**En skrämmande upptäckt i svärmors gryta**
Svärmor kastade en blick i kastrullen och gav till ett skrik av fasa.
Agnes vaknade i gryningen och gick, som vanligt, mot köket i sitt hus i förorten till Uppsala. Till sin förvåning var redan hennes sonhustru sysselsatt vid spisen.
“God morgon,” log Lovisa medan hon rörde om i grytan.
“God morgon,” morrade Agnes och rynkade på näsan. “Vad lagar du?”
“En ärtersoppa,” svarade sonhustrun utan att lyfta blicken. “Albin älskar den.”
“Ärtersoppa?” Svärmor sniffade misstänksamt. “Luktar den verkligen så här vanligtvis?”
“Hur ska den annars lukta?” Lovisa ryckte på axlarna, täckte grytan och lämnade köket.
Agnes, utan att förlora en sekund, skyndade fram till spisen, lyfte locket och tittade ner. Det hon såg fick henne att skrika av skräck.
“Vad i hela friden är det här för blandning?” viskade hon och backade som om det vore gift.
Lovisa kom tillbaka med tallrikar och, när hon såg svärmoderns reaktion, förklarade lugnt:
“En ärtersoppa, Agnes. Grönsakerna kommer från vår trädgård färska, precis plockade. När man lagar mat med egna råvaror är det som en fest.”
“En fest?” fnös svärmorn och korsade armarna. “Den där trädgården är bara ett slit! Varför gräva i jorden när man kan köpa allt i affären? Jag förstår er inte.”
“Jag tycker om det,” svarade Lovisa stillsamt och hällde upp soppan. Doften av persilja, ärtor och morötter spred sig i köket. “Jorden ger så mycket energi när man arbetar med den.”
“Energi?” Agnes himlade med ögonen. “Det är en hobby för dem som inte har bättre för sig. Vanliga människor…” Hon tystnade när hon såg att Lovisa fortsatte le, som om hon inte hörde hennes pikar. “Vem har du lagat så mycket åt?”
“Åt oss,” svarade sonhustrun. “För några dagar. Albin tar alltid mer.”
Agnes backade dramatiskt, som om soppans lukt gjorde henne illamående.
“Jag äter inte det här!” förklarade hon bestämt. “Bara lukten gör mig sjuk! Vad har du lagt i den?”
Lovisa suckade och undvek att möta svärmoderns blick. Ur ögonvrån såg hon Albin som just kom in i köket och iakttog scenen under tystnad.
Agnes förstod inte vad som hänt med hennes son. För bara två år sedan
