Jag är 37 år gammal och har varit frånskild i över tio år nu. Min före detta man var otrogen mot mig och jag kunde aldrig förlåta honom för det. Nu bor han tillsammans med den kvinnan.
Hon blev gravid med honom, födde barn och de gifte sig. Efter allt det där har jag undvikit att prata med honom. Sanningen är att jag inte riktigt vet vad som händer i deras liv numera.
Ekonomiskt klarar jag mig väl min lön är riktigt bra. Men så, förra veckan, dök min exman plötsligt upp hemma hos mig. Vi hade inte setts på flera år, så jag blev ordentligt överrumplad. Jag hann knappt säga något innan han började berätta; hans son har fått diagnosen cancer. Behandlingen är dyr, och han och hans fru har inte råd. Därför hade han kommit till mig.
Jag har pengar, eftersom jag nyligen sålde huset jag ärvt efter mormor. Han hade förstås hört talas om det och såg sin chans. För honom kom det här väldigt lägligt nästan som om turen var på hans sida.
Själv har jag inte bestämt vad jag ska använda pengarna till. Jag har funderat på att köpa en ny Volvo, men först måste jag ta körkortet och tiden räcker inte till. Hur som helst är det en rejäl summa, och jag har ingen brådska att slösa bort den. Jag har också tänkt på hade han hjälpt mig ekonomiskt om jag blev sjuk? Tveksamt.
Du förstår inte hur desperata vi är! sa han plötsligt. Men han har aldrig brytt sig om mina känslor, och hans fru likaså. Han bytte snabbt ut mig mot henne när tiden kom. Vid skilsmässan delade vi upp allt rättvist han sa att allt behövdes för hans nya familj. Han försökte även få mig att betala honom för lägenheten, men lyckligtvis köpte jag den innan vi gifte oss. Det räddade mig. Han var så olycklig då! Och nu står han här och kräver pengar, pratar om sina känslor!
Han sa att om jag inte tror honom kan han visa alla papper på sonens sjukdom. Men jag har inget behov av att se dem. Han lovade att betala tillbaka allt. Och rehabiliteringen för sonen skulle också kosta mycket pengar. Ärligt talat, jag tvivlar på att jag ser en krona igen.
Kan du inte ta ett lån? frågade jag.
Jag sa allt rakt till honom. Han skrävlade, sa att han kunde falla på knä. Men jag vill inte förnedra honom, jag vill bara inte ha honom i mitt liv. Han sålde ut mig när det gällde. Han var otrogen. Så han kan dra åt skogen. Han sa att han skulle komma tillbaka när jag lugnat mig och tänkt igenom allt. Men det finns inget att tänka över.
Vissa skulle säkert säga att jag är hjärtlös. Men jag vill själv bestämma över mina egna pengar. Jag tänker inte dela med mig till någon annan. Efter det här samtalet kändes det lite illa. Men jag tänker inte hjälpa dem det får bli deras läxa och priset för deras handlingar.
