Siri hade växt upp på ett barnhem i Stockholm, ett slitigt och kallt hus där ljudet av barnskratt blandades med ensamhetens ekande tomhet. Hon hade alltid saknat en egen familj, och när hon gifte sig vid arton års ålder visste hon knappt vad det innebar hon hade ingen erfarenhet alls från familjeliv, och ingen nära vän att fråga om äktenskapets regler och förväntningar.
När Siri kom hem till sin makes lägenhet i Malmö, tog hon hungrigt till sig allt hon kunde om hur en riktig hustru skulle vara. Hennes huvudsakliga källa till kunskap blev svärmodern, Kristina, som entusiastiskt började undervisa henne i den svenska familjens tysta regler. Kristina hade ofta hört historier om elaka svärmödrar, men Siri hoppades ändå hon saknade ju mamma att Kristina skulle bli som en mor för henne och vilja hennes bästa.
Och på sätt och vis stämde det. Kristina ville inget illa, utan trodde bara att hennes råd skulle hjälpa Siri. Någon kväll i köket, med doft av kaffe och kardemummabullar, lutade Kristina sig mot Siri och sa med bestämd ton: Om din man är otrogen är det ditt fel. Det är alltid hustruns ansvar om sådant händer.
Varför? Siri hade alltid trott att den som är otrogen bär skulden. Men i Kristinas värld handlade det om att Siri kanske skulle sluta bry sig om sig själv, sluta vara attraktiv då tappar mannen intresset. Siri skrev ner rådet i sin lilla anteckningsbok: Behåll getingmidjan. Gå aldrig upp i vikt. Hon blev medlem i ett gym vid Vasaparken och tränade tills hon var ännu smalare, fast hon redan såg ut som många nordiska kvinnor.
Men när Siri blivit ännu tunnare sa Kristina: I en vanlig svensk familj arbetar båda. Siri tvekade inte. Hon ville verkligen jobba vilket jobb som helst. När hon frågade om hur föräldraledighet borde fungera, svarade Kristina lätt: Det får du själv lösa. Det är ditt problem!
Siri antecknade aldrig det sista rådet. Men när hon några år senare gick på föräldraledighet, tog hon jobb som barnvakt och arbetade deltid. Siri var glad, men svärmor och maken Marcus började klaga på att hennes inkomster var för små några tusenlappar i månaden.
En dag ville Siri unna sig ett besök hos frisören. Men Kristina var genast där med sitt nästa råd: På föräldraledighet har du inget att klä upp dig för. Spara pengarna du kan fixa dig när du börjar jobba igen.
Siri brukade ge alla sina inkomster till Marcus. Det var ett djupt ingrott mönster som styrde deras år En bra hustru klarar själv hushållssysslorna. Så Siri gjorde allt, alltid själv. Hon somnade ibland av trötthet men fortsatte att städa och laga mat tills hennes kropp inte orkade längre. Flera kvällar blev hon yr och svimmade, särskilt efter att hon lagt det yngsta barnet vid nio.
Vid det laget brukade Marcus för länge sedan ligga och snarka på sin tredje tupplur. Han var ju trött efter jobbet och ansåg sig förtjäna vila.
Att Siri till slut hamnade på Sankt Görans sjukhus var inte konstigt. Hon hade aldrig tid att känna av värken i kroppen eller notera att hon höll på att bli sjuk. Hon blev inlagd i över två veckor, och varken Marcus eller Kristina kom på besök. Siri hade tur mobilen låg kvar i hennes jackficka, så hon ringde sin barndomsvän Linnéa, som kom med allt hon behövde på en värmande bricka.
När Siri kom ut från sjukhuset gick hon direkt till kommunen och lämnade in pappren för skilsmässa.
