Du, jag måste berätta en sak som hände min brorsa, det låter nästan som något ur en roman, men det är sant. Han var gift med sin första fru i många år, men alltså, hon var så himla snål och bråkade jämt och hans föräldrar behandlade hon som luft. Han stod ut alldeles för länge, men till slut rann bägaren över och han skilde sig. Efter ett tag gifte han sig igen. Hans nya fru hade en dotter sen tidigare, men brorsan fick själv aldrig några barn varken i första eller andra äktenskapet. Men så dog hans andra fru, tyvärr. Styrdottern gifte sig och flyttade hemifrån, så han blev ensam kvar i lägenheten.
Då bestämde sig brorsan för att renovera lite hemma. När han rensade ur där bokhyllan hade stått, hittade han en massa gamla papper och bestämde sig för att kolla om det kunde ligga nån gömd skatt där, du vet hur man kan tänka. Han satt där och bläddrade mellan dammiga böcker och papper, när han plötsligt hittade en hel hög brev.
Det var en tjej som skrivit till sin pappa så himla rörande också. Hon berättade att hon saknade honom massor, väntade på svar, och var ledsen. Hon skrev om sitt liv, hur det gick i skolan och sådär. När brorsan såg avsändaradressen föll polletten ner. Han hade en gång varit stationerad som ung i en mindre stad här i Sverige, och hade haft en romans där. Det visade sig att han hade gjort tjejen gravid men det hade han ingen aning om. Hans första fru hade alltså tagit alla breven och aldrig visat dem för honom. Du fattar, han blev rasande när han insåg allt. Han ringde sitt ex för att få klarhet, och jo, det stämde det var hans egen dotter som hade skrivit.
Som tur är lever vi ändå i internets tidsålder, så hans styvdotter hjälpte till att leta upp henne. Bara några dagar senare ringde telefonen, och plötsligt pratade han med sin egen dotter för första gången i livet. Han visste inte riktigt vad han skulle säga eller hur han skulle förklara varför han varit tyst i alla dessa år. Dottern berättade att hennes mamma gått bort för länge sen. Hon började gråta och berättade att hon själv hunnit gifta sig, och att brorsan nu hade ett barnbarn. De bestämde sig för att träffas. Brorsan grät av lycka, alltså, det var så stort för honom att plötsligt få möta sitt eget kött och blod.
Han hoppades verkligen att dottern skulle förstå att han faktiskt inte visste något, att han aldrig hade övergett henne med vilje. Om han bara hade vetat ja, du fattar. Jag blir nästan tårögd bara av att tänka på det.
