Min fru sover bredvid mig när plötsligt en notis dyker upp på Facebook en kvinna ber mig att lägga till henne. Jag klickar på Lägg till. Jag godkänner vänförfrågan och skriver: Känner vi varandra? Hon svarar: Jag har hört att du har gift dig, men jag älskar dig fortfarande. Det visar sig vara en gammal vän, Yrsa, som på bilden ser otroligt vacker ut.
Jag stänger chatten, vänder blicken mot min fru som ligger stilla och andas djupt efter en lång arbetsdag. Jag tänker på hur trygg hon känner sig, så att hon kan sova så fridfullt i vårt nya hem i Stockholm. Hon har lämnat sitt barndomshem långt bort, där hon brukade tillbringa hela dygnet med familjen. När hon var upprörd eller ledsen fanns hennes mamma där för att låta henne gråta på knäna. Hennes syster eller bror skämtade och fick henne att le. Hennes pappa kom hem och köpte allt hon gillade, men ändå ger hon mig ett så stort förtroende.
Alla dessa tankar rusar genom mitt huvud, så jag tar upp mobilen och trycker på BLOCKERA. Jag vänder mig mot min fru igen och låter sömnen ta över bredvid henne.
Jag är en man, inte ett barn. Jag har svurit trohet och så ska det förbli. Jag kommer alltid kämpa för att vara den man som håller sin fru, skyddar familjen och aldrig låter otrohet splittra vårt liv.
