För länge sedan, när jag tänker tillbaka på det nu, var Rikard övertygad om att hans hustru skulle bedra honom. Han beslöt sig för att sätta henne på plats men det som följde förvånade honom djupt.
Älskling, borde inte du börja göra dig i ordning? sade Elin till sin man, som satt i telefonen. Ditt flyg går ju om två timmar.
Har jag inte berättat? Rikard såg förvånat på sin fru. Affärsresan har blivit uppskjuten. Jag åker nog om några dagar istället.
Jaha, svarade Elin snabbt och försvann in i köket för att hämta sin mobil. Efter att ha skickat iväg ett meddelande, kom hon tillbaka till vardagsrummet. Den lilla scenen gjorde Rikard ännu mer säker på sina misstankar: att hustrun var otrogen. Hon hade alltid varit så förlåtande och lättsam lät honom resa bort med vänner, protesterade aldrig när han kom hem sent eller efter några öl. Hans vänner brukade skoja och säga att sådana kvinnor fanns bara i sagor och att det måste finnas en hake. Men Rikard slets inombords av ånger och oro.
Han var åtta år äldre än Elin. Tänk om hon hade hittat en yngre man som fångat hennes intresse?
Dock var Rikard klok nog att inte visa sina misstankar. Att anklaga någon utan bevis var otänkbart. Han ville vara hundraprocentigt säker. Därför såg han ingen annan utväg än att montera upp små kameror runt om i deras lägenhet.
Med gråmulen sinnesstämning gav sig Rikard iväg på sin affärsresa. Till och med Elin märkte hur spänd och bekymrad han verkade han var nära att be henne om huvudvärkstabletter. Hennes omtanke fick honom tillfälligt att känna att allt kanske ändå var i sin ordning.
Han orkade inte titta på övervakningsfilmerna på distans varken hade han tid eller lust. Först sent på kvällen loggade Rikard in i appen och såg några minuter av inspelningen. Efter max fem minuter slog han igen laptopen och lät den ligga kvar längst bort på skrivbordet långt från frestelsen.
Affärsresan passerade snabbt. Hemkommen skickade han Elin till jobbet, satte sig sedan vid datorn och började titta igenom inspelningarna från kamerorna. Innerst inne ville han kanske inte ens veta sanningen.
När han öppnat laptopen och tryckt igång inspelningarna såg han först samma gamla rutiner. Elin vaknade, åt sin frukost och skötte om hemmet. Men senare på eftermiddagen förvånade han sig själv när han såg Elin, vanligtvis så välklädd, nu i Rikards gamla, för stora T-shirt och ett par shorts, sitta vid datorn och spela spel. Han kunde höra röster från andra spelare i bakgrunden. Elin var tydligen fast i dator- och hasardspel.
Det är förstås inte bra, tänkte Rikard, men alla har ju sina hobbyer.
I rask takt bläddrade han sedan genom resten av inspelningarna. Allt var som vanligt: datorn och hushållssysslor. Men viktigast: det hade inte varit någon annan man i lägenheten under hela tiden.
Rikard slog igen datorn och drog en djup suck av lättnad. Nu kände han sig mest skyldig för att ens ha misstänkt något sådant om Elin. Han bestämde sig för att köpa ett stort fång röda rosor till sin fru och laga en romantisk middag. Dock valde han att låta kamerorna sitta kvar åtminstone för tillfället. Han hade ingen aning om vad som ännu kunde väntaDagarna gick, och Rikard ansträngde sig mer än någonsin för att visa Elin uppskattning. Han gav henne rosorna och lagade hennes favoriträtt till middag. När hon log och tackade honom, insåg han plötsligt hur ytligt hans tidigare oro hade varit. De satt länge vid bordet och pratade om allt möjligt om gamla minnen, drömmar de ännu inte förverkligat, och små vardagsglädjeämnen. Det var länge sedan de känt sig så nära varandra.
En kväll när Rikard gick förbi bokhyllan där mängder av brädspel samlats genom åren, föreslog han spontant:
Ska vi spela något, bara du och jag? Det var ju ändå så vi träffades första gången.
Elin skrattade förvånat. Ja, varför inte? Det är ju sånt man glömmer bort att uppskatta.
När de satt mittemot varandra vid spelbordet gick det upp för Rikard vad han egentligen varit rädd för: inte att bli bedragen, utan att förlora den närhet de en gång haft. Spelandet förde dem tillbaka, lockade fram skratt, små retfulla kommentarer och den värme som brukar gömma sig mitt i vardagens rutiner.
Senare, samma kväll, plockade Rikard ner kamerorna och ställde dem i garderoben, där de skulle damma igen bredvid andra gamla misstag. När Elin frågande höjde på ögonbrynen, mötte han hennes blick och log.
Jag vill hellre se dig med egna ögon.
Och där, i skenet från kökslampan, försvann varje misstanke och varje skugga. En enkel kväll, men den kväll då Rikard släppte taget om rädslan och hittade tillbaka till sin kärlek på riktigt.
