Du, hör nu, jag måste berätta om något som hände med David. Han träffade Johanna första gången på en fest som några gemensamma vänner hade ordnat i Stockholm. Det var verkligen magiskt för honom han blev störtförälskad direkt, hjärtat slog volter och allt. Deras relation utvecklades snabbt, men Davids pappa var ändå lite skeptisk och orolig. Han sa till David att han skulle vara försiktig, att Johanna kanske inte var helt ärlig med sina känslor och kanske bara var ute efter pengar.
David blev lite irriterad när han hörde det där, han sa att Johanna inte ens visste att familjen hade någon förmögenhet. Fast hans pappa insisterade att David skulle hålla tyst om det där så länge som möjligt för att verkligen testa om Johanna var genuin.
David funderade på det där och kom fram till att det faktiskt var rätt smart och tänkte att han inte hade något att förlora, han ville verkligen veta. Så när de gifte sig blev det inget storslaget bröllop, utan bara ett lagom litet firande, typiskt svenskt. De flyttade därefter in i en av familjens många lägenheter, och David valde med flit den som var enklast, det var nära att den såg ut som ett arv från mormor.
Sex månader gick och de levde ett rätt vanligt liv. David jobbade på och hade typ en normal lön, inget fancy, och Johanna skötte hushållet och såg till att de klarade sig, även om det blev ganska tight några månader.
Men sen, efter sex månader, kände David att nu var det dags att vara ärlig och börja leva öppet och fritt. Han köpte ett vackert blombud du vet, riktigt svenska blommor och förberedde sig på att berätta allt. Men när han kommer hem så ser han Johanna packa sina grejer. Hon säger: David, mina vänner snackade från början om att du var rik och det var därför jag sa ja till dig. Men nu när jag märker att du bara är en fattig man klarar jag inte av det här, så jag lämnar dig för någon som har mer pengar.
David stod där och var helt chockad. Till slut svarade han, iskallt: Du vet, dina vänner hade rätt. Jag ville faktiskt testa dig och nu har du visat att allt för dig handlar om pengar. Pappa hade rätt från början. Johanna försökte övertala honom senare, bad om ursäkt, men David var bestämd det blev inget mer mellan dem.
Alltså, snacka om att han fick svar på tal och att pappa hade förutsett hela grejen. Jag tycker det är så typiskt, ibland märker man verkligen hur det svenska sättet att vara försiktig och undersöka innan man släpper in någon det kan vara riktigt smart ändå.
