Jag har tröttnat på att städa efter dig, röt Märta i förtvivlan. Det är enklare att sparka ut dig, ansöka om skilsmässa och äntligen få ordning i lägenheten! Sen kan jag gifta om mig med någon som faktiskt hjälper till!
Åh nej, älskling, låt oss undvika radikala beslut, svarade Erik med ett flin. Jag sitter bara framför datorn, gör inget annat!
Just det, du gör ingenting! Och åtminstone stör du inte när du inte hjälper till! svarade Märta.
Varför skulle jag störa? undrade Erik förvånat. Jag är som en mus som krökt ihop sig framför skärmen, och jag sänder inga signaler!
Den där koppen! pekade Märta på bordet bredvid tangentbordet.
Det är mitt te, protesterade Erik.
Och den andra, bakom monitorn? frågade hon irriterat. Jag har i morse samlat alla dina koppar!
Det är mitt kaffe jag bara inte har druckit färdigt, Erik log. Jag tar i mig resten, oroa dig inte! Jag behandlar kallt kaffe lika väl som varmt, faktiskt ännu bättre! Sen tar jag själv dem till köket, som en hederlig man.
Verkligen? förvånad Märta.
Så sant, så sant! nickade Erik. Och jag tvättar dem också!
Jag vill så gärna tro på dig, men erfarenheten visar att du ljuger! Drick färdigt ditt kaffe och ge mig koppen!
Jag dricker ju te, snubblade Erik. Jag vill inte blanda
Märta suckade djupt, men bestämde sig för att gå och kolla hur mycket kaffe som återstod i koppen. Om det bara var tre droppar kunde de ju gå förlorade.
Erik, är du allvarlig? skrek Märta. Koppen är inte bara tom, kaffet har redan torkat! Vad tänker du göra med det?
Är du seriös? undrade Erik. Vilken torrhet i lägenheten! Det låg kaffe här igår! Vi måste skaffa en luftfuktare!
Vad kan vi köpa så att du åtminstone städar efter dig? lutade sig Märta tillbaka i stolen där Erik satt. Vad i hela friden ska du göra! ropade hon nästan i örat på honom. Erik! Vad är det där?
Det är en vattenkopp, svarade Erik. Du låter mig inte ta med en flaska hit! Jag får nöja mig med halvfulla mätare!
För alla är läsk, inte bara du! svarade Märta. Sätter du en flaska nära dig så tömmer du den ändå, men för mycket läsk är dåligt för hälsan!
Precis, därför koppen! sade Erik.
Märta insåg att hon skulle behöva samla kopparna vid datorn igen. Städningen var ännu inte färdig, så hon hade annat att göra. När hon lämnade rummet lade hon märke till den onaturliga hållningen hos sin man.
Hon gick tillbaka, drog i stolen och ryckte fram den med Erik sittande i den.
Det luktar skilsmässa! röt hon bestämt.
Det är bara kex, svarade Erik med den mest oskyldiga min.
Inte ens på ett fat, utan bara på ditt knä! Knaprarna har redan hamnat på golvet! Och jag har precis dammsugit! ropade Märta, varje mening högre än den förra.
Jag tar hand om det, svarade Erik.
Han försökte plocka upp kexet från benet, men det halkade förrädiskt ner på golvet och gick i tusen bitar.
Erik knöt ögonen.
Han väntade på att någon skulle rycka in med kvast, trasa, mopp eller dammsugare, men ingen räddning kom. Han vågade öppna ett öga.
Märta satt på soffan, med händerna om huvudet:
Jag är så trött på allt det här, sa hon med smärta i rösten. Fyra personer bor i lägenheten, varav två är barn!
Men du, den största skräphögen är du, en vuxen, självständig, inte särskilt dum man! Du ska vara föredöme! Jag snubblar hela tiden medan jag tvingas städa efter dig! Oändliga koppar överallt, tallrikar, skålar! Godispapper som på något mirakel hamnar mellan soffkuddarna! Eviga smulor på bordet! Är det någon som har sett en råtta på senaste tiden?
Erik försökte säga: Jag köper en liten krita, Månen, men Märta hörde honom inte.
När du slänger soporna kan du inte ens få dem i papperskorgen! Är det så svårt att titta om de hamnat rätt? Om inte, släng dem i papperskorgen! Ryggens ryggkota går inte sönder om du böjer dig och plockar upp dem!
Märta sänkte armarna och såg Erik i ögonen:
Och den där chokladbiten du gömde under kudden? Den får du aldrig mer låna mig! Det var min favoritsak!
Erik rodnade. Han kände sig djupt skamsen och bitter över att hans fru var så upprörd på grund av honom.
Märta! ropade han. Märta!
Märta bytte snabbt från ilska till beslutsamhet:
Om en vecka går jag på semester! Tre veckor! På den tiden tar jag med barnen till min mamma! När vi kommer tillbaka och lägenheten ser ut som en grisfarm, så skiljer vi oss! Jag har inte längre tålamod för detta! På grund av dig blir jag klar med en städning och måste genast börja om på nytt!
Erik stirrade förskräckt på sin fru.
Börja med att plocka upp kopparna och sopa upp kexresterna, snälla!
Erik gjorde som Märta befallde på en gång. Han trodde egentligen inte att hon skulle åka iväg med barnen i tre veckor han trodde bara att hon skrämde honom.
Men hon flög iväg! Hon visade till och med returbiljetterna hon köpt i förväg. Tre veckor skulle Erik få leva i stolt ensamhet. Perspektivet skrämde honom.
Det enda Märta gjorde innan hon gick, var att äntligen få ordning på hemmet. Och hon varnade:
Om det fortfarande är kaos, kan du själv ansöka om skilsmässa! Nu har mitt tålamod spruckit!
Män har ofta en egen syn på renlighet.
Det finns män som håller ordning och hygien på högsta nivå och både kräver och skapar den själva. Men i majoriteten är renlighet långt ner på prioriteringslistan. Renhet är ett brett begrepp.
En fallande servett som inte irriterar ögonen kan ligga kvar tills nästa städdag, eller så skyffas den under soffan med foten. Damm på TV:n torkas bort om färgerna bleknar eller solen lyser på den, så att man kan skriva kärleksmeddelanden på den. Sand på golvet stör inte så mycket om man inte halkar när man går i tofflor. Och om tallrikar, muggar, gafflar och kastruller väntar på diskbänken, så är det en annan saga.
Varför slita sig för en enda sak? tänker man. Det är bättre att samla allt och sedan göra en monumental städinsats, lika stor som Herkules bedrift!
Att diskutera saker som ligger på fel plats kan pågå livet ut. Kanske har föremålet bara bytt adress? Så ett par byxor på stolen är faktiskt på rätt plats! I garderoben blir de tråkiga och lider.
Erik är precis som många andra män, med ett eget förhållningssätt till renlighet som för Märta är en ren katastrof!
Erik kan både laga mat, laga trasiga saker och städa, ibland på egen hand, men han lyckas inte alltid kombinera vilja och möjlighet. När Märta vill rengöra spisen är Erik redan mitt i ett spel på datorn, och han vill inte störa. Så en ädel impuls kan slås ner av en gryta av plåt. Andra arbetsuppgifter lockar inte honom lika mycket.
Märta kräver aktivt deltagande även när Erik har varken humör eller lust, men han måste ändå göra jobbet. När humöret kom plötsligt ur ingenstans blir han utan uppgift.
Förutom detta är Erik en utmärkt familjeman. Han arbetar bra, tjänar bra med pengar ner till kronan, älskar sin fru och sina barn, och får extra inkomster på sidan. Hans enda dåliga vana är tv-spel, men Märta kan lätt avleda honom när det behövs.
När Märta impulsivt köper onödiga prylar ser Erik filosofiskt på det: Du är ju kvinna, så det är typiskt för dig. När Märta kommer hem utan humör lyssnar Erik, delar hennes bördor och kritiserar kollegor åt hennes sida, utan att se dem i ögonen. Familjen är i stort sett bra, men en sak driver Märta till bristningsgränsen: Eriks brist på egen städning. Allt hamnar på hennes axlar, plus två döttrar som bara leker med pappa och lämnar all smuts på mamman.
Till slut bestämde sig Märta. Antingen skulle hon omforma sin man så att han följde ordningens regler, eller så skulle hon skydda sina nerver och sluta gå i cirklar med samma krav på städning.
En vecka innan återkomsten ringde Märta till Erik:
Hur går det där hemma?
Bra, svarade Erik.
Du har en vecka! Det här är bara en påminnelse, ifall du ännu inte har städat, så har du fortfarande tid.
Erik nickade. Märta ringde tre dagar innan, sedan två dagar, och slutligen en dag innan, för att påminna honom att om han fortfarande inte har gjort rent, så finns det fortfarande tid.
Ärligt talat hade Märta saknat Erik enormt. De hade aldrig varit åtskilda längre än en vecka sedan bröllopet, och nu var det hela tre veckor!
Hon ville ändå varna honom så att de inte gick i skilsmässa, även om hon redan var beredd att förlåta, även om lägenheten skulle bli en grishydd.
Det var dags för Märta att återvända, efter att ha lämnat barnen på lekplatsen och delat reseupplevelser med vänner, och hon steg in i lägenheten
Konstantin, du överraskar mig! ropade hon glatt.
Du överraskar mig inte, Märta, svarade Erik med sträng röst. Det är som i den där skämtet!
Och i vilket? frågade Märta förvirrad.
Jag har levt ensam i tre veckor! Jag har använt en enda gryta och en enda stekpanna, som jag tvättade innan varje måltid. En enda tallrik, en gaffel och en sked, också tvättade innan jag åt. Jag har använt två muggar en för te, en för kaffe. Jag har druckit vatten, läsk och juice ur flaskor som jag slängde på vägen till jobbet! Det var du som planterade idén i mig under alla dessa år! Innan du kom hem använde jag bara dammsugaren för att gå runt i lägenheten! Så ren och i ordning!
Vad menar du med det? frågade Märta försiktigt.
Att det inte är jag som orsakar oordningen, svarade Erik självsäkert. Ni i huset gillar sötsaker, du och barnen! Den där chokladbiten du fortfarande gnager på är du som gömde den när du var på diet! Jag höll tyst!
Men du lämnar ändå började Märta, men tystnade.
Om du inte hade stör ditt eget städande och inte invaderat områden där jag inte blir ombedd, så hade problemen aldrig uppstått!
Dagen därpå var lägenheten i lika stor oreda som vanligt, men Märta började städa med insikten att Erik kanske inte var den enda fuskaren i huset.
Det är kanske barnen, tänkte hon. Men barnen kan också få del i städandet! För om vi skräpar, är det barnen först som lär sig, och om vi städar, är det mamman som visar vägen.
När hon såg hur Erik långsamt plockade upp sina muggar och sopade golvet, förstod hon en sak: renlighet är ingen ensidig börda, utan ett gemensamt ansvar som stärker förtroendet och kärleken i ett hem.
Att dela ansvar betyder att vi alla växer, och när varje familjemedlem bidrar, blir hemmet en plats där respekt och omtanke frodas. Det är den insikten som räddar både relationer och hem.
