Du, lyssna på det här det här hände för ett par månader sen. Det var en kväll när Vilhelm var på väg hem från Arlanda, han hade precis hämtat upp sin mamma. På vägen hem, någonstans runt E4:an utanför Uppsala, får han syn på en tjej som står alldeles ensam vid motorvägen. Han tänkte att det där såg inte bra ut, så han stannade bilen och frågade om hon behövde hjälp.
Han märkte att hon frös rejält; hennes kläder var helt genomblöta av regnet, så Vilhelm tog av sig sin jacka och gav den till henne. Hon hette Tindra, rätt ovanligt namn, men väldigt svenskt. Det visade sig att hennes egen pappa hade varit våldsam mot henne, så hon bad Vilhelm köra henne till centralstationen i Stockholm, så hon kunde sova där och tänka ut vad hon skulle göra nästa dag. Men Vilhelm kunde liksom inte bara lämna henne där, det kändes helt fel, så han frågade om hon ville följa med hem till honom istället. Och så gjorde hon det.
Tänk dig, efter tre månader hos honom hände något helt oväntat. En dag mådde Tindra dåligt och det visade sig att hon var gravid. Först var Vilhelm helt ställd och visste inte vad han skulle ta sig till, men rätt snabbt bestämde han sig det fanns liksom inget snack om abort. Han friade till henne, liksom bara så där.
Nu brukar han skryta för alla om hur fantastiskt god mat Tindra lagar, och vilken otrolig värdinna hon är. Men vet du, det är en sak han inte berättar för någon han har aldrig riktigt kunnat älska en kvinna. Men han stannar hos henne, mest för att han tycker synd om henne. Han har ingen aning om hur länge det kommer hålla, men varje dag blir han glad av att se att hon ler. Och ibland, är inte det nästan viktigast?
