Alex, jag förstår dig inte. Har du blivit galen? Vad menar du med att du går? – Det betyder precis det. Jag har haft en älskarinna länge! Hon är 16 år yngre än mig! Och jag har bestämt mig för att det är bättre med henne! – Hon kunde ju vara din dotter! – Absolut inte! Hon är redan 20. Alex gick fram till henne. – Dessutom, Valeria har en mycket rik pappa. Äntligen kan jag leva som jag alltid drömt om! Förstår du? Och sen kommer hon att ge mig ett barn, vilket du aldrig gjort! Varje ord från honom träffade Tania som en kniv. Hon förstod att detta en dag skulle hända – de hade ju inga barn. Men hon hade aldrig kunnat tro att det skulle ske så förnedrande. De hade varit gifta nästan 15 år. Mycket hade hänt, som i alla äktenskap. Men Tania hade alltid tyckt att respekt var det viktigaste i ett förhållande. – Tania, kunde du i alla fall gråta lite för syns skull? Det känns lite konstigt för mig annars. Kvinnan lyfte stolt på huvudet. – Varför skulle jag gråta? Jag är väldigt glad för din skull! På riktigt! Någon av oss når åtminstone sin dröm. Mannen grimaserade. – Varför tjatar du alltid om dina penslar? Det är ju varken jobb eller något värt! – Det är ju ett hobby. Men om jag hade jobbat mindre, och du tjänat lite mer, hade jag också kunnat ägna mig åt det jag älskar. – Men snälla. Vad ska du göra? Du kan ju ändå inte få barn. Jobba på du! Hon vände sig mot Alex, som försökte stänga sin resväska. – Alex, och din nya… passion. Hon lär ju inte vilja jobba, hur ska ni klara er då? Du är ju inte direkt förtjust i arbete heller. – Det är inte din sak längre! Men jag är snäll idag, så jag berättar. Vi behöver bara klara oss på våra pengar en kort tid. Sen, när Valeria väntar barn, kommer hennes pappa kasta pengar över oss! Men det räcker så, oroa dig inte! Alex knäppte slutligen igen väskan och gick ut ur lägenheten, slog igen dörren så det dånade. Tania rynkade pannan – hon avskydde höga ljud. Hon gick tillbaka till fönstret. Nästan ända fram till porten körde en röd, dyr bil. En ung tjej hoppade ut, slängde sig om halsen på Alex. Självklart tittade alla tanter i kvarteret direkt på det hela. Kunde han inte gått så att hon slapp skämmas? Tania kände plötslig lättnad. Deras liv hade varit som ett skämt på sistone. Alex hade knappt sovit hemma. Hon visste allt, men hon klarade inte själv av att avsluta världen som kallades familj. Hon tog telefonen. – Ritka, hej! Vad gör du ikväll? Väninnan blev förvånad. – Va, har du kommit ur din depression? – Men sluta. Det var ingen depression, bara lite deppigt. Ska vi gå ut ikväll? Ta ett glas, prata lite – jag har anledning! En tyst sekund i luren, sedan försiktigt: – Tania, är allt okej? Vilka piller har du tagit idag? – Rita, nu får det räcka! – Om du menar allvar så är jag på! Trött på att se ditt sura nylle! Men… – Vad? Kan du inte? – Det är inte det. Hur ska din älskade Alex släppa iväg dig? Vem ska bära fram maten till soffan och torka hans snor? – Rita, klockan sju på ”Diamanten”! Tania la på. Någon dag skulle hon dräpa sin väninna. Och det skulle bli snart. Tania log för sig själv. Hon hade velat göra det från första början de träffats. Fast det påverkade aldrig deras vänskap. Tania högg tag i väskan och rusade ut. Redan mitt på dan och så mycket att hinna med. Rita kollade otåligt på klockan. Tania brukade aldrig vara sen, men nu hade det gått fem minuter. Då klev Tania in på restaurangen – Rita tappade hakan. Alla andra också. Tania brukade alltid ha långt hår – nu bar hon en kort, ljust tonad page. Hon använde knappt smink annars, men nu hade hon perfekt, nästan magisk make-up. Tania föredrog byxor, men idag bar hon en fri klänning som framhävde hennes kropp mer än tajtaste jeans. – Tania, wow… Tania slog triumferande ner väskan och satte sig. – Fint? – Men gud, du ser tio år yngre ut! Säg inte att du kastat ut Alex? – Säger ingenting – han gick själv. De såg på varandra länge och började sedan skratta. En halvtimme senare fick de drinkar skickade från en man några bord bort. Han var nog fem år äldre än dem. Rita gav Tania en listig blick. – Japp, du har redan beundrare. Tania log, vinkade dit honom. Rita stirrade: – Du är verkligen på gång idag! De satt kvar länge. Mannen hette Igor, var rolig, smart, lågmäld och så charmig. Han skjutsade hem Rita i taxi och erbjöd sig följa Tania. – Jag kan gå över hela stan för din skull! Har bil, men kör inte när jag druckit. – Det behövs inte, jag bor bara två kvarter bort. De gick genom natten, pratade och flanerade. – Tania, jag glömde fråga, var det din födelsedag ni firade? – Nej… Eller ja, på sätt och vis. Min man lämnade mig igår. Tania log sitt vackraste leende. Igor såg förvånad ut. – Alltså, Tania… Du är full av överraskningar. Tre veckor senare satt Tania och Rita på café. – Hur går det med Igor? Kvinnan log. – Rita, jag tror aldrig jag varit så lycklig! Jag håller inget hemligt för honom. Han hanterar mina känslor som om det vore ingenting. – Men något gnager dig ändå? – Ja… Alex ger inte upp. Han skickade mig till och med inbjudan till sitt bröllop. – Va? Varför? – Förmodligen vill han se mig gråta, slå ut mig inför sin nya fru. – Usch… Tania, ta med Igor. Kom dit, gratulera och gå. Viktigast – sätt honom på plats! …Alex tittade på Valeria. – Du är så vacker… – Jag vet. Tror du pappa kommer? – Hur skulle han inte komma, du är ju hans dotter… – Dotter… Han har inte gett mig en krona på ett år, försöker bara lära mig ”jobba”. Tsss, vilken farsa. Alex kramade henne. – Oroa dig inte, han dyker upp. Hans lilla flicka gifter sig ju! De tog lån för hela bröllopet. De var säkra – när Valerias pappa ser henne gifta sig ger han efter och kastar pengar på dem igen. – Alex? – Kommer din exfru? – Tänk dig, ja! Hon ringde igår. – Va? – Ja! Jag tror hon vill be mig komma tillbaka. – Mest troligt. Jag älskar sådana scener!! När Tania förklarade för Igor vad han skulle göra blev han förvånad. – Vilken tid är bröllopet? – Klockan två. Varför, är du upptagen? – Vad heter din ex? – Alex. Varför? – Men Tania, vilken slump. Klart vi går. Han berättade allt för henne på vägen till festen. Tania var så chockad att hon inte ens hann protestera. De gick arm i arm mot brudparets bord. Tania strålade av stolthet. Men Alex och Valeria såg knappast lyckliga ut. När de kom fram viskade Valeria: – Pappa? Och Alex fick bara fram: – Tania? Han kände inte igen henne först – kunde inte tro att hans exfru kunde vara så vacker. Igor räckte sin dotter blommor och ett kuvert: – Det är jättebra att du gift dig och blivit självständig. För nu tänker vi, jag och Tania, åka ut i världen ett tag. Han vände sig till Alex: – Du förstår väl att din blivande svärmor också behöver vila? Så nu lämnar jag över min dotter i dina goda händer. Vi måste gå nu! De lämnade restaurangen. Tania ville skratta, men visste inte om Igor skulle förstå hennes glädje. Plötsligt vände han sig om. – Du förstår väl att du måste gifta dig med mig nu? Tania tänkte efter. Sen sa hon allvarligt: – Om det är ett måste, så är det ett måste… De gick arm i arm mot bilen. Och Igor bokade redan biljetter till något varmt, där havet väntar. **När drömmen blir verklighet: En svensk skilsmässosaga med oväntat lyckligt slut, svartsjuka och nya möjligheter – hur Tania gick vidare när Alex bytte ut henne mot en yngre, rikare kvinna**

Fredrik, jag fattar inte dig. Har du blivit tokig? Vad menar du med jag drar?

Jag menar precis det. Jag har haft en älskarinna länge! Hon är sexton år yngre än mig! Och vet du vad, jag har bestämt mig för att hon är bättre för mig!

Hon kunde ju vara din dotter!

Skojar du? Hon är redan tjugo.

Fredrik närmade sig henne, helt oberörd.

Och dessutom, Ellinors pappa är stinkande rik. Jag kan äntligen leva det liv jag drömde om! Fattar du? Och sen ska hon föda mig ett barn, till skillnad från dig!

Varje ord brände till i Majas bröst. Hon hade ändå förstått att det någon gång skulle hända, för de hade inga barn.

Men att det skulle ske så här Nä, så förnedrad hade hon inte väntat bli.

De hade bott ihop nästan femton år. Allt möjligt hade hänt, som det gör. Men Maja hade alltid tyckt att respekt var det viktigaste i en familj, utan det var det liksom ingen poäng.

Maja, du kan väl i alla fall snyfta lite för anständighetens skull? Nu känns det ju lite taskigt för min del.

Maja sträckte elegant på nacken.

Varför skulle jag gråta? Jag är jätteglad för din skull! Alltså, verkligen! Om någon av oss nu får förverkliga sin dröm, så är det väl bra.

Fredrik såg ut som att han svalt svärta.

Varför måste du alltid prata om dina penslar? Det där är ju inte ens ett jobb!

Nä, det är en hobby. Men om jag jobbade lite mindre och du tjänade lite mer, kunde jag kanske också hålla på med det jag tycker är kul.

Nu får du ge dig. Vad ska du annars göra? Du kan ju ändå inte få barn. Jobba på bara.

Hon tittade på Fredrik, som febrilt försökte stänga sin resväska.

Fredde, din nya förälskelse. Hon lär väl inte jobba direkt. Hur ska ni överleva? Du gillar ju inte heller att jobba.

Men det där är inte din business längre! Men för att stilla din nyfikenhet: vi behöver bara klara oss på våra pengar en kort period. Sen, när Ellinor är gravid, kommer hennes pappa ösa över oss med cash! Men det löser sig ändå. Oroa dig inte för oss!

Fredrik fick till slut igen väskan och gick ut med en stor dörrsmäll. Maja grimaserade hon hatade höga ljud och smällar. Hon vände sig mot fönstret och såg ut.

En röd Volvo stannade nere vid porten. Ut därifrån studsade en ung kvinna som kastade sig om halsen på Fredrik.

Självklart hade varenda kärring på innergården stirrat på spektaklet. Jäkla snubbe, kunde han inte lämna huset utan att samtidigt krossa Majas värdighet?

Ändå kände Maja plötsligt en sorts lättnad. Deras liv hade den senaste tiden varit som en usel sketch på SVT.

Fredrik hade ju knappt ens sovit hemma det sista halvåret. Maja visste ju, förstod allt, men hon orkade aldrig klippa banden själv.

Hon tog upp mobilen.

Hej Astrid! Vad gör du ikväll?

Astrid lät förvånad.

Vad är det nu, har du tagit dig ur din deppighet?

Äh, sluta nu. Det har aldrig varit någon depression. Lite skitkänsla bara. Vi borde gå ut och ta ett glas ikväll, har du lust? Finns faktiskt anledning, dessutom.

En sekunds tystnad, sen hördes Astrid försiktigt i luren:

Alltså Maja är du säker på att du är okej? Vilka tabletter har du tagit nu? Ingen feber, hoppas jag?

Sluta nu, Astrid!

Om du menar allvar så är jag på. Jag har tröttnat på ditt sura tryne! Men eh?

Vadå? Kan du inte?

Det är inte det. Men hur ska lilla Freddie klara sig? Vem ska leverera smörgåsar till soffan åt honom, och torka hans snor?

Astrid, sju ikväll på Safiren!

Maja la på. Någon dag ska hon strypa sin bästis. Och den dagen närmar sig osunt snabbt.

Maja log för sig själv. Hon ville göra det sen första dagen de träffades. Men det har inte hindrat vänskapen nämnvärt.

Nu slängde hon väskan över axeln och for ut genom dörren. Det var redan lunch och hon hade tusen saker hon behövde hinna med.

Astrid sneglade nervöst på klockan. Maja var ALDRIG sen. Men nu var hon redan fem minuter över tiden.

Så stapplade Maja in på restaurangen och Astrid tappade bokstavlig talat hakan. Det gjorde för övrigt också resten av sällskapet.

Maja hade alltid haft långt hår som hon satte upp i knut. Nu bar hon ett kort blont page.

Hon höll sig vanligtvis till mascara och ansiktskräm, inte mer. Idag var hennes makeup sminktidningsperfekt.

Maja föredrog byxor, men hade nu på sig en lös klänning som sade mer om kroppen än de tajtaste jeansen.

Maja oj då!

Maja ställde triumferande väskan på stolen och slog sig ned.

Vad tycker du?

Det ser ju kanon ut! Du ser tio år yngre ut! Men lova mig slängde du ut Freddie?

Lovar. Han drog sin kos själv.

En stund satt de och bara glor på varann, sedan brast de ut i gapskratt.

En halvtimme senare kom det in drinkar, skickade från en man i trettiofemårsåldern vid bordet intill.

Astrid gav Maja en slug blick:

Vad var det jag sa nu börjar friarna komma!

Maja vinkade till mannen som om han vore Christer Björkman på Mello, och Astrid såg ut att svälja tungan.

Jag gillar dig idag, Maja!

De blev kvar till sent. Mannen, som hette Jonas, var rolig, smart, chill och rätt snygg.

Han stoppade in Astrid i taxi och erbjöd sig följa Maja hem.

Jag är beredd att promenera till andra sidan Stockholm! Fast jag har faktiskt bil men vill nog inte köra just nu.

Du behöver inte gå långt, jag bor bara två kvarter härifrån.

De hamnade hemma hos henne först vid gryningen. De tog en lång promenad, snackade, skrattade.

Förresten Maja, vad firade ni egentligen ikväll? Är det din födelsedag? Ska jag köpa present?

Nej eller, beror på hur man ser det. Fredrik dumpade mig igår.

Hon log sitt charmigaste leende. Jonas såg förbluffad ut.

Alltså, Maja du är inte som andra.

Tre veckor senare satt Maja och Astrid och drack kaffe på ett kafé.

Hur går det med Jonas då?

Astrid, jag tror aldrig jag varit så här glad. Jag har inget att dölja, och det verkar som han bara viftar bort min ångest.

Men någon hake?

Tja Fredrik har inte kunnat släppa det. Av någon anledning skickade han mig en inbjudan till bröllopet.

Hoppsan alltså, varför då?

Han vill väl se sin gamla fru sitta där och gråta. Eller visa upp triumfen för nya hustrun.

Idiot Ta med Jonas dit då! Ni kan svänga förbi, gratta och dra. Huvudsaken du knäcker honom litegrann!

Fredrik såg på Ellinor.

Du är så vacker

Om du visste. Undra om pappa kommer?

Självklart, du är ju hans enda dotter

Dotter, jomen tjena. Han har inte gett mig ett öre på ett år. Tänker att jag ska lära mig jobba. Grattis till honom.

Fredrik kramade henne.

Oroa dig inte. Du gifter dig, han dyker upp. Det är klart han gör.

Bröllopet var finansierat med lån. Både Fredrik och Ellinor trodde hennes pappa skulle öppna den ekonomiska kranen igen.

Freddy?

Mm, tror du ditt ex kommer?

Faktiskt, ja! Hon ringde igår.

Inte möjligt!

Jo. Hon kommer säkert be om att få mig tillbaka.

Fantastiskt. Jag diggar såna scener!

När Maja förklarade för Jonas vad hon behövde, såg han först ut som att han hörde om midnattsolen för första gången.

Vilken tid är själva spektaklet?

Klockan två. Har du fullt upp?

Vad heter ditt ex nu igen?

Fredrik. Varför då?

Du det är så märkligt ibland! Såklart jag följer med.

Jonas berättade allt i bilen till festen. Maja var så paff så hon inte ens kunde protestera.

De gick arm i arm upp till bröllopsbordet. Maja log brett.

Fredrik och Ellinor såg verkligen inte lyckliga ut. Snarare som om de fått osten stulen från räkmackan.

Ellinor viskade:

Pappa?

Fredrik kunde bara säga, med ett klent pip:

Maja?

Han kände knappt igen henne. Att hans exfru kunde se ut så!

Jonas överlämnade en stor blomsterbukett och ett kuvert till dottern.

Vad härligt att du gift dig, blivit vuxen och klarar dig själv. Förresten, vi ska ge oss ut på jordenruntresa, Maja och jag!

Han vände sig till Fredrik:

Hoppas du förstår att din framtida svärmor också behöver ta igen sig lite. Så nu lämnar jag över den här pärlan i dina trygga händer. Vi drar nu!

De gick skrattandes ut ur lokalen. Maja försökte hålla sig från att brista ut i asgarv, men undrade om Jonas skulle ta illa upp. Men då vände han sig till henne och sa:

Vet du, nu får du nog bli min fru.

Maja låtsades fundera. Sen svarade hon gravallvarligt:

Jaha, är det så, så får det väl bli så, då.

De gav varandra en lång kram och stapplade mot bilen. Jonas började redan boka resor till någonstans med sol och hav.