Min mamma stod alltid på min styvfarss sida. En dag fick jag nog av allt och bestämde mig för att sätta punkt för det hela.
Länge bodde jag tillsammans med mamma och min lillasyster Alva. Mormor Ingrid, som bodde i närheten, kom ofta förbi på en kopp kaffe. Jag minns knappt min egen pappa längre, men min systers pappa lever fortfarande i minnet.
Till en början var styvfadern Lars trevlig, men så fort jag kom in i bilden glömde de båda mig. Lars slog ofta upp handen mot mig. Jag grät i tysthet men vågade inte säga nåt till mamma tills hon en dag såg det med egna ögon.
Det slutade i ett rejält gräl mellan mamma och Lars, och han packade sina väskor för gott. Så lever vi tre vidare, lyckliga som en solig midsommardag. Mormor passerade ofta på att sköta om Alva. Efter gymnasiet bestämde jag mig för att plugga i min egen stad Uppsala istället för att ge mig av utomlands familjen kunde ju inte lämnas i sticket.
En dag föreslog mamma att vi skulle sälja våra två lägenheter min och mormors och köpa en rymlig tre-rumslägenhet. På så sätt kunde vi bo under samma tak och ändå ha plats för alla. Vi gick med på förslaget och flyttade in i den nya lägenheten. Jag fick mitt eget rum, Alva bodde hos mormor och mamma tog det tredje rummet. Alla var nöjda, som man säger, allt i sin ordning.
I det nya kvarteret lärde mamma känna grannen Erik, en äldre man som precis gått igenom en skilsmässa. Från den dagen började han ge mamma lite extra uppmärksamhet, och hon började blomma som en vårlök.
Senare bjöd mamma in min farbror Robert till huset. Robert bestämde sig för att hyra ut sin lägenhet. Allt verkade gå på räls, åtminstone tror jag det. Men så började han förolämpa oss, särskilt mig. Ofta dök meningsskiljaktigheter upp, men mamma tog alltid hans sida.
Det gjorde mig riktigt obekväm. Så jag bestämde mig för att flytta till en annan stad för att studera. Mamma brydde sig inte så mycket hon såg faktiskt en lättnad i ansiktet, för hon behövde inte längre välja mellan mig och farbror Robert. Men jag kände mig inte bättre. Hur kan man byta ut sitt eget barn mot en annan man?
Så där har du min lilla saga, med en skvätt svensk ironi och en nypa kärlek mitt i allt kaos.
