För länge sedan under en vinter som tycktes ha beslutat sig för att visa all sin prakt föll snön så rikligt att gårdar och gator förvandlades till sagolika landskap. Mjuka vita flingor virvlade ständigt i luften lade sig varsamt på hustak och trottoarer och frosten gav luften en speciell friskhet och klarhet.
I Erik och Astrids lägenhet rådde en helt annan atmosfär varm och fridfull. Genom det stora fönstret utspelade sig det snövita skådespelet medan det inuti bakom de tätt stängda fönstren var mysigt och lugnt. Bordslampan spred ett mjukt dämpat sken som skapade en cirkel av värme omkring sig och höll vinterkylan på avstånd.
Paret hade slagit sig ner i soffan insvepta i en mjuk filt. På tv-skärmen visades en vanlig familjefilm utan större djup bara för att skratta och koppla av. Astrid följde uppmärksamt med i handlingen och log då och då svagt åt sina egna tankar. Erik satt bredvid avslappnat tillbakalutad och tittade också på filmen men hans uppmärksamhet vandrade då och då till snön som föll utanför. Synen var oerhört vacker.
Den behagliga stämningen bröts av en melodisk ringsignal det var Eriks telefon som ringde. Han reagerade inte genast som om han inte ville avbryta detta lugna familjestund men samtalet upprepades. Med en lätt suck tog mannen fram sin mobiltelefon ur fickan kastade en blick på skärmen och suckade igen.
Det är Björn som ringer igen sa han till sin fru. Redan tredje gången i kväll.
Astrid vände huvudet lite åt hans håll men tog inte blicken från tv:n.
Han vill säkert bjuda oss på besök igen svarade hon lugnt. Han har köpt en stuga på landet och vill fira. Av någon anledning vill den här mannen inte höra ordet nej.
Erik förde fingret över skärmen och besvarade samtalet.
Ja Björn hej sa han och försökte låta pigg.
Erik När kommer du hit vännen röst lät full av entusiasm. Jag sa ju att vi firar köpet Allt är redo bastun är uppvärmd bordet är dukat vännerna samlas. Sluta sitta hemma va Kom med Astrid det blir roligt.
Erik tystnade ett ögonblick och tänkte på sitt svar. Han sneglade på Astrid som just då skakade lätt på huvudet. Hon sa inget men han förstod hennes tysta signal perfekt bullriga samlingar hög musik oändliga samtal och stress allt detta passade inte in i deras planer just nu. De ville båda tillbringa helgen tyst i sitt mysiga lilla hörn där man kunde ta det lugnt och inte behöva redovisa för någon.
Erik dröjde lite innan han svarade. En bra idé dök upp i hans huvud som han genast utnyttjade.
Lyssna började han lågt det är så här Astrid har åkt till sin mamma ett par dagar. Jag vill inte åka ensam du förstår. Någon kanske säger något fel till henne Jag vill inte bråka med min fru om ingenting. Vi kan säkert träffas någon gång men senare.
I andra änden blev det ett kort tystnad sedan svarade Björn med tydlig förvåning.
Har hon åkt Och när kommer hon tillbaka.
Imorgon kväll sa Erik med en lätt längtan i rösten. Hon bestämde sig så plötsligt Vi hade ju så stora planer Vi skulle gå på bio promenera i parken medan vädret tillät kanske titta in på isbanan. Men det blev inte av. Så vi får ta det en annan gång okej.
Björn tystnade ett tag som om han funderade på något och sedan blev hans röst underligt nöjd.
Nåväl Men meddela när hon är tillbaka. Jag vill verkligen träffa er.
Självklart instämde Erik hastigt. Så fort det finns möjlighet säger jag till. Kanske nästa helg Om planerna inte ändras förstås.
Han sa adjö lade ner telefonen på bordet mellan stolarna och andades ut med lättnad. Ett leende dök upp av sig själv på hans ansikte.
Puh jag kom undan med nöd och näppe muttrade han och vände sig till Astrid. Varför är han så påstridig Jag gjorde ju klart att jag inte vill åka till hans stuga Vad ska man göra där Titta på deras berusade ansikten Björn vet inte hur man kopplar av på något annat sätt Nå glöm det. Jag tycker mycket mer om att tillbringa tid bara med dig.
Han omfamnade henne och kände hur spänningen från de senaste minuterna långsamt försvann. I lägenheten var det fortfarande varmt och tyst utanför virvlade snöflingorna långsamt och på tv-skärmen fortsatte deras favoritfilm lugn mysig helt olik de bullriga sammankomsterna som Erik ogillade så mycket.
Astrid tryckte sig mot Erik och kände värmen från hans kropp och den lugnande rytmen i hans andning. I rummet rådde fortfarande den mysiga atmosfären lampans mjuka ljus den långsamma svartvita filmen på skärmen det tysta tickandet från klockan på väggen. Allt detta skapade en känsla av trygghet och ro som saknades så mycket i vardagens jäkt.
Det gör jag också sa hon tyst och lyfte lite på huvudet för att se honom i ögonen. Låt oss bara titta på filmen och gå och lägga oss. Inget mer behövs.
Erik log och höll henne hårdare om axlarna. Han föreställde sig redan hur de om ett par timmar skulle släcka ljuset krypa under en varm filt och somna till det avlägsna ljudet av snöstormen utanför fönstret. Men deras planer stördes av ännu ett samtal. Och det mest intressanta från samma person.
Erik rynkade pannan kastade en snabb blick på skärmen och sträckte sig motlöst efter telefonen. Vad var det nu igen.
Björn jag sa ju började han och försökte tala lugnt men spänning syntes redan i rösten.
Erik Björns röst lät ovanligt allvarlig till och med spänd jag är på klubben Kristallen nu vi bestämde oss för att ha en aktiv vila med grabbarna innan bastun. Och där där är Astrid. Med någon man. De dricker hon kramar honom. Jag ville inte blanda mig i men du måste veta. Hon sa ju att hon åkt till sin mamma Så hon har uppenbarligen ljugit.
Erik blev stel. Han såg förvånat på sin fru sedan flyttade han blicken till skärmen och undrade om hans vän skämtade.
Vad frågade Erik och tvivel hördes tydligt i rösten. Är du säker Kanske har du förväxlat henne med någon annan Jag kan med säkerhet säga att jag vet exakt var min fru är.
Absolut svarade Björn bestämt. Det fanns inte ett spår av tvivel i hans röst. Hon är redan full skrattar högt. Allt detta ser inte särskilt anständigt ut för att vara ärlig. Och hon bryr sig inte ens om att jag är där Hon bara viftar bort mig Vill du att jag ger henne telefonen.
Erik stängde ögonen ett ögonblick och försökte samla tankarna. Många frågor snurrade i hans huvud men han hittade svar på ingen. Vad var det som egentligen hände Hur kunde vännen ha så fel Eller var det något annat.
Gör det sa han kort och satte på högtalaren. Han blev till och med nyfiken på vad han skulle höra nu.
I telefonens högtalare hördes de dämpade basarna från klubbmusiken blandade med skrattutbrott och otydliga röster. Sedan bröt en kvinnlig röst igenom bruset så lik Astrids röst att Eriks hjärta hoppade till.
Hallå Vem är det lät det i högtalaren med en lätt tvekan som om personen i andra änden inte genast förstod att de svarade på ett samtal.
Erik svalde och försökte stilla den plötsliga torrheten i halsen. Han såg på Astrid som satt bredvid med stora ögon och uppenbarligen inte förstod något.
Astrid sa han och försökte låta rösten jämn. Det är Erik. Vad händer.
Som svar kom ett kort skratt och sedan samma röst men nu mer fräck med en lätt heshet sa.
Oj Erik du tråkar ut mig Jag vill koppla av förstår du Jag är trött på ditt tråkiga liv. Jag ska festa tills jag tröttnar.
Astrid reste sig hastigt från soffan hennes ansikte blev blekt. Hon tryckte en hand mot bröstet som för att lugna den snabba hjärtslagen och viskade knappt hörbart.
Vilket struntprat Hur kunde han blanda ihop mig med någon Och varför använder den här tjejen mitt namn Och varifrån vet hon ditt Vad är det som händer egentligen.
Och var är du.
Vad angår det dig replikerade rösten i högtalaren med en utmanande ton. Även om jag är din fru behöver jag inte rapportera. Och jag gör vad jag vill.
I bakgrunden hördes igen skratt klirrande glas och sedan blandade sig Björn in i samtalet.
Erik hörde du Jag sa ju.
Erik avbröt honom tvärt kände hur ilska förvirring och en konstig nästan barnslig lust att vända sig bort och inte se allt detta blandades inom honom.
Stopp sa han bestämt men det fanns ändå en darrning i rösten. Jag reder ut det här imorgon. Ring inte mer.
Mannen kopplade snabbt ner kastade telefonen längre bort på soffan och stirrade förvirrat i taket. Om Astrid inte hade suttit bredvid honom nu Han kunde verkligen ha trott på det.
Flickan sjönk ner i soffan och stirrade förbryllat på sin make. Den där tjejens röst lät verkligen som hennes Men det var inte det viktigaste nu Det viktiga var annat varifrån visste hon detaljerna för att kunna spela så Hon hade uppenbarligen blivit instruerad.
Nå vad är det här viskade hon rösten lät lite ansträngd. Vem var det Vad är det för cirkus.
Erik skakade på huvudet förde tankfullt handen genom håret och trasslade till sin redan inte perfekta frisyr. Han hade inget svar bara misstankar. Mycket obehagliga misstankar.
Jag har ingen aning svarade han och tittade åt sidan som om han hoppades hitta åtminstone något svar där. Men rösten som två droppar vatten. Även intonationerna skrattet allt stämde. Detta kan inte vara en enkel slump.
Och Björn påstod så säkert att det var jag sa hon med en lätt darrning i rösten. Tänk om jag verkligen inte hade varit hemma. Då hade du trott att jag att jag verkligen var där på klubben med någon man.
Erik vände sig mot henne hans blick blev mjukare. Han sträckte ut handen lade försiktigt armen om Astrids axlar och drog henne till sig. Hennes kropp darrade lite och han kände hur viktigt det var att vara nära nu ge henne en känsla av trygghet.
Jag hade ändå misstänkt något sa han säkert. Du skulle inte göra så Jag känner dig. Jag vet hur du ser på sådana saker. Detta är allt någon löjlig miss ett skämt jag vet inte. Men jag reder ut det Om det behövs kontaktar jag klubben och ber att få se kamerorna. Vi får se vilken tjej det var.
Astrid tryckte sig mot honom och kände hur den förlamande kylan långsamt försvann och värme kom i dess ställe inte bara fysisk utan också själslig. Hon tog ett djupt andetag och försökte jämna ut andningen.
Ja instämde hon och lyfte lite på huvudet. Det är definitivt inte jag. Men vem då Och varför.
Erik ryckte på axlarna men i hans ögon fanns inte längre den tidigare förvirringen nu syntes beslutsamhet att reda ut denna konstiga historia. Han kramade hennes hand hårdare som för att visa de var tillsammans och vad som än hände skulle de klara det.
Nästa dag närmare lunchtid satt Astrid i köket drack te och gick igenom arbetsmejl på sin bärbara dator. Tystnaden bröts av ett ringsignal på skärmen syntes Björns namn. Hon dröjde lite innan hon svarade efter gårdagens händelse var det inte lätt att ställa in sig på ett samtal med honom. Men nyfikenheten tog över hon ville förstå vad han skulle säga.
Hej började Björn försiktigt som om han gick på tunn is. Har du pratat med Erik efter igår.
Astrid kramade telefonen i handen. Hon bestämde sig för att utnyttja tillfället och reda ut allt ta reda på exakt vad Björn hade sett och varför han talade så säkert om henne igår. Efter en liten paus som om hon valde rätt ord svarade hon.
Ja. Vi bråkade. Han anklagade mig för något obegripligt ville inte lyssna på förklaringar. Säger att jag ljuger för honom.
Det blev en sekunds tystnad i luren. Astrid hörde hur Björn andades ut högt och sedan smög sig en ton av tillfredsställelse in i hans röst knappt märkbar men tydlig.
Så där drog han ut på orden. Ja du vet jag har alltid sagt att Erik inte uppskattar dig. Han har aldrig förstått hur du verkligen är.
Astrid kände hur allt kokade inom henne men tvingade sig att tala behärskat. Det var viktigt för henne att lyssna till slutet förstå vart han siktade.
Vad menar du frågade hon och försökte låta rösten jämn.
Björn talade tystare nästan viskande och i denna avsiktliga intimitet i tonen fanns något oroväckande.
Att du förtjänar mer Astrid jag har länge velat säga till dig Jag älskar dig. På riktigt. Och jag är redo att ta hand om dig. Om du vill lämna Erik jag finns här. Alltid.
Astrid tystnade och försökte smälta det hon hört. Många tankar snurrade i hennes huvud hur länge hade Björn tänkt på detta Varför valde han att säga det just nu efter hela denna löjliga historia Eller var det han som arrangerade allt efter att ha fått veta att hon tydligen inte var hemma.
Hon tog ett djupt andetag samlade sina tankar och svarade lugnt men bestämt.
Björn detta är mycket oväntat. Och ärligt talat opassande. Jag älskar Erik och vi reder ut vad som hände. Inget behov av att blanda sig i.
Förlåt om jag sa något överflödigt sa han till slut och i hans röst fanns inte längre den tidigare självsäkerheten. Jag ville bara att du skulle veta att det finns någon du kan vända dig till. Erik handlade illa anklagade dig för alla synder. Jag hörde något från honom av en slump Det verkar som om han bara vill lämna dig och letar efter en anledning Jag vill bara att du ska vara trygg.
Astrid kramade luren så att fingrarna blev lite vita. Hon tog ett djupt andetag och försökte behålla lugnet inte låta känslorna ta över. Det sista hon behövde nu var att explodera och skicka på denna vän.
Du vet Björn hennes röst blev iskall jämn utan minsta tvekan för det första var jag hemma igår. För det andra bråkade vi inte med Erik. Och för det tredje vet jag mycket väl att du arrangerade allt. Jag förstod bara inte varför. Nu är allt klart för mig.
Ett ögonblick blev det paus i luren. Hon kunde nästan fysiskt känna hur Björn försökte hitta ord hur han febrilt letade efter ett sätt att slingra sig undan byta ämne undvika ett direkt svar.
Vad pressade han fram till slut och förvirring syntes i hans röst. Men efter en sekund tog han sig samman talade fastare Vad pratar du om.
Om just det. Du hittade en tjej med en röst som liknade min. Bad henne spela detta skådespel ringa tala med min röst låtsas att jag är på klubben med någon man. För att du ville så oss i gräl. Bekänn är det inte så.
Tystnad inträdde i luren. Astrid väntade utan att skynda på med vetskap om att nu skulle allt avgöras antingen skulle Björn fortsätta ljuga eller säga sanningen.
Till slut andades Björn ut skarpt. Hans röst brast blev högre nästan desperat.
Ja jag arrangerade det För att jag älskar dig Astrid För att jag ser hur Erik behandlar dig. För att jag vill att du ska vara lycklig med mig.
Astrid stängde ögonen ett ögonblick. En våg av bitterhet steg i hennes bröst men hon behärskade sig lät inte känslorna bryta fram i rösten.
Lycklig hon skrattade bittert men skrattet blev torrt utan ett spår av glädje. Vad fick dig att tro att jag skulle vara lycklig med dig Vem är du ens En vanlig man som byter flickor som handskar. Även om du vore den enda personen i världen skulle jag inte ägna dig någon uppmärksamhet förstår du.
Björn tystnade ett ögonblick som om han samlade sina tankar och sedan talade han tyst nästan viskande som om han själv inte trodde på det han sa.
Jag trodde trodde att om ni grälade skulle du förstå att han inte är värd dig. Att du skulle lägga märke till mig Jag är mycket bättre än Erik Och vad gäller flickorna Jag försökte bara glömma dig Men ingen kan jämföras med dig förstår du Jag ska bära dig på händerna skämma bort dig dyrka dig Välj bara mig.
Astrid kände hur ilska kokade inom henne inte het och impulsiv utan kall hård. Hon kramade telefonen i handen men hennes röst förblev jämn nästan likgiltig.
Du På allvar Aldrig Du förrådde vänskapen förrådde förtroendet. Och för vad För dina illusioner.
Hon talade lugnt men varje ord lät som en dom tydligt utan tvekan. I hennes röst fanns ingen ilska ingen hysteri bara fast övertygelse om att hon hade rätt.
Astrid förlåt Björns röst darrade. Det fanns inte längre någon kraft eller självsäkerhet i den bara förvirring och ånger.
Men Astrid hade redan fattat sitt beslut. Hon tänkte inte ge honom en chans att rättfärdiga sig eller förklara sina handlingar.
Nej Björn. Det blir ingen förlåtelse. Och ingen vänskap heller. Ring mig inte mer Aldrig Och glöm Eriks nummer också jag kommer definitivt att låta honom lyssna på inspelningen av detta underbara samtal.
Hon tryckte på knappen för att avsluta samtalet och lade långsamt ner telefonen på bordet. Fingrarna darrade lite men hon tog sig samman tog ett djupt andetag och tittade ut genom fönstret. Utanför glaset föll snön fortfarande tyst som om ingenting hade hänt.
I det ögonblicket kom Erik in i rummet. Han märkte genast hennes allvarliga ansikte och blev vaksam.
Nå vad då frågade han och stannade i dörren. Det lät oro i hans röst men han försökte tala lugnt.
Astrid vände sig mot honom och sa med ett bittert leende.
Allt blev klart suckade hon. Han arrangerade allt. Erkände att han älskar mig och ville att vi skulle gräla. Erbjöds guld och gröna skogar Kan du tänka dig Vilken elak typ.
Erik satte sig bredvid Astrid på soffan tog försiktigt hennes hand. Hans fingrar kramade lätt hennes handflata stadigt så att hon skulle känna stöd. I denna enkla beröring låg allt han ville säga Jag är här jag är nära och det du känner är viktigt för mig.
Så han var aldrig en riktig vän sa Erik tyst. Glöm honom Det var inte värt att slösa nerver på att tänka på det som hänt. Ärligt talat hade jag märkt varningssignaler för länge sedan men jag hade inga konkreta bevis. Jag var rädd att det bara var min fantasi som gick igång. Men nu föll allt på plats.
Ja instämde hon flyttade lite närmare och tryckte sin axel mot hans. Men nu vet vi sanningen. Och vi vet vem man kan lita på.
Hennes röst lät jämn utan ansträngning. Det fanns ingen bitterhet eller sorg kvar i den bara en lätt lättnad över att allt äntligen hade klarnat. Hon stängde ögonen ett ögonblick och andades in den vana lugnande lukten av hemmet varmt trä nybryggt te och den svaga doften av hennes favoritparfym.
Vet du sa Astrid plötsligt och log och gnistor lekte i hennes ögon men detta är till och med till det bättre. Nu har vi ett starkt skäl att inte gå på alla dessa fester. Du kommer inte att bråka med andra vänner på grund av honom På det här sättet kan vi bara säga typ det finns en obehaglig person för mig på ert evenemang.
Hon sa detta lätt nästan skämtsamt men det låg en sanning i dessa ord. Det behövdes inte längre några artiga ursäkter väga om man skulle gå oroa sig för att ett avslag kunde såra någon. Nu blev allt enkelt det finns de deras mysiga värld och det finns allt annat det som inte längre har någon betydelse.
Erik skrattade äkta utan ett spår av den spänning som nyligen hade legat i luften.
Exakt. Vi tittar på film och dricker te instämde han lutade lite på huvudet för att möta hennes blick.
Och går inte ut någonstans lade hon till med ett lätt leende drog till sig kanten på filten och svepte in sig i den som i en kokong av trygghet och komfort.
Perfekt nickade han och höll henne hårdare.
Så bland snöflingor som långsamt virvlade utanför fönstret och det mjuka varma ljuset från bordslampan blev deras lilla värld hel och trygg igen. I detta rum fyllt med tysta ljud och välkända dofter fanns det inget utrymme för lögner tvivel eller andras spel. Här fanns bara de två som visste att det viktigaste redan fanns tillit värme och förvissningen om att morgondagen skulle bli en lika lugn mysig dag som denna.
Björn satt i köket i fullständig tystnad stirrande ner i en tom kopp med sedan länge kallt te. Han mindes inte ens när han tog den sista klunken all hans uppmärksamhet upptogs av orden som fortsatte att eka i hans huvud som en repad skiva Ring mig inte mer. Aldrig.
Men istället för ånger istället för en känsla av skuld som kunde ha sagt honom att han hade gjort fel växte en dov tung ilska i hans bröst. Den pressade mot revbenen hindrade honom från att andas jämnt tvingade honom att knyta nävarna så att naglarna grävde sig in i handflatorna.
Varför gick allt snett utbrast han drog hastigt handen över bordet och sopade bort smulor från kakan som han mekaniskt gnagt på medan han tänkte.
I hans huvud spelades scenerna från kvällen innan upp om och om igen. Där går han in på klubben efter att ha kommit överens i förväg med Lotta flickan han hade träffat ett par veckor tidigare på ett kafé. Hon hade genast fångat hans uppmärksamhet samma ansiktsdrag liknande frisyr till och med rösten lät nästan som Astrids. När han berättade om sin plan log hon bara och nickade Lätt. Jag älskar sådana lekar.
Han mindes hur han stod åt sidan och observerade hur hon talade i telefonen låtsades vara en berusad fräck Astrid. Hon skrattade drog medvetet ut på orden kastade spetsiga fraser allt exakt som han hade instruerat henne. I det ögonblicket kände han spänning nästan eufori detta var det avgörande ögonblicket Om allt lyckas tänkte han kommer Astrid att förstå att Erik inte uppskattar henne. Att det finns någon som älskar henne på riktigt.
Och nu nu hade han bara fått ett kallt avslag och en bitter insikt planen hade misslyckats. Ännu värre han hade förlorat allt.
Det är inte jag som har fel argumenterade han mentalt med sig själv gick fram och tillbaka i köket och knappt märkte hur han stötte i stolen. Det är de de ser inte förstår inte Erik förtjänar henne inte och hon tror blint på honom.
Han stannade vid bordet kramade kanten på bänkskivan så att fingrarna bleknade. Minnen for förbi hans ögon hur han i åratal hade iakttagit Astrid och Erik. Hur han avundades deras lätthet deras förmåga att skratta åt små saker deras varma blickar som de utbytte utan att ens märka det. Det verkade för honom som om han kunde ge Astrid detsamma bara bättre mer äkta starkare. Och han valde den väg han ansåg vara den enda möjliga.
Han gick till fönstret. Utanför glaset virvlade snöflingorna långsamt lade sig på fönsterbrädan på de kala trädens grenar. Allt såg så fridfullt ut så lugnt.
Varför har de allt och jag har ingenting brast det ut högt från honom. Varför fick just Erik henne Jag är värdigare Jag är bättre på allt.
Han förstod att han hade förlorat inte bara Astrid han hade förlorat en vän. Erik som alltid hade varit där alltid redo att hjälpa alltid trott på honom. Nu var denna vänskap förstörd och omöjlig att återställa. Men istället för ånger kände han bara en brännande irritation en blandning av förbittring och irritation som brände inifrån.
Telefonen låg på bordet tyst och främmande. Björn visste han skulle inte ringa Astrid. Han skulle inte försöka förklara rättfärdiga tigga. Det skulle vara ännu ett nederlag ännu ett bevis på att han inte hade lyckats uppnå sitt mål. Men i hans huvud grodde redan nya tankar bittra frätande.
Låt dem leva i sin mysiga lilla värld. Låt dem tro att de vann. Men jag vet sanningen Erik uppskattar henne inte så som jag kunde ha gjort. Och en dag kommer Astrid att förstå. Kanske för sent.
Han gick till fönstret stirrade på den fallande snön och väste nästan knappt hörbart som om han var rädd att någon skulle höra.
Du tror att du vann Astrid Du tror att allt är klart Men sanningen är att du bara inte ser bortom din mysiga filt och kopp te. Du ser inte att det finns en person nära som älskar dig på riktigt. Men du valde illusionen. Nå njut.
Han vände sig tvärt bort från fönstret lade märke till en papperslapp på bordet den som han dagen innan hade skissat upp samtalsplanen på skrivit ner vilka fraser Lotta skulle säga hur man bäst skulle bygga dialogen. Utan att tänka sig för grep han den rev den i små bitar kramade ihop den och kastade den i papperskorgen. Denna ynkliga lapp påminde honom om ett grandiost misslyckande.
Utanför fönstret fortsatte snön att falla täckte världen med ett vitt täcke. Björn stängde ögonen och försökte föreställa sig hur Astrid nu satt bredvid Erik hur de skrattade tittade på film drack te. Hur varmt och lugnt det var för dem. Hur de kände sig skyddade i sin lilla värld där det inte fanns plats för lögner och manipulationer.
Och istället för en uppriktig önskan om lycka istället för ett försök att acceptera situationen växte det bara en envis.
Detta borde ha varit mitt. Allt detta borde ha varit mitt.För länge sedan under en vinter som tycktes ha beslutat sig för att visa all sin prakt föll snön så rikligt att gårdar och gator förvandlades till sagolika landskap. Mjuka vita flingor virvlade ständigt i luften lade sig varsamt på hustak och trottoarer och frosten gav luften en speciell friskhet och klarhet.
I Erik och Astrids lägenhet rådde en helt annan atmosfär varm och fridfull. Genom det stora fönstret utspelade sig det snövita skådespelet medan det inuti bakom de tätt stängda fönstren var mysigt och lugnt. Bordslampan spred ett mjukt dämpat sken som skapade en cirkel av värme omkring sig och höll vinterkylan på avstånd.
Paret hade slagit sig ner i soffan insvepta i en mjuk filt. På tv-skärmen visades en vanlig familjefilm utan större djup bara för att skratta och koppla av. Astrid följde uppmärksamt med i handlingen och log då och då svagt åt sina egna tankar. Erik satt bredvid avslappnat tillbakalutad och tittade också på filmen men hans uppmärksamhet vandrade då och då till snön som föll utanför. Synen var oerhört vacker.
Den behagliga stämningen bröts av en melodisk ringsignal det var Eriks telefon som ringde. Han reagerade inte genast som om han inte ville avbryta detta lugna familjestund men samtalet upprepades. Med en lätt suck tog mannen fram sin mobiltelefon ur fickan kastade en blick på skärmen och suckade igen.
Det är Björn som ringer igen sa han till sin fru. Redan tredje gången i kväll.
Astrid vände huvudet lite åt hans håll men tog inte blicken från tv:n.
Han vill säkert bjuda oss på besök igen svarade hon lugnt. Han har köpt en stuga på landet och vill fira. Av någon anledning vill den här mannen inte höra ordet nej.
Erik förde fingret över skärmen och besvarade samtalet.
Ja Björn hej sa han och försökte låta pigg.
Erik När kommer du hit vännen röst lät full av entusiasm. Jag sa ju att vi firar köpet Allt är redo bastun är uppvärmd bordet är dukat vännerna samlas. Sluta sitta hemma va Kom med Astrid det blir roligt.
Erik tystnade ett ögonblick och tänkte på sitt svar. Han sneglade på Astrid som just då skakade lätt på huvudet. Hon sa inget men han förstod hennes tysta signal perfekt bullriga samlingar hög musik oändliga samtal och stress allt detta passade inte in i deras planer just nu. De ville båda tillbringa helgen tyst i sitt mysiga lilla hörn där man kunde ta det lugnt och inte behöva redovisa för någon.
Erik dröjde lite innan han svarade. En bra idé dök upp i hans huvud som han genast utnyttjade.
Lyssna började han lågt det är så här Astrid har åkt till sin mamma ett par dagar. Jag vill inte åka ensam du förstår. Någon kanske säger något fel till henne Jag vill inte bråka med min fru om ingenting. Vi kan säkert träffas någon gång men senare.
I andra änden blev det ett kort tystnad sedan svarade Björn med tydlig förvåning.
Har hon åkt Och när kommer hon tillbaka.
Imorgon kväll sa Erik med en lätt längtan i rösten. Hon bestämde sig så plötsligt Vi hade ju så stora planer Vi skulle gå på bio promenera i parken medan vädret tillät kanske titta in på isbanan. Men det blev inte av. Så vi får ta det en annan gång okej.
Björn tystnade ett tag som om han funderade på något och sedan blev hans röst underligt nöjd.
Nåväl Men meddela när hon är tillbaka. Jag vill verkligen träffa er.
Självklart instämde Erik hastigt. Så fort det finns möjlighet säger jag till. Kanske nästa helg Om planerna inte ändras förstås.
Han sa adjö lade ner telefonen på bordet mellan stolarna och andades ut med lättnad. Ett leende dök upp av sig själv på hans ansikte.
Puh jag kom undan med nöd och näppe muttrade han och vände sig till Astrid. Varför är han så påstridig Jag gjorde ju klart att jag inte vill åka till hans stuga Vad ska man göra där Titta på deras berusade ansikten Björn vet inte hur man kopplar av på något annat sätt Nå glöm det. Jag tycker mycket mer om att tillbringa tid bara med dig.
Han omfamnade henne och kände hur spänningen från de senaste minuterna långsamt försvann. I lägenheten var det fortfarande varmt och tyst utanför virvlade snöflingorna långsamt och på tv-skärmen fortsatte deras favoritfilm lugn mysig helt olik de bullriga sammankomsterna som Erik ogillade så mycket.
Astrid tryckte sig mot Erik och kände värmen från hans kropp och den lugnande rytmen i hans andning. I rummet rådde fortfarande den mysiga atmosfären lampans mjuka ljus den långsamma svartvita filmen på skärmen det tysta tickandet från klockan på väggen. Allt detta skapade en känsla av trygghet och ro som saknades så mycket i vardagens jäkt.
Det gör jag också sa hon tyst och lyfte lite på huvudet för att se honom i ögonen. Låt oss bara titta på filmen och gå och lägga oss. Inget mer behövs.
Erik log och höll henne hårdare om axlarna. Han föreställde sig redan hur de om ett par timmar skulle släcka ljuset krypa under en varm filt och somna till det avlägsna ljudet av snöstormen utanför fönstret. Men deras planer stördes av ännu ett samtal. Och det mest intressanta från samma person.
Erik rynkade pannan kastade en snabb blick på skärmen och sträckte sig motlöst efter telefonen. Vad var det nu igen.
Björn jag sa ju började han och försökte tala lugnt men spänning syntes redan i rösten.
Erik Björns röst lät ovanligt allvarlig till och med spänd jag är på klubben Kristallen nu vi bestämde oss för att ha en aktiv vila med grabbarna innan bastun. Och där där är Astrid. Med någon man. De dricker hon kramar honom. Jag ville inte blanda mig i men du måste veta. Hon sa ju att hon åkt till sin mamma Så hon har uppenbarligen ljugit.
Erik blev stel. Han såg förvånat på sin fru sedan flyttade han blicken till skärmen och undrade om hans vän skämtade.
Vad frågade Erik och tvivel hördes tydligt i rösten. Är du säker Kanske har du förväxlat henne med någon annan Jag kan med säkerhet säga att jag vet exakt var min fru är.
Absolut svarade Björn bestämt. Det fanns inte ett spår av tvivel i hans röst. Hon är redan full skrattar högt. Allt detta ser inte särskilt anständigt ut för att vara ärlig. Och hon bryr sig inte ens om att jag är där Hon bara viftar bort mig Vill du att jag ger henne telefonen.
Erik stängde ögonen ett ögonblick och försökte samla tankarna. Många frågor snurrade i hans huvud men han hittade svar på ingen. Vad var det som egentligen hände Hur kunde vännen ha så fel Eller var det något annat.
Gör det sa han kort och satte på högtalaren. Han blev till och med nyfiken på vad han skulle höra nu.
I telefonens högtalare hördes de dämpade basarna från klubbmusiken blandade med skrattutbrott och otydliga röster. Sedan bröt en kvinnlig röst igenom bruset så lik Astrids röst att Eriks hjärta hoppade till.
Hallå Vem är det lät det i högtalaren med en lätt tvekan som om personen i andra änden inte genast förstod att de svarade på ett samtal.
Erik svalde och försökte stilla den plötsliga torrheten i halsen. Han såg på Astrid som satt bredvid med stora ögon och uppenbarligen inte förstod något.
Astrid sa han och försökte låta rösten jämn. Det är Erik. Vad händer.
Som svar kom ett kort skratt och sedan samma röst men nu mer fräck med en lätt heshet sa.
Oj Erik du tråkar ut mig Jag vill koppla av förstår du Jag är trött på ditt tråkiga liv. Jag ska festa tills jag tröttnar.
Astrid reste sig hastigt från soffan hennes ansikte blev blekt. Hon tryckte en hand mot bröstet som för att lugna den snabba hjärtslagen och viskade knappt hörbart.
Vilket struntprat Hur kunde han blanda ihop mig med någon Och varför använder den här tjejen mitt namn Och varifrån vet hon ditt Vad är det som händer egentligen.
Och var är du.
Vad angår det dig replikerade rösten i högtalaren med en utmanande ton. Även om jag är din fru behöver jag inte rapportera. Och jag gör vad jag vill.
I bakgrunden hördes igen skratt klirrande glas och sedan blandade sig Björn in i samtalet.
Erik hörde du Jag sa ju.
Erik avbröt honom tvärt kände hur ilska förvirring och en konstig nästan barnslig lust att vända sig bort och inte se allt detta blandades inom honom.
Stopp sa han bestämt men det fanns ändå en darrning i rösten. Jag reder ut det här imorgon. Ring inte mer.
Mannen kopplade snabbt ner kastade telefonen längre bort på soffan och stirrade förvirrat i taket. Om Astrid inte hade suttit bredvid honom nu Han kunde verkligen ha trott på det.
Flickan sjönk ner i soffan och stirrade förbryllat på sin make. Den där tjejens röst lät verkligen som hennes Men det var inte det viktigaste nu Det viktiga var annat varifrån visste hon detaljerna för att kunna spela så Hon hade uppenbarligen blivit instruerad.
Nå vad är det här viskade hon rösten lät lite ansträngd. Vem var det Vad är det för cirkus.
Erik skakade på huvudet förde tankfullt handen genom håret och trasslade till sin redan inte perfekta frisyr. Han hade inget svar bara misstankar. Mycket obehagliga misstankar.
Jag har ingen aning svarade han och tittade åt sidan som om han hoppades hitta åtminstone något svar där. Men rösten som två droppar vatten. Även intonationerna skrattet allt stämde. Detta kan inte vara en enkel slump.
Och Björn påstod så säkert att det var jag sa hon med en lätt darrning i rösten. Tänk om jag verkligen inte hade varit hemma. Då hade du trott att jag att jag verkligen var där på klubben med någon man.
Erik vände sig mot henne hans blick blev mjukare. Han sträckte ut handen lade försiktigt armen om Astrids axlar och drog henne till sig. Hennes kropp darrade lite och han kände hur viktigt det var att vara nära nu ge henne en känsla av trygghet.
Jag hade ändå misstänkt något sa han säkert. Du skulle inte göra så Jag känner dig. Jag vet hur du ser på sådana saker. Detta är allt någon löjlig miss ett skämt jag vet inte. Men jag reder ut det Om det behövs kontaktar jag klubben och ber att få se kamerorna. Vi får se vilken tjej det var.
Astrid tryckte sig mot honom och kände hur den förlamande kylan långsamt försvann och värme kom i dess ställe inte bara fysisk utan också själslig. Hon tog ett djupt andetag och försökte jämna ut andningen.
Ja instämde hon och lyfte lite på huvudet. Det är definitivt inte jag. Men vem då Och varför.
Erik ryckte på axlarna men i hans ögon fanns inte längre den tidigare förvirringen nu syntes beslutsamhet att reda ut denna konstiga historia. Han kramade hennes hand hårdare som för att visa de var tillsammans och vad som än hände skulle de klara det.
Nästa dag närmare lunchtid satt Astrid i köket drack te och gick igenom arbetsmejl på sin bärbara dator. Tystnaden bröts av ett ringsignal på skärmen syntes Björns namn. Hon dröjde lite innan hon svarade efter gårdagens händelse var det inte lätt att ställa in sig på ett samtal med honom. Men nyfikenheten tog över hon ville förstå vad han skulle säga.
Hej började Björn försiktigt som om han gick på tunn is. Har du pratat med Erik efter igår.
Astrid kramade telefonen i handen. Hon bestämde sig för att utnyttja tillfället och reda ut allt ta reda på exakt vad Björn hade sett och varför han talade så säkert om henne igår. Efter en liten paus som om hon valde rätt ord svarade hon.
Ja. Vi bråkade. Han anklagade mig för något obegripligt ville inte lyssna på förklaringar. Säger att jag ljuger för honom.
Det blev en sekunds tystnad i luren. Astrid hörde hur Björn andades ut högt och sedan smög sig en ton av tillfredsställelse in i hans röst knappt märkbar men tydlig.
Så där drog han ut på orden. Ja du vet jag har alltid sagt att Erik inte uppskattar dig. Han har aldrig förstått hur du verkligen är.
Astrid kände hur allt kokade inom henne men tvingade sig att tala behärskat. Det var viktigt för henne att lyssna till slutet förstå vart han siktade.
Vad menar du frågade hon och försökte låta rösten jämn.
Björn talade tystare nästan viskande och i denna avsiktliga intimitet i tonen fanns något oroväckande.
Att du förtjänar mer Astrid jag har länge velat säga till dig Jag älskar dig. På riktigt. Och jag är redo att ta hand om dig. Om du vill lämna Erik jag finns här. Alltid.
Astrid tystnade och försökte smälta det hon hört. Många tankar snurrade i hennes huvud hur länge hade Björn tänkt på detta Varför valde han att säga det just nu efter hela denna löjliga historia Eller var det han som arrangerade allt efter att ha fått veta att hon tydligen inte var hemma.
Hon tog ett djupt andetag samlade sina tankar och svarade lugnt men bestämt.
Björn detta är mycket oväntat. Och ärligt talat opassande. Jag älskar Erik och vi reder ut vad som hände. Inget behov av att blanda sig i.
Förlåt om jag sa något överflödigt sa han till slut och i hans röst fanns inte längre den tidigare självsäkerheten. Jag ville bara att du skulle veta att det finns någon du kan vända dig till. Erik handlade illa anklagade dig för alla synder. Jag hörde något från honom av en slump Det verkar som om han bara vill lämna dig och letar efter en anledning Jag vill bara att du ska vara trygg.
Astrid kramade luren så att fingrarna blev lite vita. Hon tog ett djupt andetag och försökte behålla lugnet inte låta känslorna ta över. Det sista hon behövde nu var att explodera och skicka på denna vän.
Du vet Björn hennes röst blev iskall jämn utan minsta tvekan för det första var jag hemma igår. För det andra bråkade vi inte med Erik. Och för det tredje vet jag mycket väl att du arrangerade allt. Jag förstod bara inte varför. Nu är allt klart för mig.
Ett ögonblick blev det paus i luren. Hon kunde nästan fysiskt känna hur Björn försökte hitta ord hur han febrilt letade efter ett sätt att slingra sig undan byta ämne undvika ett direkt svar.
Vad pressade han fram till slut och förvirring syntes i hans röst. Men efter en sekund tog han sig samman talade fastare Vad pratar du om.
Om just det. Du hittade en tjej med en röst som liknade min. Bad henne spela detta skådespel ringa tala med min röst låtsas att jag är på klubben med någon man. För att du ville så oss i gräl. Bekänn är det inte så.
Tystnad inträdde i luren. Astrid väntade utan att skynda på med vetskap om att nu skulle allt avgöras antingen skulle Björn fortsätta ljuga eller säga sanningen.
Till slut andades Björn ut skarpt. Hans röst brast blev högre nästan desperat.
Ja jag arrangerade det För att jag älskar dig Astrid För att jag ser hur Erik behandlar dig. För att jag vill att du ska vara lycklig med mig.
Astrid stängde ögonen ett ögonblick. En våg av bitterhet steg i hennes bröst men hon behärskade sig lät inte känslorna bryta fram i rösten.
Lycklig hon skrattade bittert men skrattet blev torrt utan ett spår av glädje. Vad fick dig att tro att jag skulle vara lycklig med dig Vem är du ens En vanlig man som byter flickor som handskar. Även om du vore den enda personen i världen skulle jag inte ägna dig någon uppmärksamhet förstår du.
Björn tystnade ett ögonblick som om han samlade sina tankar och sedan talade han tyst nästan viskande som om han själv inte trodde på det han sa.
Jag trodde trodde att om ni grälade skulle du förstå att han inte är värd dig. Att du skulle lägga märke till mig Jag är mycket bättre än Erik Och vad gäller flickorna Jag försökte bara glömma dig Men ingen kan jämföras med dig förstår du Jag ska bära dig på händerna skämma bort dig dyrka dig Välj bara mig.
Astrid kände hur ilska kokade inom henne inte het och impulsiv utan kall hård. Hon kramade telefonen i handen men hennes röst förblev jämn nästan likgiltig.
Du På allvar Aldrig Du förrådde vänskapen förrådde förtroendet. Och för vad För dina illusioner.
Hon talade lugnt men varje ord lät som en dom tydligt utan tvekan. I hennes röst fanns ingen ilska ingen hysteri bara fast övertygelse om att hon hade rätt.
Astrid förlåt Björns röst darrade. Det fanns inte längre någon kraft eller självsäkerhet i den bara förvirring och ånger.
Men Astrid hade redan fattat sitt beslut. Hon tänkte inte ge honom en chans att rättfärdiga sig eller förklara sina handlingar.
Nej Björn. Det blir ingen förlåtelse. Och ingen vänskap heller. Ring mig inte mer Aldrig Och glöm Eriks nummer också jag kommer definitivt att låta honom lyssna på inspelningen av detta underbara samtal.
Hon tryckte på knappen för att avsluta samtalet och lade långsamt ner telefonen på bordet. Fingrarna darrade lite men hon tog sig samman tog ett djupt andetag och tittade ut genom fönstret. Utanför glaset föll snön fortfarande tyst som om ingenting hade hänt.
I det ögonblicket kom Erik in i rummet. Han märkte genast hennes allvarliga ansikte och blev vaksam.
Nå vad då frågade han och stannade i dörren. Det lät oro i hans röst men han försökte tala lugnt.
Astrid vände sig mot honom och sa med ett bittert leende.
Allt blev klart suckade hon. Han arrangerade allt. Erkände att han älskar mig och ville att vi skulle gräla. Erbjöds guld och gröna skogar Kan du tänka dig Vilken elak typ.
Erik satte sig bredvid Astrid på soffan tog försiktigt hennes hand. Hans fingrar kramade lätt hennes handflata stadigt så att hon skulle känna stöd. I denna enkla beröring låg allt han ville säga Jag är här jag är nära och det du känner är viktigt för mig.
Så han var aldrig en riktig vän sa Erik tyst. Glöm honom Det var inte värt att slösa nerver på att tänka på det som hänt. Ärligt talat hade jag märkt varningssignaler för länge sedan men jag hade inga konkreta bevis. Jag var rädd att det bara var min fantasi som gick igång. Men nu föll allt på plats.
Ja instämde hon flyttade lite närmare och tryckte sin axel mot hans. Men nu vet vi sanningen. Och vi vet vem man kan lita på.
Hennes röst lät jämn utan ansträngning. Det fanns ingen bitterhet eller sorg kvar i den bara en lätt lättnad över att allt äntligen hade klarnat. Hon stängde ögonen ett ögonblick och andades in den vana lugnande lukten av hemmet varmt trä nybryggt te och den svaga doften av hennes favoritparfym.
Vet du sa Astrid plötsligt och log och gnistor lekte i hennes ögon men detta är till och med till det bättre. Nu har vi ett starkt skäl att inte gå på alla dessa fester. Du kommer inte att bråka med andra vänner på grund av honom På det här sättet kan vi bara säga typ det finns en obehaglig person för mig på ert evenemang.
Hon sa detta lätt nästan skämtsamt men det låg en sanning i dessa ord. Det behövdes inte längre några artiga ursäkter väga om man skulle gå oroa sig för att ett avslag kunde såra någon. Nu blev allt enkelt det finns de deras mysiga värld och det finns allt annat det som inte längre har någon betydelse.
Erik skrattade äkta utan ett spår av den spänning som nyligen hade legat i luften.
Exakt. Vi tittar på film och dricker te instämde han lutade lite på huvudet för att möta hennes blick.
Och går inte ut någonstans lade hon till med ett lätt leende drog till sig kanten på filten och svepte in sig i den som i en kokong av trygghet och komfort.
Perfekt nickade han och höll henne hårdare.
Så bland snöflingor som långsamt virvlade utanför fönstret och det mjuka varma ljuset från bordslampan blev deras lilla värld hel och trygg igen. I detta rum fyllt med tysta ljud och välkända dofter fanns det inget utrymme för lögner tvivel eller andras spel. Här fanns bara de två som visste att det viktigaste redan fanns tillit värme och förvissningen om att morgondagen skulle bli en lika lugn mysig dag som denna.
Björn satt i köket i fullständig tystnad stirrande ner i en tom kopp med sedan länge kallt te. Han mindes inte ens när han tog den sista klunken all hans uppmärksamhet upptogs av orden som fortsatte att eka i hans huvud som en repad skiva Ring mig inte mer. Aldrig.
Men istället för ånger istället för en känsla av skuld som kunde ha sagt honom att han hade gjort fel växte en dov tung ilska i hans bröst. Den pressade mot revbenen hindrade honom från att andas jämnt tvingade honom att knyta nävarna så att naglarna grävde sig in i handflatorna.
Varför gick allt snett utbrast han drog hastigt handen över bordet och sopade bort smulor från kakan som han mekaniskt gnagt på medan han tänkte.
I hans huvud spelades scenerna från kvällen innan upp om och om igen. Där går han in på klubben efter att ha kommit överens i förväg med Lotta flickan han hade träffat ett par veckor tidigare på ett kafé. Hon hade genast fångat hans uppmärksamhet samma ansiktsdrag liknande frisyr till och med rösten lät nästan som Astrids. När han berättade om sin plan log hon bara och nickade Lätt. Jag älskar sådana lekar.
Han mindes hur han stod åt sidan och observerade hur hon talade i telefonen låtsades vara en berusad fräck Astrid. Hon skrattade drog medvetet ut på orden kastade spetsiga fraser allt exakt som han hade instruerat henne. I det ögonblicket kände han spänning nästan eufori detta var det avgörande ögonblicket Om allt lyckas tänkte han kommer Astrid att förstå att Erik inte uppskattar henne. Att det finns någon som älskar henne på riktigt.
Och nu nu hade han bara fått ett kallt avslag och en bitter insikt planen hade misslyckats. Ännu värre han hade förlorat allt.
Det är inte jag som har fel argumenterade han mentalt med sig själv gick fram och tillbaka i köket och knappt märkte hur han stötte i stolen. Det är de de ser inte förstår inte Erik förtjänar henne inte och hon tror blint på honom.
Han stannade vid bordet kramade kanten på bänkskivan så att fingrarna bleknade. Minnen for förbi hans ögon hur han i åratal hade iakttagit Astrid och Erik. Hur han avundades deras lätthet deras förmåga att skratta åt små saker deras varma blickar som de utbytte utan att ens märka det. Det verkade för honom som om han kunde ge Astrid detsamma bara bättre mer äkta starkare. Och han valde den väg han ansåg vara den enda möjliga.
Han gick till fönstret. Utanför glaset virvlade snöflingorna långsamt lade sig på fönsterbrädan på de kala trädens grenar. Allt såg så fridfullt ut så lugnt.
Varför har de allt och jag har ingenting brast det ut högt från honom. Varför fick just Erik henne Jag är värdigare Jag är bättre på allt.
Han förstod att han hade förlorat inte bara Astrid han hade förlorat en vän. Erik som alltid hade varit där alltid redo att hjälpa alltid trott på honom. Nu var denna vänskap förstörd och omöjlig att återställa. Men istället för ånger kände han bara en brännande irritation en blandning av förbittring och irritation som brände inifrån.
Telefonen låg på bordet tyst och främmande. Björn visste han skulle inte ringa Astrid. Han skulle inte försöka förklara rättfärdiga tigga. Det skulle vara ännu ett nederlag ännu ett bevis på att han inte hade lyckats uppnå sitt mål. Men i hans huvud grodde redan nya tankar bittra frätande.
Låt dem leva i sin mysiga lilla värld. Låt dem tro att de vann. Men jag vet sanningen Erik uppskattar henne inte så som jag kunde ha gjort. Och en dag kommer Astrid att förstå. Kanske för sent.
Han gick till fönstret stirrade på den fallande snön och väste nästan knappt hörbart som om han var rädd att någon skulle höra.
Du tror att du vann Astrid Du tror att allt är klart Men sanningen är att du bara inte ser bortom din mysiga filt och kopp te. Du ser inte att det finns en person nära som älskar dig på riktigt. Men du valde illusionen. Nå njut.
Han vände sig tvärt bort från fönstret lade märke till en papperslapp på bordet den som han dagen innan hade skissat upp samtalsplanen på skrivit ner vilka fraser Lotta skulle säga hur man bäst skulle bygga dialogen. Utan att tänka sig för grep han den rev den i små bitar kramade ihop den och kastade den i papperskorgen. Denna ynkliga lapp påminde honom om ett grandiost misslyckande.
Utanför fönstret fortsatte snön att falla täckte världen med ett vitt täcke. Björn stängde ögonen och försökte föreställa sig hur Astrid nu satt bredvid Erik hur de skrattade tittade på film drack te. Hur varmt och lugnt det var för dem. Hur de kände sig skyddade i sin lilla värld där det inte fanns plats för lögner och manipulationer.
Och istället för en uppriktig önskan om lycka istället för ett försök att acceptera situationen växte det bara en envis.
Detta borde ha varit mitt. Allt detta borde ha varit mitt.
