Jag är helt säker på att vi inte behöver stå för min svågers familj och inte heller ordna någon lägenhet åt dem. Från början vill jag berätta att den trea vi bor i är min jag köpte den för ett lågt pris lång tid innan vi gifte oss, och skicket var rent bedrövligt. Ni kan tänka er tamburdörren var knappt fastsatt, lutad mot karmen. Men det viktigaste för mig var ändå att jag hade råd, resten fixade jag så småningom.
När jag lärde känna min man, hade jag redan hunnit renovera två rum och fått på plats lite möbler. Lägenheten var redan rätt hemtrevlig.
Min man, Erik, var snygg, pålitlig och hyrde själv en liten etta i Stockholms utkanter. Efter några månader flyttade han in hos mig. Efter vårt bröllop gjorde vi om ett av rummen till barnrum, och snart föddes först vår son, och sedan en dotter.
Allting rullade på fint tills en ruggig höstkväll då vår hemmalycka skakades om av min svärmor, Inga. Hon dök upp med resväskor, tårögd.
Kan jag bo hos er ett tag? Min son har tagit hem en tjej till min lägenhet. Förhoppningsvis blir det något mellan dem, kanske gifter de sig och lever lyckliga i alla sina dar Men jag stannar inte länge, jag kan hjälpa till hämta barnen från förskolan och skolan, laga mat åt dem. Jag har ju ingen annan än dig!
Hon grät, så självklart öppnade vi dörren. Vi gav henne det största rummet. Hon var redan pensionär och hjälpte verkligen till med barnen, precis som hon lovat men hon ville inte längre återvända till sin egen lägenhet, där hennes yngste son, min svåger Mats, skaffat sig familj. Han bodde nu där med sin unga fru och två barn: ett gemensamt, det andra hennes från tidigare.
För många år sen gifte sig Mats med en ung tjej direkt efter studenten. Svärföräldrarna sålde då sin större lägenhet och köpte för pengarna en etta till sig själva och en tvåa till Mats. Kort därefter blev svärfar sjuk och gick bort.
Mats och hans första fru hann få två barn innan de skilde sig, och han lät familjen behålla lägenheten. Nu bor exfrun där med sin nye make och tre barn. När Mats skilt sig flyttade han tillbaka till sin mor. Han sade:
Mamma, jag vill bo hos dig ett tag. Nu är jag fri och kan drömma stort igen! Jag ska ordna något, det löser sig, hitta en lägenhet… Men det ville sig inte för honom, och efter några månader tog han sin nya flickvän till sin mammas etta.
Helgerna blev kaos Mats fru kom ofta över med sina barn från första och andra äktenskapet till oss. Det var rörigt, för att säga det milt.
Efter ett år sa jag till Inga att det nu var dags för henne att hitta eget boende. Då blev det tårar och dramatik igen.
Jag fick prata allvar med Mats det var nog dags för honom att lämna vår svärmors lägenhet. Han vägrade, hänvisade till dålig lön och att han hade barn och inte råd att hyra något eget. Vad skulle vi göra?
Relationen med svärmor hade på sistone försämrats, och jag kände själv alltmer motstånd att ens gå hem efter jobbet. Till slut bestämde jag mig jag måste prata med min man. Jag sa att han måste lösa sin mammas boendesituation, annars skulle jag ansöka om skilsmässa.
Eriks min gick i chock. Han visste inte alls vad han skulle göra med sin mamma, ville ju inte kasta henne på gatan.
Jag föreslog att Inga kunde hyra en lägenhet för sin pension, och att vi kan stötta om det behövs. Men Inga vägrade. Hon krävde istället att vi skulle hyra en tvåa åt Mats och hans familj så att hon kunde få tillbaka sin egen bostad.
Jag tyckte det var rent fräckt och sa som det var om hon inte flyttat ut inom en vecka, så ställer jag bara ut hennes saker på trappan. Vad hade jag annars för val?
Jag förstår inte varför vi skulle försörja svågerns familj och dessutom ge dem någonstans att bo.
