Tänker du att jag ska springa efter dig? Jag har ju en hel hög av sådana som du på ett öra.
Så köp då ditt eget paket för en krona, och låt mig vara i fred.
Vem behöver du egentligen?
Det finns ett gammalt talesätt: det som en nykter har i huvudet, så har
Men Alva, som levt hela sitt liv i ett lite tjukt område i Göteborg och som också har en egen lägenhet med en hög av tomma flaskor, skulle omformulera det helt på ett annat sätt. Hon skulle säga något i stil med: det som en nykter har i huvudet, det har en full har i handling. Efter ett par glas är man inte bara ärlig med vad man tänker, man blir också någon annan.
Eftersom alkohol tar bort alla inre ramar kan man faktiskt säga att efter ett par glas förlorar man inte sig själv, utan blir mer sig själv. Ta hennes pappa som exempel. Han gömde aldrig något för familjen, han var aldrig hård eller svordig, och han drack också på sitt stillsamma sätt. Även i berusad form lyckades han hålla ordning omkring sig.
När pappan återigen försvann i en drickande period märkte Alva och hennes mamma att han hade åkt till sin sommarstuga med en låda sprit och levde i ett vaknaslumpasovamönster i en hel vecka. När veckan var över kom han tillbaka som om inget hade hänt, och familjen fortsatte sitt lugna liv som vanligt.
Grannen däremot hade en man som nästan stormade runt i hela huset med en flaska i handen. Det hände så ofta att hon tog sina två barn och satt hos Alva för att andas. Hon gnällde om hur tur hennes granne hade haft att ha en tyst och lagom man.
Alva visste att hennes mammas tidigare pojkvän hade blivit dumpad just för att han betedde sig konstigt när han drack. Hon hade alltid fått höra: om en kille blir berusad är det inte ett problem, alla är så här nuförtiden antingen dricker de, spelar spel eller har någon annan beroende. Så snart någon börjar bete sig illa när de är påverkade, ska man slänga honom på trappan utan någon andra chans eller löfte om att förändras.
Alva gav inga chanser. Detta skapade snabbt ett rykte om henne som en kvinna som inte tolererar någon form av drickande. Det faktum att Alva ibland själv tar ett glas eller två på en fest ignorerades av skvallret det talade bara: du får inte dricka i närheten av henne, punkt. Kanske var det därför hennes tredje pojkvän, som hon hade gjort slut med de två föregående för deras berusade upptåg, påstod att han aldrig drack.
Det var faktiskt välkommet; Alva hade sett nog med olika nivåer av berusning under sin barndom och kunde föreställa sig framtiden. Men ändå kunde hon inte förutsäga vad som hände när en kille hade andra svagheter. Det fick hon reda på när hon började bo ihop med någon, och om något inte passade kunde hon bara packa och gå. Ingen tvingade någon att springa mot altaret efter bara ett möte.
Man kunde både lära känna varandra och se hur partnern betedde sig i sin naturliga miljö. Alva gjorde just det och kom fram till att Niklas var en sån sort som borde ha druckit lite mer.
Allt började med en liten afterparty för att fira den godkända tentan. Alva var på sin sista kurs, Niklas hade tagit examen ett år tidigare men hade massor av vänner bland hennes klasskamrater, så han gled in i gänget. Där finns studenter, där finns dryck, knapriga snacks, och en hel del idéer som kommer in i huvudet när man dricker för snabbt, som att spela vem tror mest.
Någon i klassen tvingade Alva att sjunga. Argumentet var att hon alltid tackat nej till karaoke, och även om man lyckades övertyga henne om ett café så tog hon aldrig mikrofonen i handen.
Älskade vänner, jag har ju brytt mig om er, men en krökad näsa på Halloween passar ju bara för spöken, tänkte hon för sig själv. Men när man väl har sagt ja, får man ta mikrofonen. Hon klarade av en vers innan den som gett henne uppdraget ryckte bort den.
Självfan är ju er egen fara, ni bad om det själva, så låt er dricka i fred, jag har inget med det att göra.
De ordnade en hjälpattplugga-situation där alla som hade samma svar på en fråga fick dela med sig. Katrin, en envis tjej med principer, kröp tillbaka till sitt rum för att hämta anteckningar. Någon jamade, någon dansade på stolen, och på en viss punkt gick allt helt fel Alva minns det inte riktigt.
Men sen var det Kalle, som fortfarande inte hade druckit en droppe, som fick uppdraget att kyssa Marina, en tjej som var förälskad i honom. Alva såg på när Kalle, så klar som ett glas, gick fram till den rodnande Mailet, log och kysste henne på läpparna. Han kysste så länge att Mailet till slut svarade. Alva och resten av klassen stirrade förvirrat.
Plötsligt flöt en flaska med kolsyrad läsk över de två som kysstes, och Alva, som skrek ett förbannat svordom, kastade sig ut ur rummet och på gatan. Hon andades in den kalla, bittra luften och kände hur tårarna nästan bröt ut som ett litet barn som blivit retat.
Just då hördes Kalles rop:
Alva! Vänta! samtidigt som en taxi bromsade vid hennes sida.
Hon hoppade in på baksätet, berättade för föraren att hon skulle hem till sina föräldrar, och kunde andas ut när hon såg sin väska, sina nycklar och sin telefon i handen. Hon tänkte på att hon egentligen inte ville gå tillbaka till den där röra.
Mamma såg genast att något var fel, men i stället för att spetsa frågor hällde hon i Alva en kopp varmt te och satte sig bredvid henne.
Allt ordnar sig, säger hon. Allt kommer att malas och bli mjöl.
Alva kände att hon hade samlat så mycket mjöl i livet att den skulle räcka till alla framtida bakverk.
Mamma, jag ska gå hem. Jag tar tillbaka mina grejer från hans lägenhet imorgon och flyttar ut. Är det okej?
Varför frågar du om lov? Det är ditt hem, du har alltid kunnat gå när du vill.
Mamma svarade att rummet alltid stod tomt, möblerna var på plats, och ingen av föräldrarna hade försökt styra någon. Om mamma hade skjutit ut Alva med en knuff och sagt gå in i vuxenlivet, bo själv och kom aldrig tillbaka, hade hon kanske återvänt till Niklas och försökt glömma allt.
Men nu, med en stabil grund från sina föräldrar, kände hon sig som på hästarna och hade inga planer på att stå ut med sådant beteende.
Så var har du snurrat hela natten? frågade Niklas när hon öppnade med sin nyckel.
Det är inte längre ditt hundögon, svarade hon vass.
Hon gick in i sovrummet och började metodiskt packa sina saker i en stor rutiga väska. Två väskor skulle räcka, sen kunde hon ta en taxi och glömma de här förhållandena som en dålig dröm.
Så du tror att du bara kan lämna mig i fred? Du smäller på mig utan att säga ett farväl?
Vad ska jag säga? Du kysste min klasskompis mitt i ett uppdrag, och du gjorde det så. Varför skulle jag förlåta en förrädare?
Du har ju kacker i huvudet. Det är ingen förräderi. Det var bara en kyss, och jag fick ett uppdrag. Skulle det ha varit okej om jag fick spela en dans med minimala kläder?
Jämför inte. Jag fick aldrig sådana uppdrag. Det jag fick gjorde jag.
Alva svarade att man inte skulle överreagera. Hon hade hittat på en massa i huvudet och nu ville hon inte låta förhållandet rasa.
Så gå på, gå. Tror du att jag ska springa efter dig? Jag har en hel hög av sådana som du på ett öra.
Köp då ditt eget paket för en krona och låt mig vara i fred.
Vem behöver du egentligen?
Det visade sig att hon faktiskt behövde någon. Nya relationer dök upp efter ett halvt år, och den här gången var hennes man verkligen normal. Lyckan kom bara på den fjärde gången
Kalle, som fortfarande möter Alva på gatan ibland, försöker övertyga henne om att hon bara föreställde sig allt, men han är en snäll själ som alltid är redo att förlåta och ta tillbaka henne.
Och vem lider egentligen? Kalle? Kanske skulle han ha hållit sig från att kyssa andra, men Alva gjorde rätt i att gå därifrån.
