För två år sedan gick Agnes farmor bort och lämnade henne ett hus med en stor trädgård och ett grönsaksland i en liten by utanför Uppsala. Agnes har fina minnen från tiden då hon som liten lekte där och hjälpte farmor med sysslorna runt huset. Varje helg brukade hon åka dit tillsammans med familjen och sin svärmor för att njuta av den friska luften och de goda frukterna från trädgården. Hennes relation med svärmodern var lugn och okomplicerad, utan några större missförstånd.
När höstskörden närmade sig hade Agnes förberett allt hon behövde för att koka sylt, kompott och lägga in grönsaker. Men när hon kom fram till huset blev hon förskräckt alla svarta vinbär, röda vinbär och hallon var borta. Grannarna berättade att några pojkar från byn hade smugit sig in på tomten under skördetiden, men det stämde inte riktigt; det skulle ta en hel dag att plocka allt själv.
Plötsligt kom hennes moster, som bodde granne, springande och berättade att Agnes svärmor hade varit där dagen innan och lämnat med två stora hinkar bär. Agnes kände sig både arg och förbryllad.
Hon tog upp saken med svärmodern, som lugnt erkände att hon tagit alla bären. Hon förklarade att hon ville ge barnbarnen ordentligt med vitaminer och inte hade råd att köpa bär till butikspris. Agnes kunde knappt tro vad hon hörde och uttryckte sin bestörtning över situationen. Nu tvingades hon köpa in bär till vinterförrådet till betydligt högre priser.
När Agnes kom hem berättade hon allt för sin man, som blev lika ställd över sin mammas agerande. Som svar på detta beslöt Agnes att ta kontrollen över situationen och tog nycklarna till sommarstugan från svärmodern. Efter det fick svärmodern bara följa med ut till stugan tillsammans med dem, så att något liknande inte skulle kunna hända utan Agnes vetskap.
