Jag och min man har varit tillsammans i tio år, varav vi har varit gifta i sex. Under den här tiden har vi fått två barn vår äldsta son är nio år och den lilla är fem månader.
Vi bor i en tvåa inne i Göteborg, en lägenhet som jag ärvde från min mormor. Den är gammal, men det är mitt eget hem.
Snart fyller vår stora kille år, och vi har tänkt ha kalas för honom. Vi kör hemma den här gången, eftersom plånboken är rätt tunn just nu. Och där någonstans började bråket. Mina släktingar kan tyvärr inte komma, men min mans släkt vill gärna dyka upp allihop på en gång, och dessutom har de tänkt sova över här hos oss. Men alltså, var ska jag få plats med dem?
Jag är verkligen inte van vid sådana gäster. Jag tycker det är lagom att man hälsar på några timmar, men sedan åker hem. Vill de verkligen stanna kvar i stan över natten, så har vi ju hotell öppna dygnet runt.
Vi har faktiskt blivit så ovänner över detta att vi nu funderar på att bo ifrån varandra ett tag. Och varför står jag på mig? Jo, först och främst, mina svärföräldrar är inte så värst noga med hygienen de duschar liksom bara en gång i veckan. Du kan ju tänka dig hur hela lägenheten kommer lukta om de sover över här. Och jag har ju barn! Dessutom varför ska de ens sova kvar när de bor precis i närheten? Visst har jag rätt att ifrågasätta det här… eller?
Min man tror helt och hållet att jag inte klarar vardagen utan honom. Men alltså, vi får väl se hur det blir!
