Du är en förrädare – bröllopet blir inställt – Älskling, vad är det för trams du anklagar mig för? – pojkvännen Arvid knappt tittade på bilden. – Jag älskar bara dig och behöver ingen annan. Det där är säkert photoshop. – Jaså? Vem skulle ens bry sig om det, tror du? – Lo blev stött över att Arvid tog det hela så lättvindigt. Till och med hans försvar lät ointresserat. Skönhetssalongen hon ärvt efter sin mormor intresserade Lo egentligen inte så mycket. Hon trivdes bättre som bildlärare på konsthögskolan för barn. Självklart sa hon inte nej till arvet. Salongen gav bra inkomst och drevs utmärkt av en pålitlig kvinna. Så Lo kunde ägna sig åt sitt och saknade egentligen bara en familj. Efter mormoderns bortgång kände sig den 27-åriga Lo väldigt ensam, tills hon ett år senare träffade Arvid på en vernissage. Den charmerande mannen med den försiktiga leendet och artiga sättet vann henne med sin godhet och omtänksamhet. Två månader senare bjöd Arvid hem henne för att träffa sin styvfar, Jörgen Viktor. – Min riktiga pappa gick bort när jag var fyra, – berättade Arvid. – Mamma gifte om sig efter tio år. Jag har aldrig kallat Jörgen för pappa, men vi kommer ändå bra överens. När mamma gick bort för två år sedan bodde jag kvar hos honom. Jörgen Viktor föll Lo i smaken. Vältränad, pigg blick och välformulerad – han såg inte alls ut att vara 56 år. Lo verkade också få honom att mjukna. – Tänk att vår slarver haft sådan tur, – sa Jörgen Viktor artigt när han kysste blivande svärdotterns hand. – Varför slarver, Jörgen? – Arvid låtsades bli förolämpad. – En riktig karl är inte produktchef för hobbysaker, sa styvpappan glatt. Men okej, viktigast är att du fick världens snyggaste brud! Lo blev generad, men skrattade snart åt hans skämt – så mycket att hennes fästman blev lite svartsjuk. Efter ett halvår friade Arvid. Lo var så förälskad, så lycklig och så uppslukad av sina drömmar om ett framtida familjeliv, att hon först inte fattade vad det var för bilder som dök upp i hennes messenger. När hon väl insåg vad hon såg, stelnade hon inför synen. Bilderna visade Arvid i öm omfamning och kyssande en främmande tjej, med sitt sedvanliga blyga leende. Datumet på bilderna visade att de var tagna bara ett par veckor tidigare. – Älskling, vad är det för dumheter du slänger fram? – Han tittade knappt på bilderna. – Jag älskar bara dig! Det där är säkert fejk. – Jaså? Vem skulle vilja göra så här då? – Lo blev sårad över hans nonchalans. Till och med ursäkterna var likgiltiga. – Ingen aning, – svarade han lugnt. – Finns alltid galningar där ute. Lo ilsknade till. Någon annan hade med liv och lust försvarat sig, svurit på sin kärlek, hotat att hitta och straffa den som saboterat för hans fästmö… Men Arvid – dels hade han svikit henne, dels låg inga ursäkter i luften. – Du är en förrädare! Bröllopet blir inställt! – Lo rusade gråtande ut ur lägenheten under sin chockerade pojkväns blickar. Där satt hon hemma i tre dagar och grät, gick inte ut på en vecka och sjukskrev sig. Hon drog allt i sinnet – Arvid hörde av sig inte en enda gång – men sedan tog hon sig samman. Men tänk om bilderna är fejkade ändå? Nuförtiden kan alla möjliga bilder skapas med AI… Hade Lo varit för snabb med att ge upp? Till hennes förvåning visade sig tjejen på bilderna vara verklig – något Lo snabbt kunde hitta via nätet. Flickan, Vicky, fanns på tre sociala medier och gick snabbt med på att träffas. – Det där är urgamla bilder, – log Vicky när Lo visade bilderna. – Det är över ett år sedan! – Men, kolla datumet? – undrade Lo förvirrat. – Men snälla, det är väl det lättaste att ändra, – svarade Vicky och såg nästan medlidsamt på henne. – Var det du som skickade bilderna? – Aldrig! Varför skulle jag? Jag och Arvid gjorde slut för längesen och dessutom ska jag snart gifta mig. – Jaså? Jag ser inget spår av någon fästman på din sida, – sa Lo misstänksamt. – Sann lycka gillar tystnad, – log Vicky. – Längtar tills jag får lägga upp bröllopsfoton! Det betydde alltså att någon medvetet ruvat på Arvid, och Lo hade svikit honom direkt. Det måste hon genast rätta till. Men pojkvännen svarade varken på samtal eller sms. Efter två dagar bestämde sig Lo för att åka hem till Arvid. Hon anlände på kvällen och fick se honom komma ut från bilen tillhörande hennes bittra barndomsvän, Kira. De två hade växt upp på samma gård men hade växt ifrån varandra – Kira var för påstridig, för färgstark. Efter mormors bortgång hade Kira försökt köpa salongen flera gånger – ”det skulle passa perfekt för mina massagekliniker”. Lo visste väl vad som pågick där. Själv ville hon behålla arvet! Hon hade tackat nej till Kira gång på gång. Men nu skulle hon sno fästmannen i stället? Medan Lo funderade såg hon Kira och Arvid ta farväl på ett ömt sätt. – Du ser. Jag har sagt det, Arvid är en slarver, – hördes Jörgen Viktor bakom Lo. – Hej… Jörgen Viktor… – mumlade Lo förläget. – Hej du! Arvid är nog rätt ensam där inne. Du borde gifta dig med mig istället, – sa Jörgen Viktor och blinkade fast han såg allvarlig ut. – Förlåt, men jag måste gå, – sa Lo och flydde ifrån honom. Att hitta Kira var lätt. När Lo steg ut på gården hade Kira precis parkerat. – Så du ville sno min pojkvän? – Lo stirrade Kira i ögonen. – Men du klantade dig med bilderna! Jag vet allt. – Vilka bilder? – undrade Kira ärligt förvånad. – Vad snackar du om? – Säg inte att det inte var du som skickade bilderna på Arvid och en annan tjej! – Lo, mår du verkligen bra? Jag har aldrig skickat något. Arvid började för övrigt ragga på mig för en vecka sen – trodde ni gjort slut… Lo studerade Kiras ansikte. Nej, det verkade inte som att hon ljög. – Jag trodde du ville ha min salong! – ropade Kira när Lo gick därifrån utan att svara. Hemma ringde Lo Arvid, som för första gången svarade: – Kom över om du vill, – lät han avmätt. – Tror jag är sjuk. Mår kasst. Det behövdes ingen övertalning. – Jag hade fel, Arvid! Jag är så ledsen. Jag älskar dig så mycket, och blev bara svartsjuk… förlåt. – Okej, det är lugnt, – han ryckte på axlarna. – Sånt händer. – Du är världens bästa! – Lo kramade honom. – Jag älskar dig så mycket! Men Arvid lossade försiktigt på hennes grepp. – Vi kan vara vänner. – Vad menar du? Vi ska väl gifta oss? – Lo, – sa han stelt – jag tänker gifta mig med Kira. – Va? Du lovade ju… Vi skulle ju… – Kan vi slippa ett utbrott nu. Egentligen är det din överdrivna dramatik som fått mig att tänka om. Jag orkar inte sånt. Dessutom går Kiras business bättre, mer pengar. Jag behöver tänka på min framtid. Hon blev stum. Vad skulle hon ens säga? Arvid hade använt henne och bytt ut henne som ingenting. Lo sprang ut, benen vek sig och hon rasade ner på en bänk. Fem minuter senare satte sig Jörgen Viktor bredvid. – Stackars du, – sa han och smekte henne på huvudet. – Bättre det händer nu… – Men vem satte igång allt det här? – snyftade Lo. – Jag… – sa Jörgen Viktor lågt. – Du? Varför? – Gråten avstannade. – Jag blev kär i dig direkt första kvällen. Jag bestämde mig för att du skulle bli min, men du såg mig aldrig. Det var alltid ”Arvid, Arvid.” Jag ville först svärta ner dig i hans ögon – men sen hörde jag honom skryta för en kompis om sin rika fästmö. Då fattade jag att han aldrig skulle släppa taget, så jag gjorde tvärtom… Detaljer är oviktiga. – Du förstår att du sabbat mitt liv?! – Nej, jag räddade dig. Du hade annars lidit mer. Gifte du dig med mig, Lo? – Du är galen! – Hon for upp och gick hem. Sen flyttade Lo från stan, men Jörgen Viktor letade upp henne och till slut blev de vänner. Ett år senare gick han bort och efterlämnade allt till henne – men Lo blev inte glad. Hon hade vant sig vid sin ex-fästmans styvpappa. Arvid, däremot, blev ursinnig då han förlorade sin lägenhet – men det bekymrade inte Lo längre.

Du är en förrädare det blir inget bröllop

Älskade, vad är det här för dumheter du anklagar mig för? min fästman tittade knappt på bilderna. Jag älskar bara dig, det finns ingen annan för mig. Det där är säkert photoshoppat.
Jaså? Vem skulle bry sig ens om att göra något sådant? Jag kände hur Eriks nonchalanta ton brände till i bröstet. Han lät så likgiltig, det var knappt att hans försvar ens räckte till.

Frisörsalongen jag ärvde från farmor intresserade mig egentligen inte särskilt mycket.

Jag trivdes bättre med att undervisa barn i målning på konstskolan. Men att avstå arvet fanns förstås aldrig på tal.

Salongen gav bra med pengar och leddes tryggt av en duktig kvinna. Därför kunde jag göra det jag älskade och aldrig saknade något. Det enda fattades var en egen familj.

Efter farmors bortgång kände jag, 27-åriga Majken, hur ensamheten höll på att sluka mig, tills jag ett år senare träffade Erik på en konstutställning.

Han var så trevlig, med lite blyg men varm uppsyn, och hans vänlighet och omtanke väckte något inom mig.

Redan efter två månader bjöd Erik hem mig för att träffa sin styvfar, Bengt Karlsson.

Min pappa dog när jag var fyra, berättade Erik lågt. Mamma gifte om sig när jag var fjorton.

Jag har aldrig kallat Bengt för pappa, men vi har alltid kommit bra överens.

När mamma gick bort för två år sedan blev det bara jag och Bengt kvar i huset.

Bengt var en energisk och vältalig man med ett levande uttryck, som inte såg ut att vara nära sina 56 år. Jag förstod snart att även jag föll honom i smaken.

Du vet, vår Erik har haft tur nu, sa Bengt lekfullt och kysste min hand.

Varför säger du så där, Bengt? Erik låtsades bli förolämpad.

En riktig karl är ingen hobbybutiksförsäljare! skojade styvfadern glatt. Men det viktigaste är att du hittat en sån trevlig flicka!

Först var jag lite generad, men snart skrattade jag gott åt hans skämt hela kvällen, till och med så att Erik blev smått avundsjuk.

Sex månader senare friade Erik. Jag var förälskad, lycklig och fullt upptagen av drömmen om vårt gemensamma liv att jag knappt reflekterade över bilden jag plötsligt fick skickad till mig.

När det gick upp för mig vad jag såg på fotot blev jag helt förstummad.

På bilderna stod Erik och höll passionerat om en annan flicka. Hans leende var det där blyga som jag alltid hade älskat.

Datumet på bilden visade att den tagits för bara ett par veckor sedan.

Älskling, varför bråkar du om det här? Erik knappt sneglade på fotot. Jag bryr mig inte om någon annan. Det måste vara ett montage.

Jaså? Och vem skulle ha något att vinna på det, tycker du? återigen kändes hans lättvindiga svar sårande.

Inte vet jag, det finns galningar nog där ute, sa han lugnt, utan att blinka.

Då brast det för mig. Någon annan skulle ha protesterat, bedyrat sin oskuld, eller lovat att skydda mig mot illasinnade Erik däremot, han orkade knappt att ens ursäkta sig.

Du är en förrädare! Det blir inget bröllop! grät jag och sprang hem från hans chockade blick.

Tre dagar låg jag hemma och grät, sen ytterligare en vecka innan jag vågade gå ut jag sjukanmälde mig och tänkte på allt om och om igen. Förresten hörde jag inte ett ord från Erik.

Men till slut samlade jag mig.

Tänk om bilderna ändå var en bluff? Kanske var det bara någon som ville splittra oss? Numera går det ju att fejka nästan vilka bilder som helst med AI Jag hade gett upp alldeles för snabbt.

Till min förvåning visade det sig att tjejen på fotot fanns på riktigt. Det framgick efter lite efterforskning på nätet och hennes konton dök snabbt upp på tre olika sociala medier. Hon hette Frida, och hon gick med på att träffa mig.

Äsch, de där bilderna är gamla, log hon när jag berättade vad som hade hänt och visade henne fotot. Det är över ett år sedan.

Men kolla datumet?

Snälla du! Datum är det enklaste att ändra, Frida såg på mig medlidsamt. Om man vill.

Gjorde du det?

Knappast! Vad har jag för motiv? Jag och Erik gick bara ut ett par månader det funkade inte. Jag ska förresten gifta mig snart.

Jaså? Men på din sida ser man ingen fästman, sa jag skeptiskt.

Lyckan gillar tystnad, sa Frida med ett litet leende. Får hoppas det inte spricker men bröllopsbilderna kommer jag lägga upp!

Så visade det sig att någon faktiskt försökt svärta ner Erik inför mig, och jag hade svikit honom direkt. Det måste jag genast försöka rätta till.

På mina samtal och sms svarade han inte. Så två dagar senare begav jag mig till Erik på kvällen, för då var han nog hemma.

Men när jag kom till huset såg jag hur han steg ur bilen tillsammans med Kira min gamla barndomsvän.

Vi hade vuxit upp på samma gård och varit nära vänner ett tag. Men Kiras överdrivna självsäkerhet och färgstarka sätt hade alltid gjort det svårt för mig, Majken, att trivas i hennes sällskap. Efter farmors död blev vårt umgänge inte mer än svala hej.

Kira ville hela tiden köpa salongen av mig hon tyckte den skulle passa bättre som massagesalong, och hon hade redan två spa själv, men ansåg att läget var oslagbart här.

Jag visste vad som pågick bakom kulisserna på hennes ställen! Och jag behövde min salong själv!

Jag hade sagt nej till hennes lukrativa erbjudanden gång på gång. Och nu hade hon säkert bestämt sig för att hämnas genom att stjäla min fästman.

Medan de tankarna snurrade tog Kira och Erik farväl med en lång kram, och snart körde Kira iväg.

Ser du, vad var det jag sa om Erik, hördes Bengts milda stämma bakom mig.

Hej Bengt stammade jag.

Hej själv! Erik är ju inte direkt ensam förstår du Ta och gift dig med mig istället, han log, men ögonen var allvarliga.

Förlåt, jag har inte tid nu, sa jag förläget och rusade vidare.

Att hitta Kira var lätt. När jag kom hem till vår gård hade hon just parkerat.

Så du ville sno min fästman? sa jag rakt ut. Men bilderna, där gick du bet! Jag vet redan sanningen.

Vilka bilder? Kira såg äkta frågande ut. Vad pratar du om?

Säg inte att det inte var du som skickade bilder på Erik med en annan tjej! Ville du plantera bevis?

Är du okej, Majken? Jag har inte skickat några bilder. Det är tvärtom Erik började uppvakta mig för en vecka sedan. Ni har ju gjort slut, har jag fattat?

Jag granskade henne hon verkade inte ljuga. Allt behövde snurra ett varv till i huvudet, helst i lugn och ro.

Jag trodde du ville köpa salongen, men nu är jag inte så säker ropade Kira efter mig när jag gick, men jag vände mig inte om.

Hemma samlade jag mod och ringde Erik igen. Till min häpnad svarade han.

Kom hem till mig, suckade han svagt när jag föreslog att vi skulle träffas. Jag är sjuk, mår inte bra.

Jag behövde inte höra det två gånger.

Erik, jag hade fel! Förlåt mig, snälla. Jag är bara lite för svartsjuk för att jag verkligen älskar dig. Allt såg så trovärdigt ut Förlåt!

Jaja, han ryckte på axlarna. Sånt händer.

Men du är fantastisk! Jag kastade mig om honom och kysste hans kind. Jag älskar dig!

Men Erik lösgjorde sig försiktigt.

Vi får vara vänner.

Vad menar du? Vi skulle ju gifta oss?

Majken, sa han uttråkat, jag tänker gifta mig med Kira.

Vad?! Du sa ju nyss att du älskar mig?

Inga scener nu. Egentligen bestämde jag mig när du blev så upprörd över bilder som vem som helst hade kunnat förfalska. Jag måste tänka på mitt eget bästa.

Dessutom går Kiras affärer bättre. Jag måste ju tänka på framtiden.

Jag blev helt stum. Orden gick inte att forma, och vad skulle jag ha sagt?

Erik hade helt enkelt bara använt mig, och nu bytte han ut mig mot någon han såg som mer lönsam.

Jag sprang ut från hans lägenhet, nerför trapporna och ut i den kyliga kvällen, men benen bar mig inte längre än till bänken i parken. Där sjönk jag ihop.

Efter ett tag kom Bengt och satte sig bredvid mig.

Stackars liten, sade han och drog handen över mitt hår. Det är bättre att allt kom fram nu

Jag förstår bara inte, vem gjorde det här mot mig! jag snyftade.

Jag sa Bengt långsamt.

Va? Varför då? jag slutade nästan gråta av förvåning.

Jag blev kär i dig redan första kvällen du kom till oss, erkände han. Och jag tänkte att jag ville gifta mig med dig, men du såg bara Erik.

Men Bengt, du är ju så mycket äldre, och jag älskade Erik Kanske inte längre

Jag ville först sätta honom i dålig dager hos dig, men hörde honom skryta för en vän om vilken rik tjej han träffat.

Då förstod jag att han ändå aldrig skulle lämna dig. Så jag försökte istället Men det är inte viktigt nu.

Vet du vad du gjorde mot mig? Du förstörde hela mitt liv!

Nej, jag räddade det. Du hade lidit ännu mer senare. Vill du gifta dig med mig, Majken?

Du är galen! Jag reste mig och gick snabbt hem.

Jag flyttade från stan, men Bengt hittade mig och han fortsatte höra av sig. Till slut började vi umgås som vänner.

Ett år senare dog Bengt och lämnade allt till mig, men jag gladdes aldrig över arvet. Jag hade vant mig vid att ha honom nära.

Erik blev rasande över att han förlorade sin lägenhet, men honom bekom det mig inte det minsta.

Bedöm artikeln
( No ratings yet )
Du är en förrädare – bröllopet blir inställt – Älskling, vad är det för trams du anklagar mig för? – pojkvännen Arvid knappt tittade på bilden. – Jag älskar bara dig och behöver ingen annan. Det där är säkert photoshop. – Jaså? Vem skulle ens bry sig om det, tror du? – Lo blev stött över att Arvid tog det hela så lättvindigt. Till och med hans försvar lät ointresserat. Skönhetssalongen hon ärvt efter sin mormor intresserade Lo egentligen inte så mycket. Hon trivdes bättre som bildlärare på konsthögskolan för barn. Självklart sa hon inte nej till arvet. Salongen gav bra inkomst och drevs utmärkt av en pålitlig kvinna. Så Lo kunde ägna sig åt sitt och saknade egentligen bara en familj. Efter mormoderns bortgång kände sig den 27-åriga Lo väldigt ensam, tills hon ett år senare träffade Arvid på en vernissage. Den charmerande mannen med den försiktiga leendet och artiga sättet vann henne med sin godhet och omtänksamhet. Två månader senare bjöd Arvid hem henne för att träffa sin styvfar, Jörgen Viktor. – Min riktiga pappa gick bort när jag var fyra, – berättade Arvid. – Mamma gifte om sig efter tio år. Jag har aldrig kallat Jörgen för pappa, men vi kommer ändå bra överens. När mamma gick bort för två år sedan bodde jag kvar hos honom. Jörgen Viktor föll Lo i smaken. Vältränad, pigg blick och välformulerad – han såg inte alls ut att vara 56 år. Lo verkade också få honom att mjukna. – Tänk att vår slarver haft sådan tur, – sa Jörgen Viktor artigt när han kysste blivande svärdotterns hand. – Varför slarver, Jörgen? – Arvid låtsades bli förolämpad. – En riktig karl är inte produktchef för hobbysaker, sa styvpappan glatt. Men okej, viktigast är att du fick världens snyggaste brud! Lo blev generad, men skrattade snart åt hans skämt – så mycket att hennes fästman blev lite svartsjuk. Efter ett halvår friade Arvid. Lo var så förälskad, så lycklig och så uppslukad av sina drömmar om ett framtida familjeliv, att hon först inte fattade vad det var för bilder som dök upp i hennes messenger. När hon väl insåg vad hon såg, stelnade hon inför synen. Bilderna visade Arvid i öm omfamning och kyssande en främmande tjej, med sitt sedvanliga blyga leende. Datumet på bilderna visade att de var tagna bara ett par veckor tidigare. – Älskling, vad är det för dumheter du slänger fram? – Han tittade knappt på bilderna. – Jag älskar bara dig! Det där är säkert fejk. – Jaså? Vem skulle vilja göra så här då? – Lo blev sårad över hans nonchalans. Till och med ursäkterna var likgiltiga. – Ingen aning, – svarade han lugnt. – Finns alltid galningar där ute. Lo ilsknade till. Någon annan hade med liv och lust försvarat sig, svurit på sin kärlek, hotat att hitta och straffa den som saboterat för hans fästmö… Men Arvid – dels hade han svikit henne, dels låg inga ursäkter i luften. – Du är en förrädare! Bröllopet blir inställt! – Lo rusade gråtande ut ur lägenheten under sin chockerade pojkväns blickar. Där satt hon hemma i tre dagar och grät, gick inte ut på en vecka och sjukskrev sig. Hon drog allt i sinnet – Arvid hörde av sig inte en enda gång – men sedan tog hon sig samman. Men tänk om bilderna är fejkade ändå? Nuförtiden kan alla möjliga bilder skapas med AI… Hade Lo varit för snabb med att ge upp? Till hennes förvåning visade sig tjejen på bilderna vara verklig – något Lo snabbt kunde hitta via nätet. Flickan, Vicky, fanns på tre sociala medier och gick snabbt med på att träffas. – Det där är urgamla bilder, – log Vicky när Lo visade bilderna. – Det är över ett år sedan! – Men, kolla datumet? – undrade Lo förvirrat. – Men snälla, det är väl det lättaste att ändra, – svarade Vicky och såg nästan medlidsamt på henne. – Var det du som skickade bilderna? – Aldrig! Varför skulle jag? Jag och Arvid gjorde slut för längesen och dessutom ska jag snart gifta mig. – Jaså? Jag ser inget spår av någon fästman på din sida, – sa Lo misstänksamt. – Sann lycka gillar tystnad, – log Vicky. – Längtar tills jag får lägga upp bröllopsfoton! Det betydde alltså att någon medvetet ruvat på Arvid, och Lo hade svikit honom direkt. Det måste hon genast rätta till. Men pojkvännen svarade varken på samtal eller sms. Efter två dagar bestämde sig Lo för att åka hem till Arvid. Hon anlände på kvällen och fick se honom komma ut från bilen tillhörande hennes bittra barndomsvän, Kira. De två hade växt upp på samma gård men hade växt ifrån varandra – Kira var för påstridig, för färgstark. Efter mormors bortgång hade Kira försökt köpa salongen flera gånger – ”det skulle passa perfekt för mina massagekliniker”. Lo visste väl vad som pågick där. Själv ville hon behålla arvet! Hon hade tackat nej till Kira gång på gång. Men nu skulle hon sno fästmannen i stället? Medan Lo funderade såg hon Kira och Arvid ta farväl på ett ömt sätt. – Du ser. Jag har sagt det, Arvid är en slarver, – hördes Jörgen Viktor bakom Lo. – Hej… Jörgen Viktor… – mumlade Lo förläget. – Hej du! Arvid är nog rätt ensam där inne. Du borde gifta dig med mig istället, – sa Jörgen Viktor och blinkade fast han såg allvarlig ut. – Förlåt, men jag måste gå, – sa Lo och flydde ifrån honom. Att hitta Kira var lätt. När Lo steg ut på gården hade Kira precis parkerat. – Så du ville sno min pojkvän? – Lo stirrade Kira i ögonen. – Men du klantade dig med bilderna! Jag vet allt. – Vilka bilder? – undrade Kira ärligt förvånad. – Vad snackar du om? – Säg inte att det inte var du som skickade bilderna på Arvid och en annan tjej! – Lo, mår du verkligen bra? Jag har aldrig skickat något. Arvid började för övrigt ragga på mig för en vecka sen – trodde ni gjort slut… Lo studerade Kiras ansikte. Nej, det verkade inte som att hon ljög. – Jag trodde du ville ha min salong! – ropade Kira när Lo gick därifrån utan att svara. Hemma ringde Lo Arvid, som för första gången svarade: – Kom över om du vill, – lät han avmätt. – Tror jag är sjuk. Mår kasst. Det behövdes ingen övertalning. – Jag hade fel, Arvid! Jag är så ledsen. Jag älskar dig så mycket, och blev bara svartsjuk… förlåt. – Okej, det är lugnt, – han ryckte på axlarna. – Sånt händer. – Du är världens bästa! – Lo kramade honom. – Jag älskar dig så mycket! Men Arvid lossade försiktigt på hennes grepp. – Vi kan vara vänner. – Vad menar du? Vi ska väl gifta oss? – Lo, – sa han stelt – jag tänker gifta mig med Kira. – Va? Du lovade ju… Vi skulle ju… – Kan vi slippa ett utbrott nu. Egentligen är det din överdrivna dramatik som fått mig att tänka om. Jag orkar inte sånt. Dessutom går Kiras business bättre, mer pengar. Jag behöver tänka på min framtid. Hon blev stum. Vad skulle hon ens säga? Arvid hade använt henne och bytt ut henne som ingenting. Lo sprang ut, benen vek sig och hon rasade ner på en bänk. Fem minuter senare satte sig Jörgen Viktor bredvid. – Stackars du, – sa han och smekte henne på huvudet. – Bättre det händer nu… – Men vem satte igång allt det här? – snyftade Lo. – Jag… – sa Jörgen Viktor lågt. – Du? Varför? – Gråten avstannade. – Jag blev kär i dig direkt första kvällen. Jag bestämde mig för att du skulle bli min, men du såg mig aldrig. Det var alltid ”Arvid, Arvid.” Jag ville först svärta ner dig i hans ögon – men sen hörde jag honom skryta för en kompis om sin rika fästmö. Då fattade jag att han aldrig skulle släppa taget, så jag gjorde tvärtom… Detaljer är oviktiga. – Du förstår att du sabbat mitt liv?! – Nej, jag räddade dig. Du hade annars lidit mer. Gifte du dig med mig, Lo? – Du är galen! – Hon for upp och gick hem. Sen flyttade Lo från stan, men Jörgen Viktor letade upp henne och till slut blev de vänner. Ett år senare gick han bort och efterlämnade allt till henne – men Lo blev inte glad. Hon hade vant sig vid sin ex-fästmans styvpappa. Arvid, däremot, blev ursinnig då han förlorade sin lägenhet – men det bekymrade inte Lo längre.