Det var en gång, för många år sedan, när Saga hade ett märkligt missöde på sitt arbete. En skiva av ett äpple flög oväntat mot henne. Alla i butiken såg det hända kunderna, kollegorna, butikschefen och till och med direktören.
“Med tanke på hennes utseende hade man aldrig trott att hon skulle vara så olämplig,” sades det bland besökarna. Kvinnan som kastade denna förolämpning mot Saga såg respektabel ut: hon bar dräkt, hade nyfixat hår och välgjorda naglar. Skorna glänste och klackarna ekade över golvet. Vad hade hänt? De anställda mindes denna kvinna från ett besök två månader tidigare, då hon var där i flera timmar och valde en klänning.
“Är ni verkligen så lata och otrevliga?” sa hon då. Ingen hade varit oförskämd mot henne; hon köpte sin klänning och försvann. Och så var det inte mer med det. Men idag kom hon tillbaka och bestämde sig för att lämna tillbaka klänningen. Man skulle kunna tro att det handlade om ett fel, men så var det inte. Hon hade använt den i två månader, tröttnat på färgen och ville ha pengarna tillbaka, trots att alla returfrister var långt förbi. Saga förklarade vänligt att det inte gick.
“Okej, då skriver ni upp retur på grund av ett fel,” föreslog kvinnan. “Tyvärr, det går inte om det inte finns ett uppenbart fel. Om ni vill kan vi skicka klänningen på undersökning,” svarade Saga. “Jag har inte tid att vänta på sådant. Skriv bara att det är ett fel,” började kvinnan höja rösten. “Jag hör att ni är överens om undersökning. Men vi kan inte påstå att det är ett fel om vi inte vet. Ska jag behöva flyga till ett annat land för att byta?” Saga förstod inte vad ett annat land hade med saken att göra. Vad menade kvinnan? Hon fortsatte och blev allt mer högljudd. Butikschefen kom ut från sitt kontor efter att ha hört tillrättavisningarna.
Vad händer här? Är ni direktören? Jag får inte mina pengar tillbaka! Kan ni ange inköpsdatumet? Varför är ni så fixerade vid datum? Produkten är skadad, det är en fläck på klänningen. Ja, det är en fläck, men vi kan inte ge återbetalning utan undersökning. Det är viktigt att veta om fläcken fanns där när ni köpte den…
“Lagar bryts, bedrägeri överallt,” avbröt kvinnan direktören med höga röster. Saga tog ordet igen: “Det är synd, men ni har burit klänningen i två månader, smutsat ner den, och nu vill ni lämna tillbaka den. Vi kan inte ge bort saker gratis, vi kan inte ersätta klänningen.” Det var då Saga träffades av äppelskivan. Ingen hade ens sett varifrån kvinnan tog den. Saga kände sig fruktansvärt kränkt och gick därifrån. Kvinnan fortsatte bråka med chefen och direktören.
“Vi borde ge tillbaka pengarna och låta henne gå,” föreslog chefen. “Nej,” sa direktören, som alltid strävade för att dämpa bråk, “vi ska inte dansa efter hennes pipa. Hon kom hit för att lura oss, vi ska inte ge efter för hennes manipulationer.” Och så ringde hon polisen.
Någonstans hörde man klockan slå och folk minns ännu denna dag, då Saga i Stockholms butik blev inskriven i kollegornas berättelser en dag när det inte handlade om kronor, utan om värdighet.
