Du, lyssna, jag måste berätta om något som hände nyligen! Min storebror, han är sex år äldre än jag, gifte sig för tre år sedan och valde att flytta in i sin frus lägenhet i Uppsala istället för att bo kvar hemma hos våra föräldrar. Med tanke på hur saftiga hyrorna är där, var det ju typ enda rimliga lösningen för dem.
Själv har jag varit gift i sex år nu och vi har två små barn vår son Elias på sex år och dottern Tyra som är fyra. Min fru Linnea kommer från Stockholm så vi bosatte oss här i stan, köpte en liten etta på lån. Både Linnea och jag jobbar heltid så det löste sig ändå ganska bra, även om vi inte direkt bor stort alltså.
Förra veckan ringer mamma och säger att min bror, hans fru och deras lilla pojke tänkte komma och hälsa på oss över en hel vecka. Hon sa helt rakt ut att de förväntade sig att bo hos oss, att vi skulle fixa allting och liksom bjuda in dem till vårt hem. Jag blev såklart glad över att få träffa brorsan igen efter så lång tid, men alltså, vi bor ju fyra personer i en etta! Vi har knappt plats för oss själva som det är.
De landade på Centralen och vi gick runt i city hela dagen, fikade, kollade lite på Gamla Stan och bara snackade om livet. När kvällen kom fick jag ännu en pik från föräldrarna om att jag borde låta brorsan och hans familj sova över hos oss ni vet, eftersom hotell, även billiga hostels eller Airbnbs är svindyra i innerstan. Men alltså, det funkade ju verkligen inte för oss.
Under middagen föreslog jag att jag kunde hjälpa dem hitta ett mysigt hotell eller kanske en bra AirBnb. Men brorsan blev rätt sur faktiskt och sa att han verkligen ville bo hos oss. Jag försökte med alla möjliga förslag hotell, någon kompis, kanske ett rum genom Blocket, men inget föll dem i smaken. Det blev så tydligt att de var inställda på att bo gratis hos oss hela veckan, käka gratis och ha det gött på vår bekostnad. Det kändes faktiskt lite orättvist.
Men alltså, jag står på mig! Jag tycker helt seriöst att vi har rätt att säga nej. Min fru och mina barn måste ju få ha det schysst hemma. Och hallå, man är väl inte skyldig någon att erbjuda gratis boende bara för att man råkar bo i Stockholm? Familj i all ära, men nån måtta får det vara!
