En dag såg jag min nöjda syster på ICA i sällskap med en stilig herre, hand i hand, och båda bar vigselringar.
Elin hade en tvillingsyster som hette Tove. Från allra första början var de oskiljaktiga och delade allt med varandra. De lekte samma lekar, delade på hemligheter, fick skäll ihop och försvarade alltid varandra. Deras kläder var alltid identiska även när de blev vuxna och kunde välja själva, gillade de att ha likadana kläder och var stolta över sin tvillingstatus.
Systrarna växte upp under enkla förhållanden tillsammans med sina föräldrar i Malmö. Familjens ekonomi var rätt medelmåttig. När Elin började studera i Lund ville Tove följa i hennes fotspår, men hade inte möjlighet. Det här sved för både henne och föräldrarna, som ändå kämpade på och betalade terminsavgiften så båda döttrarna skulle få chans till en bra utbildning. Tove skämdes över att pengarna alltid var knappa för hennes skull, och varje gång föräldrarna lade undan något åt henne ville hon sjunka genom golvet. Hur hon än försökte räckte aldrig budgeten till.
En kväll vid middagsbordet när farmor hade fått i sig ett glas vin för mycket, började hon yra och råkade avslöja en gammal hemlighet. När Elins och Toves föräldrar fått tvillingarna, hade de faktiskt övervägt att adoptera bort det yngsta barnet. Av rädsla för att inte själv klara två bebisar tänkte de till och med göra sig av med just Tove.
Tove blev förfärad och sårad av denna orättvisa, oavsett hur mycket föräldrarna än försökte trösta henne. Hon fick för sig att hon var mindre älskad än sin syster och bestämde sig för att hämnas genom att säga upp sig från sin utbildning och ta tillbaka sina papper från universitetet.
Hon började lägga skulden på Elin om inte Elin fanns hade föräldrarna aldrig tänkt tanken att göra sig av med Tove. Då skulle hon ha varit den mest älskade och enda dottern, och all uppmärksamhet hade varit hennes. Från den dagen blev det en stor spricka i familjen. Tvillingarna gick skilda vägar och banden mellan dem blev allt svagare.
Några år senare gifte sig Elin och fick en son. Systrarna såg aldrig varandra, förutom en gång hemma hos föräldrarna. Tove uppträdde då kallt och spydigt, kritiserade Elins utseende och betedde sig rent ut sagt otrevligt.
Nästa gång de möttes var av en slump på Emporia. Tove såg elegant ut vid sidan av en äldre, respektingivande man med dyra kläder; det var tydligt att han var någon av betydelse. Elin antog genast att det var Toves make.
Elin försökte glatt krama om sin syster, men Tove backade förvånat som om hon inte visste vem Elin var. Jag kände hur obekvämt det blev. Medan jag stod där kom Tove undan och hoppade in i en flådig Volvo.
En tid senare råkades vi återigen på besök hos våra föräldrar. Tove gick genast till angrepp och påstod att Elin såg ovårdad och orepresentativ ut. Hon påstod att systern skämde ut hela familjen.
Det låg kanske något i det. Elin har lockigt hår, gillar att gå osminkad och klär sig ganska enkelt, medan Tove alltid har stylat hår, sminkar sig och använder linser istället för glasögon och har råd att unna sig lyxiga salongsbehandlingar.
Elin blev verkligen sårad av de orden. När hon jämförde sig med sin syster såg hon ingen skillnad hon hade ju också man, barn och jobb. Hon klagade för mamma över Toves elakheter och undrade hur den syster hon varit så nära kunde förvandlas så och bli så hård. Var kom all bitterhet ifrån?
Till slut bad mamma Elin att inte bära agg mot Tove, utan låta henne vara lycklig på sitt sätt. Hon bad henne att inte närma sig systern eller förstöra det liv Tove byggt upp.
Från och med då fick Elin bara komma hem till föräldrarna om hon ringde och blev inbjuden, allt för att inte stöta ihop med Tove. Det är otroligt hur ett enda avslöjande kunde förändra livet för oss alla i familjen för alltid.
