– “Ett om året, eller? Hur många barn ska ni ha egentligen?” fortsatte min svärmor, hånfullt.
– “Hej på dig också! Var snäll och var inte så elak. Max berättade att vi väntar barn, och det gjorde dig upprörd?” undrade Malin i vänlig ton.
– “Självklart blir jag det! Redan efter det tredje barnbarnet bad jag dig att sluta föröka er. Men du vill ju inte lyssna på en kvinna som vet vad hon pratar om! På nyårsafton gav jag dig till och med ett paket kondomer så att du skulle skydda dig, men du fortsätter ändå!” muttrade svärmodern.
Malin mindes tydligt hur svärmodern på nyårsafton räckte över ett stort paket kondomer. Det råkade dessutom vara hennes äldste sons födelsedag, och då passade Max mamma på att markera att “nu fick det räcka”.
– “Vi hörde vad du sa,” svarade Malin lugnt, “men man kan inte gå emot naturen.”
– “Ni vill vara roliga? Ta då hand om era barn helt själva, för jag tänker inte hjälpa till mer…”
Paret väntade sitt fjärde barn, vilket uppenbart retade svärmodern. Malin förstod inte varför hennes mans mamma var så arg över det.
Grejen är att svärmodern aldrig egentligen brydde sig om barnbarnen eller hjälpte till ekonomiskt. Hon kom högst en gång i månaden för att hälsa på. Presenter fick de små bara vid högtider. Malin ogillade det men teg. Svärmodern är inte fattig, hon hade lätt kunnat köpa lite godis åt barnbarnen om hon velat. Malin höll tyst om sin irritation, till och med för sin man. Barnen är klädda och mätta, och det är ju det viktigaste.
Max drar in en bra lön, och Malin försöker tjäna pengar hemifrån. När hennes lilla verksamhet började ge hyggliga inkomster anställde hon till och med en barnflicka, så att barnen inte skulle störa henne när hon jobbade. Barnflickan leker med dem och går ut på promenader medan Malin arbetar.
De har faktiskt en jättefin familj, men svärmoderns aggressiva attityd förstör idyllen. Redan från början tyckte hon inte om Malin, och när barnen kom i rask takt blev hon bara mer och mer irriterad.
När det tredje barnbarnet var på väg var svärmodern emot det och krävde till och med en abort. Men efter hand knöt hon an till den lilla flickan. Det verkade som om konflikterna lade sig, ända tills Malin upptäckte att hon väntade sitt fjärde barn. De hade inte planerat det så tidigt, men nu blev det så. De ser det som en gåva och tänker uppfostra det med glädje.
Malin är övertygad om att svärmodern oroar sig för att Max ska sluta hjälpa henne ekonomiskt. Han ger nämligen sin mamma pengar regelbundet. Och när det fjärde barnet kommer blir utgifterna hemma större.
Malin har inget emot att Max fortsätter att hjälpa sin mamma, så länge det inte går ut över barnen. Än så länge har de gott om pengar, och hon uppmuntrar honom att stötta mamman. De har till och med betalat för hennes tandläkarbesök, tagit med henne till kusten och bekostat reparationer i hennes lägenhet.
Skulle Malin ha rätt i att svärmodern egentligen oroar sig för sina egna pengar, lär det bara bli värre med tiden.
Självklart kan ingenting av det hon gör få paret att avbryta graviditeten. De har bestämt sig för att de vill ha sitt fjärde barn, och så är det med det. Frågan är bara: har svärmodern verkligen rätt att tala om för dem hur många barn de “får” skaffa?
