Är du någon slags barnfabrik? Hur många fler ska ni egentligen skaffa? frågar min mans mamma, Eva Pettersson, med ett hånflin.
Hej på dig med, Eva! Kan du inte låta bli att vara spydig? Blev du upprörd när Viktor sa att vi väntar barn? svarar Frida lugnt, men artigt.
Såklart jag blev! Redan efter tredje barnbarnet bad jag dig sluta producera ungar. Men du lyssnar ju inte på kloka kvinnor! Jag gav er ju ett paket kondomer i julklapp, så ni skulle skärpa er lite men ni bara fortsätter! muttrar svärmodern.
Frida minns mycket väl hur Eva, hennes svärmor, kom med ett stort paket kondomer på nyårsafton. Det råkade dessutom vara äldsta sonens födelsedag, så hon gjorde ingen hemlighet av vad hon tyckte: nu fick det vara nog.
Vi har hört dig, men naturen rår man ju inte på, svarar Frida och håller sig lugn.
Är du ironisk nu? Då kan du ta hand om barnen själv också, för jag tänker inte hjälpa till längre
Det har du faktiskt inte…
Signalen bryter samtalet; Frida hinner inte avsluta meningen. Hon slänger mobilen på sängen, ler och stryker handen över sin mage, som än så länge är nästan platt. Fjärde barnet är på väg, och det är det som väcker Eva Petterssons irritation.
Frida förstår inte varför svärmor blir så upprörd. Eva har aldrig varit särskilt engagerad i barnbarnen eller hjälpt till ekonomiskt. Hon kommer förbi någon gång i månaden, max, och ger presenter till högtiderna. Frida tycker det är tråkigt men håller det för sig själv. Eva har det gott ställt och skulle lätt kunna köpa lite lördagsgodis åt barnen, men viljan saknas nog. Frida pratar aldrig om det med Viktor: barnen har kläder och mat det är huvudsaken.
Viktor tjänar bra, och Frida drar in extra pengar med sitt lilla företag hemma. När hennes verksamhet började gå bättre, kunde hon till och med anlita en barnvakt så barnen fick leka och gå ut medan hon jobbade ostört.
De har det egentligen väldigt bra tillsammans men svärmor Evas ilska grumlar idyllen. Hon har varit skeptisk mot Frida från första början. Och att barnen kom tätt gjorde henne bara argare.
När det tredje barnet en dotter var på väg, ville Eva att de skulle göra abort. Men med tiden föll hon för flickan. När allt precis hunnit lägga sig och lugnet återvänt, blev Frida gravid på nytt. Det var inte planerat, men ibland händer det. Får man ett barn måste man ta emot det, så tänker Frida.
Nyheten gör tyvärr ingen gladare hos Eva. Frida ser tydligt vad det handlar om: Eva oroar sig för att Viktor ska dra in sitt månatliga bidrag. Han hjälper sin mamma med pengar regelbundet. Fyra barn betyder högre utgifter, och det gillar inte Eva. Tänk om Viktor slutar betala hyran till hennes butik, tänker hon.
Frida har egentligen inget emot att Viktor hjälper sin mamma men aldrig på barnens bekostnad. Så länge ekonomin går ihop, peppar hon honom. Han har lagat hennes tänder, tagit henne på spaweekend i Ystad och betalat för att måla om hennes lägenhet.
Om Fridas misstankar stämmer så kommer bara Evas oro bli värre med tiden. Svärmors klagande och moraliserande riskerar att göra Frida knäckt. Men deras beslut att behålla barnet kan ingen rubba. Fjärde barnet ska födas, så enkelt är det.
En enda fråga återstår: Har egentligen svärmor rätt att bestämma hur många barn andra ska skaffa?
