Vet du vad som hänt mig? Min svärmor har fått för sig att hon ska flytta in hos oss och ge sin lägenhet till sin dotter istället.
Min man, Erik, växte upp i en stor familj här i Göteborg. Min svärmor, Birgitta, fortsatte skaffa barn tills hon äntligen fick en dotter ganska märklig strategi om du frågar mig, men ja, det är väl hennes ensak.
När jag gifte mig med Erik var jag verkligen lycklig. Jag tänkte att jag hittat någon trygg och stabil, som vet vad familj betyder, men jag fattade snabbt att tanken på att han skulle släppa taget om sin mamma och lillasyster är utesluten. Birgitta har liksom alltid satt Emilias bästa före allt annat medan hennes söner fått klara sig själva.
Första gången jag träffade Emilia var hon bara 10, och i början var det ganska okej. Men efter fem år ändrades det hon pluggade inte, umgicks med struliga killar och varje gång det uppstod problem fick Erik ta hand om det. Emilia kunde ringa honom mitt i natten och räkna med att han ställde upp.
Jag hoppades ändå att Emilia skulle mogna, träffa någon och slå sig till ro. Men nej! När hon bestämde sig för att gifta sig tvingade Birgitta bröderna att bidra till bröllopet, för hon hade ju inga besparingar. Hennes man tjänade inte mycket heller, så både Emilia och hennes nyblivna make flyttade in hos Birgitta.
Det blev ett barn, sedan ett till Till slut insåg Birgitta att det inte fungerade längre. Då kom hon på den perfekta lösningen: hon flyttar in hos oss, och Emilia får hennes lägenhet. Alltså snälla, är det rimligt när det faktiskt var jag som betalade för vår lägenhet, och Erik inte har lagt en enda krona? Han är dessutom nöjd, säger bara: “Mamma hjälper dig ju med allt!”
Vi bor i en tvåa, du vet, men jag har ingen lust att dela mitt enda frirum med någon annan, och speciellt inte någon som tror att vi är skyldiga henne ett hem bara för att Erik är äldste sonen som ska tänka på förälderns välmående.
Jag älskar Erik, så skilsmässa känns inte som ett alternativ men hur får jag honom att inse att bo ihop med hans mamma vore ett rent helvete? Hur i hela friden får jag honom att förstå? Har du något smart knep eller råd? Jag börjar bli riktigt desperat här.
