Johann väntade på sin brud. Gästerna var samlade, dagen var planerad ned till minuten, men Greta alltid så punktlig var försenad utan förvarning.
“Hon kommer nog inte”, skojade någon och klappade honom på axeln.
Men Johann, som stirrade på klockan vars minuter obarmhärtigt tickade förbi, höll fortfarande fast vid hoppet
Greta, den yngsta av tre barn till Karl Persson och hans fru Elin, älskade inte tystnaden. Men i deras lilla lägenhet i en arbetarkvarter i Göteborg var det alltid grått och stilla. Fadern, som bytte jobb ofta en dag städade han gator, nästa arbetade han på fabriken, sedan hjälpte han den lokala slaktaren kom alltid hem utmattad och läste tidningen efter middagen.
Modern lagade gamla kläder eller sydde om dem som blivit för små till de yngre barnen. Och barnen, hopsjunkna i sitt hörn, pratade med låga röster eller satt tysta för att inte störa föräldrarna.
Så kom Greta ihåg sin barndom långa grå kvällar och en tystnad som måste bevaras till varje pris. Utanför hemmet kunde hon äntligen vara sig själv hon stannade ofta kvar efter skolan med vänner i en amatörteatergrupp, där hon kände sig fri och levande.
I arbetarkvarteren tog barndomen slut snabbt. År 1918, när Greta fyllde 13, avslutade hon folkskolan men kunde inte fortsätta familjen hade inga pengar. Den unga Greta började hjälpa till på en frisörsalong, tvätta håret på kunderna, och senare fick hon ett jobb på en varuhus.
Den snygga försäljerskan i hattavdelningen uppmärksammades av en reklamfilmsregissör som hyrts in av butiken: Greta erbjöds en liten extra betalning för att medverka Och hon tackade ja. Sedan Perssons förlorat sin försörjare fadern hade pengarna blivit knappa. Hans sjukvård hade tagit deras sista sparpengar.
Kortfilmen, som till och med visades på biografer, fångade regissören Erik Lindbloms intresse. Han bjöd in henne till sin komedi “Pelle Luffaren” och ordnade ett stipendium till teaterskolan vid Dramaten. En utbildning på en så prestigefull scen hade den sjuttonåriga Greta aldrig kunnat betala själv!
Skolans lärare var redan berömda svenska skådespelare och regissörer. Och en av dem den fyrtioårige Mauritz Stiller kunde inte motstå den talangfulla flickan. Hans beskydd gav Greta huvudrollen i en film baserad på en roman av Nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Det var han som gav henne ett nytt, stjärnvärdigt efternamn: Greta Persson blev Greta Garbo.
Men Stillers uppmärksamhet kom med ett pris. Han kritiserade henne för varje påkommen kilo, valde hennes kläder och krävde lydnad. På inspelningsplatsen vände människor bort blicken när Stiller röt åt sin unga musa tills hon grät.
Minnet av sin fattiga, glädjelösa barndom fick Greta att uthärda allt. Bara hon inte behövde återvända till den lilla lägenheten i arbetarkvarteren.
Hennes undergivenhet bar frukt. När den berömda filmmogulen Louis B. Mayer, en av grundarna till Metro-Goldwyn-Mayer, bjöd in Stiller till Hollywood, insisterade den svenske regissören: han skulle endast arbeta med sin skådespelerska! Greta passade inte riktigt in bland de pikanta amerikanska stjärnorna på 1920-talet, men Mayer gav med sig.
Men när Stiller och Greta, fulla av förhoppningar, anlände till New York Mötte de tystnad. Ingen från filmstudion kontaktade dem. Efter två månaders väntan reste det desperata paret till Hollywood. Men även där var det tyst.
Till slut tog Greta saken i egna händer. Hon gick på en provfilmning hos Irving Thalberg, en annan chef på MGM. Hon imponerade de beslöt sig för att göra henne till en stjärna. Hon fick engelskalärare, dansinstruktörer, en strikt diet och kosmetisk behandling.
När hon dök upp i “Fresterskan” som en elegant markisinna, kände ingen igen flickan från arbetarkvarteren.
Greta Garbos stumfilmer blev enormt populära. År 1928 var hon filmbolagets största stjärna. Vid det laget hade hon redan sagt adjö till Stiller, som sparkats efter upprepade bråk med studiocheferna. I Hollywood var han inte lika respekterad som i Sverige, och ingen tänkte tolerera hans utbrott längre.
Men Greta hittade snart en ny mentor. Skådespelaren John Gilbert, redan en etablerad stjärna, inledde en stormig romans med henne. Båda var unga, passionerade och kunde inte släppa varandra.
Filmbolaget marknadsförde deras kärlek högt Men plötsligt tog allt slut. Gilbert friade flera gånger, och till slut sa Greta ja. En stor dubbelbröllopsceremoni planerades deras vänner skulle också gifta sig samma dag
Men Greta dök inte upp på sitt eget bröllop och lämnade Gilbert ensam i pinsamhet. Istället för att avbryta festen stannade han som gäst för att inte förstöra för vännerna. Kvällen slutade illa han bråkade med Louis B. Mayer, som skämtade om hans misslyckande. Efter det gick Gilberts karriär utför.
Hel
