Strax innan jag gifte mig hade jag hört från vänner att när en man blir gift, så börjar han genast betrakta sin fru som sin egendom och visar sitt sanna jag.
Men som vilken naiv ung kvinna som helst, trodde jag inte att min man var sådan. Före äktenskapet var han alltid omtänksam, sade aldrig ett ont ord, ville aldrig såra mig, och ville att jag ständigt skulle vara nära honom. Men jag hade fel, precis som så många andra kvinnor har. Det stämmer verkligen; när en man väl har vunnit sin frus hjärta förändras han.
Några månader efter giftermålet började min man tala illa om min mamma. Varför ringer hon så ofta, varför kommer hon hem till oss varje vecka? Så klart höll jag med honom, jag oroade mig för vårt äktenskap, så jag bad min mamma att sluta kontakta mig så mycket, och ringde henne bara när jag var ensam. Men det stannade inte där. När jag blev gravid och förlorade mitt arbete, då läget för min graviditet var skört, blev mitt visstidskontrakt inte förlängt. Då började min man anklaga mig:
Du är bara hemma hela dagen, gör ingenting. Jag sa inget jag var gravid och tänkte: vad skulle hända om han lämnade mig?
När vår dotter var ett och ett halvt år gammal började han vilja bli behandlad som en kung. När han kom hem från jobbet skulle jag stå i dörren och räcka honom tofflorna, maten skulle stå klar på bordet och vara varm och god.
Han ville inte ha något ansvar för barnet, det skulle vara kvinnans arbete. Allt var på mina axlar, och till slut var jag helt slutkörd. Jag packade våra saker och tog med dottern hem till min mamma. I två månader pratade jag inte med min man. Livet gick vidare, jag började jobba igen och kände mig starkare för varje dag som gick. En dag dök han upp hemma hos oss mager, sliten och i enkla kläder och bad oss båda om förlåtelse på knä. Jag sa att han först måste gå en matlagningskurs. Hädanefter skulle han laga mat och städa när jag kom hem. Han gick med på det, men vi får se hur det blir.
Det jag har lärt mig av allt detta är att man måste stå upp för sig själv och sina värderingar ingen annan sätter gränserna åt dig om du inte gör det själv.
