mig att han varit förälskad i mig länge och att han var beredd att lämna sin fru. Dottern skulle han självklart fortsätta ta ansvar för.
Mina tidigare erfarenheter av smärtsamma relationer satt kvar i mig som ärr. Jag var rådvill. Orden jag en gång sagt till Elin ekade i mitt huvud: “Du kan inte bygga din lycka på någon annans olycka.”
Men Henrik gav inte upp. Snart utvecklades vår relation utanför jobbet också. Henrik upprepade gång på gång att känslorna för hans fru var borta, att deras bröllop varit ett misstag och att de båda led av hans likgiltighet. Jag stod emot, men jag hade själv hört samtal mellan honom och hans fru och visste precis hur hon måste må. Jag klarade inte av att vara den som splittrade deras familj. Jag visste att jag förr eller senare skulle möta henne, och rädslan inför det gnagde i mig.
En dag, på väg från kontoret, såg jag en kvinna komma mot mig. Jag förstod genast vem det var. Hon stannade mitt emot mig, alldeles stel.
Är det du? frågade hon.
Ja, sa jag tyst. Det var Elin.
Elin försökte övertyga mig om att hon haft rätt hela tiden. “Du kan inte bygga lycka på någon annans sorg”, sa hon.
Minns du vad du sa till mig för några år sedan? frågade jag kyligt.
Ja, jag vet. Jag hade fel. Jag hade ingen rätt att ta din man ifrån dig. Allt kommer tillbaka förr eller senare. Men snälla, ta inte Henrik ifrån mig. Jag har aldrig älskat någon så mycket som jag älskar honom. Det var därför jag lämnade din Erik en gång. Jag kan inte leva utan Henrik. Du har varit i min sits, du vet hur ont det gör. Snälla, förstå mig. Livet slår tillbaka du har ditt barn.
Håll tyst, snäste jag.
Någon hämnd mot Elin har jag aldrig sökt, inte ens nu. Men Henrik lyckades övertyga mig.
Lina, om jag stannar med henne blir vi tre olyckliga: jag, du och Elin. Ingenting kommer förändras. Jag älskar henne inte, om jag ens någonsin gjort det. Jag gick bara med på hennes krav. Förr eller senare kommer jag ändå lämna henne.
Jag funderade länge över vad som skulle vara rätt, för honom, för Elin och för mig. Vem skulle egentligen må bättre av att vi fortsatte som förut? Kanske ingen. Så till slut gav jag mig själv tillåtelse att ändå våga vara lycklig.
