Du, jag måste berätta om något som hände med min vän Ebba och hennes man, Bengt. De älskar verkligen sitt lilla hus i den svenska landsbygden, ute i Småland faktiskt. Men enligt deras svärdotter, Ingrid, är det verkligen inte så mycket att älska med det. Hon förstår inte varför de är så fästa vid huset det finns inga moderna bekvämligheter, utedass och hårt arbete i både trädgården och växthuset. Trots det bor Ebba och Bengt där från april till oktober varje år. Hade de fått bestämma skulle de gärna stanna hela vintern, men det skulle kräva rejält med investeringar i huset. “Det vore ju smartare om de bara tog en semester på någon trevlig resort,” säger Ingrid ibland.
För ungefär fem år sedan frågade Ebba och Bengt om sonen och Ingrid kunde hjälpa till att renovera stugan. Det unga paret hade en fin slant sparad på banken, pengar de inte tänkte använda just då. Så de lånade gärna ut summan till Ebba och Bengt det handlade om 60 000 kronor, vilket de lovade att betala tillbaka inom två år.
Allt blev lite trassligt. Strax efter att pengarna hade överlämnats, fick Ingrid tvillingar. Under den perioden kom Ebba till undsättning varenda dag, och hjälpte Ingrid enormt mycket. “Jag vet inte hur jag hade klarat mig utan Ebba,” säger hon ofta. Ebba la till och med sin älskade sommarstuga på is för att kunna finnas där. Ingrids egen mamma jobbade fortfarande och kunde inte hjälpa lika mycket. Samtidigt kämpade Bengt på med allt arbete hemma, ensam.
Under de två åren tog Ebba upp ämnet om skulden ibland, hon ville försäkra Ingrid och sonen att de skulle lösa det. Men efter ett tag så rann samtalen ut i sanden. Bengt blev sjuk och kunde inte jobba på ett bra tag. Ebba, som varit pensionär i många år, fick kämpa med ekonomin. Nu verkar det helt enkelt inte möjligt för dem att betala tillbaka de där pengarna.
En vän till Ingrid sa: “Men snälla, låt det vara. Ebba har ställt upp så mycket, hon har hjälpt med barnen och dessutom gett er grönsaker och bär från gården.” Vännens åsikt var tydlig: “Jag tycker att skulder mellan föräldrar och barn är onödiga.” Men Ingrids mamma ställer sig på andra sidan: “De lånade pengarna. De lovade att betala tillbaka!”
Ingrid känner sig splittrad och har verkligen ingen aning om hur hon ska gå vidare. Vad skulle du gjort?
