Kerstin var i två år endast vårdare till hans mamma.
Kerstin lyckades gifta sig med en mycket respekterad man. Alla hennes vänner var avundsjuka på henne. Hennes make drev ett eget företag, ägde ett dyrt och lyxigt hus, flera bilar och en sommarstuga ute på landet. Och allt detta hade han nått vid trettiotvå års ålder.
Kerstin hade precis avslutat sina studier och arbetat ett år som lärare. På sommaren gifte de sig. Efter bröllopet menade hennes man att det inte var nödvändigt för hans fru att arbeta för några kronor. Han ville att hon skulle stanna hemma och förbereda sig för att få barn. Kerstin höll med, utan att protestera.
Det första året som gifta var som en saga. Kerstin och hennes man reste mycket, kom hem med fina minnen och dyra inköp. Men Kerstin hade ingen plats att bära sina nya kläder. Hennes väninnor arbetade hela dagarna och umgicks med sina familjer på helgerna. Hennes man gick ständigt på olika evenemang, men bjöd aldrig med sin fru.
Kerstin blev uttråkad. Hon lyckades inte bli gravid och hennes känslor för maken började blekna. Varje dag, efter att hushållet var ordnat, gick hon rastlöst mellan rummen och undrade hur hennes framtid skulle se ut. Ett år gick till. Maken var sällan hemma på dagarna och kom hem sent om kvällarna, utmattad och irriterad. Han sa att affärerna inte gick lika smidigt som han önskade.
Först bad han henne att sluta spendera så mycket pengar. Sedan började han kräva att hon redovisade varje inköp och utgift. Han räknade ut att de skulle kunna leva precis lika bra för hälften av summan hon förbrukade. Kerstin blev bekymrad. Hon ville återgå till arbetslivet, men hittade ingen tjänst inom sitt område.
Hon bestämde sig för att gå en kurs, men då blev hennes svärmor sjuk. Kerstin var tvungen att ta hand om henne i två år. Hennes man flyttade sin mamma till deras hus. Kerstin tog hand om allt, dag och natt, medan maken blev än mer frånvarande.
När hans mamma gick bort, drog han sig ifrån Kerstin ännu mer. Han slutade nästan prata med henne, verkade nedstämd och undvek hennes blick. All sin tid lade han på företaget och kom sällan hem.
Kerstin förstod inte vad som hade hänt, tills hon en dag gick till sin svärmors gamla lägenhet, där hon inte varit på länge. Bakom den stängda dörren hörde hon ett barns gråt. Kerstin blev förvånad, hade trott att lägenheten stod tom, men bestämde sig för att ringa på.
En ung kvinna öppnade och då förstod Kerstin att hennes man redan innan svärmodern blev sjuk hade bildat en annan familj, och senare flyttat in dem i sin mammas bostad.
Det blev en chock för Kerstin. Hon insåg att hon inte kunde rädda sitt äktenskap. Hon flyttade till en annan stad, till sin moster, utan något annat än en liten väska. Hon ville inte ha några saker som kunde påminna henne om äktenskapet och hur illa livet hade blivit.
När tiden hade gått och sorgen lagt sig, förstod Kerstin att lycka inte kommer från lyx eller andras avund. Livet är för kort för att leva i någon annans skugga. Man måste våga ta steget mot sin egen framtid och lyssna till sitt hjärta det är där den verkliga friheten finns.
