**Föreställ dig**
Föreställ dig en stad där ingen är osynlig.
Där vaktmästarens namn minns lika väl som VD:ns.
Där en människas värde inte mäts i kronor, utan i vänlighet.
Tänk dig en värld där den första frågan i möten inte är *”Hur mycket kommer det kosta?”*
utan *”Hur många liv kommer det förbättra?”*
Där innovationer inte jagar maximal vinst,
utan växer sakta, med omsorg, för att deras syfte är att läka, att lära, att lyfta.
Föreställ dig skolor där varje barn får uppmärksamhet inte för betygens skull,
utan för att varje sinne är en berättelse värd att höra.
Sjukhus där patienter inte är nummer,
utan namn med drömmar som väntar på att levas.
Arbetsplatser där helgerna tillhör familjen, inte deadlines.
Tänk om de rikaste inte var de med störst bankkonton,
utan de som skapade flest möjligheter för andra.
Tänk om den sanna börsen inte var Wall Street,
utan de små ögonblick av medkänsla som byts mellan främlingar varje dag.
Föreställ dig en regering som mäter framgång inte i BNP,
utan i leenden, i läs- och skrivkunnighet, i färre tysta tårar.
Grannar som tävlar inte för att glänsa,
utan för att se vem som kan lyfta en annan högre.
Och föreställ dig dig själv i en sådan värld
inte stressad, inte rädd, inte beräknande
utan levande, helt,
för att du är värdefull bara för att du är människa.
**Föreställ dig. Och börja sedan.**
