På min egna tid
En vän kom över för en fika nyligen, och vi satt och pratade om livet. Vid ett tillfälle sa jag: “Jag ska gå och diska, jag kommer strax tillbaka.” Han tittade på mig som om jag just hade sagt att jag skulle bygga ett rymdskepp. Med en blandning av förvåning och beundran sa han: “Det är fint att du hjälper din fru. Jag gör det inte, för om jag gör det tackar min fru mig aldrig. Förra veckan t.ex. moppade jag golvet, och hon sa inte ens tack.”
Jag satte mig ner igen och förklarade att jag inte “hjälpte” min fru. Sanningen är att min fru inte behöver hjälp hon behöver en partner. Jag är en partner när det gäller hushållsysslorna, inte någon som “hjälper till” genom att göra hushållsarbete.
Jag hjälper inte min fru att städa, för jag bor också här och måste städa.
Jag hjälper inte min fru att laga mat, för jag vill också äta, så jag måste laga mat.
Jag hjälper inte min fru att diska, för jag använder också tallrikarna vi äter av.
Jag hjälper inte min fru med barnen, för de är också mina barn, och det är mitt jobb att vara deras pappa.
Jag hjälper inte min fru att tvätta, hänga upp och vika kläder, för de är också mina och mina barns kläder.
Jag hjälper inte till hemma. Jag bor här, det är mitt hem också.
När det gäller beröm frågade jag min vän: När var senast din fru städade, tvättade, satte på nytt lakan, badade barnen, lagade mat, ordnade och gjorde allt annat, och du sa bara: tack? Men det handlar inte bara om ett enkelt “tack” det handlar om full uppskattning: “Wow! Du är helt fantastisk!!!”
Känns det här konstigt nu? Stirrar du framför dig med en fundersam min? När du en enda gång i ditt liv moppade golvet förväntade du dig direkt en medalj… men varför? Har du någonsin tänkt på det, kära vän?
Kanske för att du i vår maskulina kultur lärt dig att allt detta är hennes jobb. Eller kanske tror du att allt detta bara händer av sig självt, utan att hon behöver lyfta ett finger?
Då är det dags att berömma henne på samma sätt som du förväntar dig att hon ska berömma dig, med samma intensitet. Sträck ut handen, bete dig som en riktig partner inte som en gäst som bara kommer för att äta, sova, duscha och tillfredsställa sina sexuella behov. Känn dig hemma. Det här är ditt hem också.
Den verkliga förändringen i vårt samhälle börjar hemma: låt oss lära våra söner och döttrar vad det innebär att vara en riktig partner.
