Sedan ungefär ett år har min son bott tillsammans med Elin, men vi hade aldrig träffat hennes föräldrar. Det kändes märkligt, så jag bestämde mig för att ta reda på varför Jag har alltid försökt uppfostra min son till att respektera kvinnor – sin mormor, sin mamma, sin fru, sin dotter. Enligt mig är det den finaste egenskap en man kan ha: respekt för kvinnor. Min man och jag har gett vår son en fin uppväxt och utbildning, och försett honom med allt han behöver för att ta sig fram smidigt i livet. Vi ville inte skämma bort honom på annat sätt, men vi har ändå köpt en tvåa åt honom. Han jobbade ju och tjänade sitt eget uppehälle, men hade inte råd att köpa egen bostad. Vi gav honom inte lägenheten direkt, vi berättade inte ens om köpet. Varför? Vår son bodde ihop med en flickvän – därför. Han har bott med Elin i ungefär ett år nu, men vi har aldrig träffat hennes föräldrar, och det tyckte jag var märkligt. Senare fick jag veta att Elins mamma var en före detta granne till en vän till mig. Hon berättade något som gav mig en dålig magkänsla. Det visade sig att Elins mamma kastade ut sin man när han började tjäna mindre, men det absurda började inte förrän senare… Då började hon träffa en gift men förmögen man. Elins mormor hade, precis som sin dotter, ett förhållande med en gift man. Hon tvingade också sin dotter och sitt barnbarn att åka ut till sommarstället för att hjälpa till på gården. På grund av detta hade min son redan flera gånger hamnat i knepiga situationer med sin blivande svärmor. Men det som oroar mig mest i den här historien, är att både mamman och mormodern vänder Elin mot hennes pappa. Det är tydligt att flickan står nära sin pappa, men på grund av de där två kvinnorna är deras relation i fara. Och som grädde på moset: Elin har bestämt sig för att sluta plugga. Hon tycker att mannen ska försörja familjen. Ja, det tycker jag också. Jag har fostrat min son till det, men Gud förbjude att de skulle stöta på svårigheter i livet. Men vem garanterar att hon kan stötta sin man om något händer? Förresten har jag skrivit över lägenheten på mig själv igen, för jag vet att jag har uppfostrat ett snällt hjärta, som man säger. Allt som förvärvats före äktenskapet delas ju ändå inte vid en skilsmässa, men Elin är så smart att hon skulle kunna få min “gentleman” att gå därifrån i bara strumporna.

Det har gått ungefär ett år sedan min son började bo tillsammans med Lovisa, men vi hade aldrig träffat hennes föräldrar. Jag tyckte det var underligt och bestämde mig för att ta reda på mer.

Jag har alltid strävat efter att uppfostra min son till att respektera kvinnor hans farmor, sin mamma, sin hustru, och förhoppningsvis en dotter i framtiden. Jag tycker att det är den främsta egenskap en man kan ha, att bära med sig respekt för kvinnor i varje skede av livet. Tillsammans med min fru har vi gett vår son både en stabil uppväxt och en god utbildning, och försett honom med allt som krävs för att kunna möta livet på ett tryggt sätt. Vi ville inte hjälpa honom för mycket, men till sist köpte vi ändå en tvåa åt honom här i Göteborg. Han hade visserligen ett jobb och bidrog själv till hyran, men han hade inte råd att köpa boende på egen hand i dagens läge med svenska bostadspriser.

Vi gav honom inte bostaden rakt av, inte ens berättade för honom om köpet till en början. Varför? Jo, min son bodde redan sedan ett år tillbaka med en flickvän och det kändes inte rätt att ge bort något så stort innan vi lärt känna hela bilden.

Efterhand visade det sig att Lovisas mamma hade bott granne med en av mina gamla arbetskamrater. Den bekante kunde genast berätta saker som gjorde mig bekymrad. Till exempel hade Lovisas mamma kastat ut sin man när han började tjäna mindre pengar, men det märkliga slutade inte där Hon träffade sedan en annan man, dessutom gift men rik. Det visade sig att även Lovisas mormor hade haft relationer med gifta män, och att både dotter och barnbarn tvingades följa med till hans sommarställe utanför Uddevalla för att hjälpa till på gården.

Av allt detta förstår man att min son redan varit nära sin eventuella svärmor vid flera tillfällen. Men allra mest oroade det mig att både mamman och mormodern verkat påverka Lovisa att vända sig mot sin pappa.

Det var uppenbart att Lovisa brydde sig om sin far, men på grund av de här kvinnorna riskerade hennes relation till honom att gå förlorad. Som om inte detta vore nog hade Lovisa också bestämt sig för att hoppa av universitetet. Hon är övertygad om att mannen ska försörja familjen, och det har jag i och för sig försökt ge min egen son förutsättningar för. Men tänk om livet inte blir så enkelt, vad händer då? Hur ska hon kunna stötta honom om det krisar? För övrigt skrev jag över bostadsrätten på mig själv igen jag vet ju att min son är godtrogen, som vi säger här. Visserligen är det så i Sverige att det som köptes innan äktenskap inte delas vid en skilsmässa, men Lovisa är så driven att hon nog skulle kunna få honom att gå därifrån med bara strumporna kvar.

I slutändan har jag lärt mig att man alltid behöver lära känna hela familjen innan man tar stora beslut. Relationer i Sverige är komplicerade, och även om man vill tro gott om folk gäller det att vara vaksam, särskilt när det handlar om ens barns framtid och trygghet.