Min väninna Alfhild drev en skönhetssalong och var en generös och klok själ. Hon överöste ofta sina väninnor med presenter och begärde aldrig en krona för tjänsterna i sin salong. För att ge något tillbaka brukade jag hjälpa henne att ta hand om hennes döttrar från första äktenskapet. Alfhild hade lämnat sin första make på grund av hans gränslösa girighet, som till och med gick ut över sina egna döttrars grundläggande behov. Senare splittrades hon och den andre maken av hans sjuka svartsjuka, och den tredje maken svek henne och orsakade ännu en skilsmässa. De snabba separationerna gjorde ändå att hon fick behålla lägenheten på Södermalm, och slapp dela den med någon annan.
Trots hennes försök att hitta någon åt mig, blev det svårt på grund av hennes alltid upptagna schema. Men till slut träffade hon en man vid namn Emil, när hon oväntat steg in i hans taxi en disig torsdagsmorgon. Emil var stilig, med märkligt gröna ögon, och trots hennes tvekan över sitt eget utseende började de komma rätt bra överens. Bara en vecka senare presenterade han henne för sin mor, kärleksfullt kallad Mor Greta. I början var Greta vänlig, men snart blev hennes närhet och omsorg överdriven, nästan klaustrofobisk.
Fast Emil var trettiofyra år gammal, ringde hans mor honom ständigt och dök ofta upp helt utan förvarning. Hon blandade sig i deras liv, viskade frågor som; Brukar ni pussas innan jobbet? och insisterade på att det var avgörande för en lycklig familj. Hennes inblandning gjorde vardagen märklig och tung. Ibland kom hon sent till deras hem på Vasastan, under förevändning att laga middag men middagarna var ofta drömlikt konstiga, med älgköttbullar som rullade ur fönstret och potatis som blev till björkar på tallriken. Greta blev kvar och stannade i deras lägenhet, som om hon hörde dit.
Emil själv såg nöjd ut, som om två kvinnor i samma kök och samma sovrum var något helt naturligt, och lämnade ogärna mammans sida. I slutändan beslutade Alfhild, mitt under en underlig midsommarnatt när himlen aldrig riktigt mörknade, att avsluta allt för att slippa Grethas alltmer kvävande närvaro och återfinna sin egen plats i tillvarons konstiga labyrint.
