Alltså, låt mig berätta lite om min brors privatliv. Han dejtade en tjej som hette Lovisa i nästan ett år. Hon var verkligen vacker, alltid snyggt klädd och kunde prata om allt möjligt. Hon kom överens med nästan alla och vi blev också kompisar, faktiskt. Vi hängde ofta, drog ut på shoppingrundor och satt på fik jättelänge tillsammans.
Lovisa var så härlig, alltid omgiven av vänner. Hon jobbade på ett välkänt företag som marknadsförare, hade egen bil och full koll på allt som hade med mode att göra. Hela familjen hoppades väl lite att min bror skulle fria till Lovisa och att de skulle bli tillsammans länge. Men livet går ju inte alltid som man tror eller vill. De gjorde slut, och därefter gled vi isär från Lovisa också. Det var ganska tydligt att vår vänskap med henne var över.
Inte ens en månad senare introducerade min bror oss för sin nya tjej, som hette Majken, och berättade direkt att de tänkte gifta sig. Majken var verkligen helt annorlunda än Lovisa väldigt lugn, knappt någon smink, gick mest omkring i jeans och tröja. Hon var rätt blyg när hon var med oss, satt ofta tyst med tallriken framför sig och sa inte så mycket. Vi blev förvånade, för vi trodde verkligen att min bror bara föll för färgstarka, sociala tjejer.
Mamma var direkt skeptisk mot Majken av flera anledningar. Hon tyckte det var svårt att prata med henne eftersom Majken var så tyst, och det blev lite stelt ibland. Dessutom hade Majken ingen högskoleexamen, vilket mina föräldrar såg som ett minus. Hennes familj hade inte så gott ställt och bodde ute på landet, och mamma kunde inte låta bli att kritisera Majkens klädstil, tyckte den gjorde att hon såg mycket äldre ut än hon var.
Brorsan lyssnade på vad mamma sa men stod fast vid sitt. Han sa det rakt ut om vi inte kunde acceptera Majken, skulle han flytta ihop med henne istället för att bo kvar hemma. Trots allt motstånd gifte de sig ändå och idag bor de tillsammans och verkar verkligen lyckliga. Med tiden har Majken börjat slappna av mer med oss deras hem är så välordnat och det finns alltid något gott i kylskåpet. Mamma har fått se hur mycket Majken älskar hennes son, och har börjat se henne mer och mer som sin egen dotter.
För inte så länge sen stötte jag faktiskt på Lovisa igen. Hon kom fram och undrade vad vi gjorde nu för tiden. Hon är fortfarande lika shoppingsugen, köper allt som är dyrt och tänker nog mest på nuet än framtiden. Så när jag jämför dem nu, inser jag att Majken verkligen är den bästa för min bror Lovisa var nog lite för ytlig ändå. Jag är väldigt tacksam för hur det blev, även om jag idag ångrar att jag inte gav Majken en riktig chans från början.
Allting har ju faktiskt ordnat sig. Majken är gravid nu och vi väntar hela familjen med glädje på att få välkomna ännu en familjemedlem.
Vad säger du om allt det här?
