Vår systerdotter, Märta, var bara tretton år när vi skickade henne till mormor på landet för två veckors semester. I början trivdes Märta riktigt bra med mormor; deras samvaro verkade vara något taget ur en idyllisk Astrid Lindgren-bok. Men åren gick, Märta blev äldre, och magin med det lilla svenska samhället dämpades en aning. Hon längtade efter kompisarna, bion i stan, och alla aktiviteterna som bara ett riktigt svenskt café och ett shoppingcenter kunde erbjuda. Dessutom var Märta mormors enda barnbarn, så att hälsa på blev den stora glädjen i mormors numera ganska stillsamma liv.
En vacker dag skjutsade Märtas pappa henne till mormor, eftersom Märtas mamma, Ingrid, låg på BB och födde deras andra barn. Man tänkte att Märta kunde må bra av lite lantluft och mysiga samtal med mormor. Samtidigt blev det lite klirr i kassan för mormor, då svärsonen skickade över några extra hundralappar för att täcka alla de läsk och bullar Märta möjligtvis skulle hinna konsumera under vistelsen.
Till en början hade mormor inga större förväntningar på Märta hon var nöjd bara av att ha sällskap, någon att dela kaffe och småkakor med (och kanske lite gnäll om kommunen, vädret och tv-licensen). Men med tiden började Märta få åsikter och inte vara nöjd med precis allt. Eftersom hon visste att pappa skickat pengar, blev hennes krav på både hushållsgodis och service något högre: här skulle minsann inte snålas på sockerkakan!
Allt gick ändå relativt smidigt tills den där ödesdigra morgonen då någon smög sig till hennes kanelbulle. Märta kastade misstänksamma blickar, anklagade den andra släktingen som delade huset med mormor för bullförsvinnandet, och det hela urartade till en svensk familje-kris av rang. Pappa Torbjörn fick ta tåget ut till landet för att reda ut bullgate. Irritation och missförstånd hängde kvar som ett gammalt kaffedoppat vetebröd, och efter den incidenten beslutades det: det blev inga fler mormorssemestrar för Märta.
Mormor blev förstås väldigt ledsen. Hon saknade de små samtalen, även om Märta inte alltid var sprudlande förtjust i landsbygdens charm. Men livet förändras när nya familjemedlemmar kommer och gamla traditioner ställs på ända och ibland måste till och med mormor nöja sig med att prata med katten medan kaffet kallnar.
