Mysterium
På morgonen vaknar Lena med feber. Dagen innan har hon varit på kyrkogården i Malmö, där hennes man, Sten, bad henne städa på sin mormors grav. Medan Sten söker efter gravplatsen ser Veronica en flock korpar på ett rostigt stängsel. Hon får en obehaglig känsla av att bli iakttagen och blickar mot ett gammalt metallmonument. På den svartvita fotografiet sitter en äldre kvinna i en sjal. Plötsligt hör Lena en sträng mansröst:
Vad stirrar du på? Gör i ordning!
Veronica, förvirrad, börjar städa på den främlings grav. Men märkligheterna slutar inte där. När Sten hittar sin mormors grav verkar den gamla stenen ha ersatts av en ny marmorplatta, och bilden på kistan visar en ung kvinna med ett leende.
Jag förstår ingenting! snubblar Sten. Vem kan ha gjort så här? Alla släktingar är borta. De ligger alla här.
Jag har ingen aning hur det kan ha hänt suckar Lena.
***
Veronicas händer värker outhärdligt. Det som stör henne mest är vem som bytte monumentet vid Stens kära mormors grav.
Är det kanske en hallucination eller trolldom? frågar hon Sten.
Gå till läkaren svarar Stellan. Jag fattar inget med monumentet.
På sjukhuset blir Lena indragen i en hel episod. Kirurgen föreslår injektioner i lederna, men hon tackar nej. Röntgen visar inget och hon får ett recept på krämer och smärtstillande. Tillsammans med handvärken får hon svaghet och lågt blodtryck. Det känns som att inget friskt organ återstår i kroppen. Så här går det i flera dagar. Läkare hittar inget, och den unga kvinnan förbereder sig för döden. En granne på kvarteret, som kommer för att hämta salt, känner inte igen Lena:
Älskling, vad har hänt med dig? frågar Vera. Du ser blek ut.
Lena återberättar historien med den okända mansrösten som beordrade att städa en främlings grav och det plötsligt förändrade monumentet på Stens mormors grav.
En röst, säger du? Monumentet och den avlidna på bilden har förändrats? mumlar den gamla damen eftertänksamt. Det är väl kyrkogårdsägarens verk, han tvingar dig att ta på dig någon annans sjukdom. Kanske har han fått någon betald eller bara gjort det av medlidande.
Hur menar du? snyftar Lena.
Svart magi! andas grannen. Du måste gå i kyrkan.
Kyrkan hjälper inte Lena. Hon lider av en okänd åkomma ett helt år. Hon måste sluta jobba, och rör sig knappt i lägenheten. Efter påskens minnesdag föreslår Sten att hon besöker de avlidna släktingarna:
Klarar du det?
Jag får se, svarar hon.
Du är kyrkogårdens ägare! hörs Lenas tunga gråt. Ta emot min gåva! Jag vill inte dö! Jag har barn, man! Ge tillbaka andras sjukdomar!
Lena brister i tårar. Alla de döda verkar titta på den gråa, olyckliga kvinnan. I mannens ögon på fotot skimrar medkänsla.
Ta pengarna! viskar en röst i Lenas öra. Gå med Gud! Den som beställde dig får sitt straff.
Varför gråter du vid någon annans grav? ropar Sten, upprörd. Låt oss gå!
Monumentet vid Stens mormors grav återgår till det gamla. På fotot ser man den gamla kvinnan med ett sorgset uttryck.
Herregud! skriker Sten i förskräckelse.
Jag vill leva! ropar Veronica. Ägare, skydda mig!
***
Nästa morgon vaknar Lena helt frisk. I huvudet snurrar tankarna om gårdagen. Hon misstänker vem av släktingarna som utfört ondskan. Stens syster, som avvisade Lena från första stund, blir snart sjuk och dör. Lena vill inte tro på vad som hänt, men ändå känns det så.
