En gång, för många år sedan, fick jag verkligen lära min svärmor en läxa på Internationella Kvinnodagen.
Hör du, Ingrid, så här kan vi inte ha det!
Om din mamma, redan så här tidigt i vårat äktenskap, beter sig så här vad händer då när vi får barn? Hon kommer ju aldrig ge sig av från vår lägenhet. Vi får inget eget liv! muttrade Anders, efter att Ingrid berättat att hennes mamma tänkte fortsätta sin vana att klampa in hos dem utan förvarning.
Okej, eftersom Birgitta inte förstår ord, så får jag väl ringa en hantverkare och byta lås imorgon! grymtade Anders missnöjt.
Men Anders, mamma är ändå familj för mig. Förr eller senare får hon ändå tag på en nyckel. Ska du verkligen byta låscylindern varje gång? Dessutom blir hon ledsen. Vi måste lösa det här på ett snällare sätt, så hon själv fattar att så där kan man inte göra försökte Ingrid övertala honom.
Men Lillan, om din mamma inte fattar vanligt språk eller ens viftanden i sömnen då får man ta till riktiga åtgärder! svarade Anders och såg plötsligt väldigt beslutsam ut.
Hur menar du? undrade Ingrid med stora, oroliga ögon.
Har jag rätt om jag antar att om din mamma har nyckel till oss, så har du nyckel till hennes och din pappas lägenhet? undrade Anders, medan Ingrid såg förvånad ut.
Bengt och Birgitta hade beslutat sig för att ta sig till den stora bondemarknaden tidigt en lördag morgon. Där kunde man hitta allt möjligt från lokala gårdar till priser något lägre än i butiken, speciellt nu under våren kring den åttonde mars. Därför såg pensionärerna inget problem i att kliva upp redan vid halv sju för att köpa ägg för några kronor billigare än på ICA.
Se där, Bengt, vi fick ju tag på fin nötstek, och vilka abborrar! De lever än i påsen. Jag steker en nu, och tar med den andra till Ingrid. Hon kanske vill ha den till middag. Jag kan bara tänka mig Anders min när vår Abbe börjar hoppa ur påsen! kvittrade Birgitta förtjust.
Du borde låta barnen vara ifred, nu. De vill ju faktiskt leva sitt eget liv du springer dit som någon sorts Miss Marple och letar efter var Anders slängt sina strumpor. Har du inget bättre för dig? försökte Bengt lugnt påminna Birgitta.
Men vänta lite, hör du duschen? Låter som att det rinner vatten! avbröt Birgitta diskussionen. Hon gick in i badrummet och kom skräckslagen ut igen.
Men herregud! Det är någon där! Någon naken! I vårt badrum! skrek Birgitta och sprang omkring i panik i hallen.
Vem? Vem då? Kan du förklara ordentligt? Bengt vågade knappt öppna badrumsdörren.
Det är Anders! Vad gör han i min dusch?! tjöt Birgitta på hela våningen.
Vad jag gör? Vattnet i vårt hus är rostigt, och efter jobbet var jag svettig vill inte lägga mig smutsig. Tänkte duscha här, såklart! sa Anders lugnt, klädd i familjens gamla badrock, som om han ägde stället.
Jo du Birgitta, nu måste jag som kvinna påminna dig man ska väl ändå inte hänga sitt underkläder på elementet i köket? Och ska jag vara ärlig spetsiga trosor från en ung tjej, det kan man kanske leva med. Men sånt här! Stackars Bengt filosoferade Anders, i godan ro medan han gick för att slå på kaffemaskinen de nyligen gett svärföräldrarna i present.
Hur vågar du?! Det här är MITT hem, jag torkar vad jag vill var jag vill! utbrast Birgitta argt.
Och du, kaffemaskinen. Vi gav dig den i höstas, men du borde verkligen rengöra den oftare. Hos grisarna i Skåne är det renare! fortsatte Anders, och satte igång maskinen.
Nej, men nu räcker det! försökte Bengt ingripa.
Vadå räcker, Bengt? Titta på kaoset i köket och i hela lägenheten som ett gammalt förråd. Inte mycket ordning, va Birgitta? sa Anders, som långsamt gick igenom svärmors hem och räknade upp allt han hittade fel.
Och kylen! Tänkte du aldrig slänga den gamla filmjölken och osten? Och det där med att spara en halväten tallrik gröt det borde polisanmälas! Du kanske tror att du får göra vad du vill bara för att du har diskmaskin? viftade Anders och började rensa kylen.
Nu får det vara nog, ut ur mitt hus, eller så ringer jag polisen och anmäler dig för olaga intrång! Du är min svärson, men du hamnar bakom lås ändå om du fortsätter! Det här är mitt hem, mitt kök, mitt badrum och mina trosor. Du har ingen rätt att tränga dig på och kritisera allting! röt Birgitta.
Bengt lyssnade nöjt på Birgittas utbrott och förstod Anders plan, även om hans fru fortfarande inte insåg vad som pågick.
Ser du nu, Birgitta, precis det här är poängen! suckade Anders och log mot henne.
Alla de där hårda orden du nyss sa till mig tänk efter själv. Det är så du betett dig mot mig och Ingrid i månader, när du stormar in hos oss, gör inspektion, och kritiserar allt. Nästa gång du kommer utan att ringa först så gör jag likadant och då spelar det ingen roll att du är min svärmor! Men jag hoppas att du förstår nu och det slipper gå så långt.
Anders bytte snabbt om till jeans och jacka och satte på sig skorna för att gå hemifrån.
Tack för lånet, kära svärföräldrar. Bengt, jag ställde din favorit-konjak på köksbordet, och du Birgitta, ditt favoritvin och de där parfymen Ingrid sa att du gillar. Grattis på efterhand på kvinnodagen! Anders log nu mjukare, stängde försiktigt dörren och försvann.
Birgitta, omtöcknad av situationen, öppnade konjaksflaskan och tog sig en rejäl hutt, sköljde ned med en kopp kaffe, också fixad av svärsonen med den nu skinande rena kaffemaskinen.
Ja du, Birgitta, din svärson är diplomat ändå! Han ordnade allt så listigt en bitter men nyttig läxa, och ändå blev slutet ganska trevligt sade Bengt nöjt medan han beundrade flaskan och de fina gåvorna.
Nå, grattis på kvinnodagen, kära du! Nu är det bara att ta på dig bästa klänningen, spraya lite parfym och så går vi på teater. Din man har ordnat biljetter till Charleys Tant! Tänk, din svärson var ändå först med att gratulera dig med både show, konjak och present! skrattade Bengt och viftade med två biljetter.
Efter den dagen dök Birgitta aldrig mer upp oannonserad hos Ingrid och Anders, men hon var inte längre sur på vare sig dottern eller svärsonen hon insåg att Anders varit väldigt kreativ och att gränser nu satts, utan att någon blev allvarligt sårad. Och Anders kunde åter sova ut efter sina skift, trygg i att Birgitta inte längre letade efter hans strumpor bland galgarna i garderoben.
