Det här kanske låter som en vanlig historia, men den har sina lärdomar – ett par i början av 50-årsåldern, precis färdigfirande sin silverbröllopsdag. De hade två barn, nu vuxna och självständiga. Deras äktenskap var lugnt och stabilt, inga dramatiska känslostormar men heller inga ständiga gräl. Mannen, den alltid surmulen Stig Bengtsson, såg äldre ut än sina 56 år, bara genom sitt buttert bistra ansiktsuttryck.
Förändringen hos Stig kom snabbt och oväntat, triggad av en ny kollega. Hon var inte så ung, men ändå typ 20 år yngre än han. Plötsligt började hans ansikte visa positiva känslor, något ingen trodde var möjligt. Snart visste hela avdelningen om Stigs förhållande med Åsa Lindgren.
Han började dela både glädje och bekymmer med kollegorna, avslöjade till och med att Åsa pressade honom att skilja sig. Och så blev pratet verklighet – Stig lämnade familjen och hyrde en lägenhet med Åsa. Eftersom han ändå respekterade sin gamla familj, lämnade han kvar allt han ägde och började om från noll.
Efter ett tag ville Åsa ha barn, och Stig var också taggad. På grund av infertilitet fick de betala 400 000 kronor för en surrogatmamma, men innan barnen ens var färdigburna, bestämde Åsa sig för att moderskap inte var hennes grej.
Slutet på historien? Stig blev singel igen, fast den här gången med två små barn och en hyreslägenhet full av blöjor. Han förlorade allt för några intensiva känslor, men den unga kärleken uppskattade det aldrig. Karma, kanske?
