Det var min lediga dag från jobbet, och jag var mitt uppe i att städa hemma i lägenheten i Uppsala. Plötsligt ringde min väninna, Anneli, och meddelade mig utan vidare att hon och hennes son skulle komma över. Jag försökte förklara att jag höll på med storstädning, men det var som om hon inte ens lyssnade.
Tio minuter senare stod Anneli och hennes son, Algot, i min hall. Jag var inte särskilt glad över att se Algot han var alltid så busig och rastlös.
Vi satt i köket och drack kaffe medan Algot tittade på tecknade serier i vardagsrummet. Plötsligt hördes ett fruktansvärt brak. Jag rusade in och såg mitt gamla akvarium krossat på golvet, fiskarna sprattlade mellan mattan och vattnet rann ut över hela hörnet av rummet.
Anneli kastade sig genast mot Algot för att se om han var okej, medan jag började torka vatten med handdukar för att inte orsaka vattenskador hos grannen under. Vi skyndade oss att städa upp, och när vi var klara sa Anneli att de behövde gå.
Kan du inte hjälpa mig att bära mattan till tvätten? frågade jag trött.
Nej, Algot är jätterädd. Jag måste ta hand om honom nu, svarade Anneli hastigt.
Jag tog ett djupt andetag och frågade Algot varför han hade sönder akvariet. Han mumlade att ett pappersflygplan hade kommit flygande, och han försökte fånga det. När jag tittade efter såg jag att planet inte alls var ett vanligt papper han pekade mot skåpet och sa att det var därifrån han tagit det. Jag insåg att han vikt det av mitt vigselbevis.
Ingen fara, jag beställer bara ett nytt. Det är inget problem, sa Anneli nonchalant.
Javisst, varför bry sig? Jag får väl köpa ett nytt akvarium för 2 000 kronor, skaffa en kopia av vigselbeviset och betala reparation till min granne. Det är väl inget, tyckte Anneli hon skyllde till och med på mig: Jag borde inte haft papperet framme.
När de slutligen gick, gick jag ner till min granne för att se att allt stod rätt till. Sedan dammsög jag, tog en dusch och lade mig med huvudvärk. Senare på kvällen fick jag ett sms från Anneli: Nu hade de varit hos psykolog med Algot, han var tydligen jätterädd, och då tyckte Anneli att jag skulle betala för besöket.
Jag svarade inte ens. Jag blockerade hennes nummer och låg kvar i mörkret, hörde regnet mot fönstret och kände hur hela dagen lagt sig som ett blytungt täcke över mig.
