Du vet, livet blev lite annorlunda för mig jag har aldrig gift mig och har inga barn. Så här blev det helt enkelt. Nu är jag 57 år gammal, hade nyligen födelsedag. Vi firade bara vi två, jag och mamma, på vår lilla lägenhet i Malmö. Jag har faktiskt ingen att bjuda in. Har inga nära vänner och jag och mamma har inga släktingar kvar.
Vi bor ihop och stöttar varandra, alltid. Mamma är 86 nu. Jag tänker ibland på hur jag ska klara mig när hon inte längre finns, men hon mår ändå rätt bra! Trots att hon blir äldre och hälsan sviktar, ger hon inte upp. Hon brukar faktiskt fortfarande gå ut själv på promenader.
Jag är pensionär, men jobbar lite extra eftersom våra pensioner inte riktigt räcker till för att leva bra. Men jag försöker att inte hänga upp mig på det och känner mig tacksam över att ha min fina mamma vid min sida. Andra har det ju mycket tuffare, tänker jag vissa har ingen bostad, inga släktingar och knappt pengar alls.
Jag och mamma lever lugnt och fridfullt. På kvällarna dricker vi te, stickar och tittar på våra favoritfilmer eller svenska serier. När det är helg brukar jag baka småkakor och bjuda in grannarna de berättar om sina familjer och jag gläds åt deras lycka. Jag hoppas att jag och mamma slipper allt elände.
Det är så här vi lever vårt liv. Jag vill verkligen att den här tiden ska fortsätta så länge det bara går, för mig och min kära mamma.
