Du är ett misstag från ungdomen.
Flickan, Lovisa, blev mamma när hon bara var 16 år gammal. Pappan till barnet, Viktor, var lika ung. Vi lämnar de upprörda detaljerna åt sidan, men efter att sonen kommit till världen gick de skilda vägar nästan direkt. När Lovisa märkte att Viktor varken behövde henne eller sonen, tappade hon genast all lust att vara mamma. Deras son växte upp hos sina morföräldrar, Annika och Sven.
När Lovisa fyllde 18, flyttade hon med en ny ung man till närliggande Uppsala. Hon ringde inte, skrev inte. Hennes föräldrar sökte varken upp henne eller bad om kontakt. Bara bitterhet, oförståelse hur kunde hon överge sitt barn? Skam och sorg över att ha uppfostrat någon sådan.
Istället blev det morföräldrarna som tog hand om barnbarnet Erik. Än idag ser han dem som sina föräldrar och är djupt tacksam för sin trygga och glada barndom och sin utbildning, för allt.
Vid 18 års ålder gifte sig Eriks kusin på ett stort bröllop där hela släkten samlades, även hans biologiska mamma Lovisa. Då hade hon gift sig för tredje gången och fått två döttrar till.
Den äldsta dottern Mika var tio år och den yngsta Alva bara ett och ett halvt. Erik var nervös och glad, han ville verkligen träffa sin mor och sina systrar. Och förstås fråga: Mamma, varför lämnade du mig?
Hans morföräldrar hade varit underbara, men längtan efter sin riktiga mamma fanns alltid där. Han hade till och med sparat det enda fotot som fanns kvar på henne, eftersom morfar brände alla andra. Lovisa satt och småpratade med släkten, lycklig över sina fina döttrar.
Men jag då, mamma? Vad tror du om mig? frågade Erik.
Du? Du är bara ett misstag från min ungdom. Din pappa hade rätt, jag borde ha gjort abort, sa hon kallt och vände sig bort.
Sju år senare, när Erik bodde i en trivsam tvåa i Sundbyberg med fru och lille sonen (tack vare sina morföräldrar och svärföräldrar), ringde telefonen. Dolt nummer.
Hej, det är mamma. Din farbror gav mig ditt nummer. Hör du, jag vet att du bor nära universitetet där din syster Mika studerar. Kan hon bo hos dig ett tag? Hon är ju din familj. Hon trivs inte i studentkorridoren och det är dyrt med hyra. Min man har lämnat mig, det är tufft, den ena dottern pluggar, den andra går i grundskolan och den tredje snart på förskolan sa hon.
Du har ringt fel nummer, svarade Erik och la på.
Han gick till sin son, lyfte honom i famnen och sade:
Nu laddar vi, vi ska träffa farmor och farfar och sedan åker vi och hälsar på mormor och morfar tillsammans.
Och i helgen åker vi till landet, eller hur pappa? frågade den lille pojken.
Självklart, det är ju tradition!
Några i släkten tyckte att Erik gjorde fel, att han borde ha hjälpt sin syster. Men för Erik är det självklart att det är bara mormor och morfar han står i skuld till inte till en främmande kvinna som alltid sett honom som ett misstag.
