Det här är inte ens uppe för diskussion – Nina ska bo hos oss, det finns inget att snacka om, sa Zakarias och lade bestämt ifrån sig skeden. Han hade inte rört middagen, tydligt inställd på ett allvarligt samtal. – Det finns ett rum, renoveringen blev ju precis klar. Så om ett par veckor flyttar dottern hit. – Har du inte glömt något? frågade Ksenia efter att ha räknat till tio inombords. – Till exempel att rummet var till vårt gemensamma framtida barn? Eller det faktum att Nina faktiskt har en mamma, som hon borde bo hos? – Jag minns att vi pratade om barn, muttrade mannen. Han hade hoppats att frun bara skulle hålla med, så skulle de slippa fler diskussioner. – Men det får vänta några år. Du har ju studier kvar, barn får vänta. Dessutom vill Nina inte ha syskon. Och angående hennes mamma… – Zakarias log snett, – jag kommer begära ensam vårdnad. Det är farligt för Nina att vistas under samma tak som den där kvinnan! – Lilla tjejen? kontrade Ksenia förvånat. – Hon är tolv, det är ingen småunge längre. Och vad är faran? Att din dotter inte får var ute efter tio? Eller att hon måste göra läxorna, annars ryker mobilen och internet? Din exfru borde snarare helgonförklaras som inte redan tagit fram skärpet! – Du vet ingenting, fräste mannen. – Nina har visat blåmärken, visat hotfulla sms! Jag vägrar att min dotters liv förstörs! – Och just det håller du på med nu när du lyder hennes minsta vink. Ksenia reste sig försiktigt från bordet, lämnade soppan orörd. Hungern var borta, och maken huvudvärkande att se på. De hade ju varnat henne – gift dig inte för snabbt! Testa er relation… Men hon trodde sig veta bäst. Ville slå vännerna på fingrarna… Varför var folk emot ett hastigt bröllop? Det var rätt uppenbart – Zakarias andra äktenskap, femton år äldre, och en halvvuxen dotter han avgudade. Själva var för sig ingen katastrof, men tillsammans… nästan ohållbart. Egentligen störde de två första anledningarna inte Ksenia. Hon gillade att maken var äldre och rutinerad. Hon visste också att skilsmässan varit ömsesidig. Men den tredje… Nina. Direkt ouppfostrad, bortskämd, nästan hela livet omhändertagen av mormor eftersom föräldrarna slet för hennes framtid. Skilsmässan tog hon med ro – pappa skulle aldrig lämna henne, det visste hon. Mammas nya giftermål däremot… där gick gränsen. Nye styvpappan tog tag i uppfostran, och mamman, som nu jobbade mindre och var mer hemma, tog styvpappans parti. Utegångsförbud, läxor, privatlärare eftersom Nina låg efter i allt… Det retade gallfeber på den tv-spelande, datorsittande tjejen. Så mycket att hon började hitta på historier för att reta pappa. Ja, Nina ville bo hos pappa, för hos honom skulle hon kunna göra som hon ville. Ksenia räknades inte – varför lyda en styvmor bara nio år äldre? Hon var redo att göra vad som helst för sitt ”fria liv”. ********************** – Nina kommer ikväll. Gör i ordning hennes rum och snälla, stressa henne inte, hon har haft det jobbigt, konstaterade Zakarias medan han provade slipsen till nya kostymen. – Om jag hade vetat att Allis nya man… Men nu är det för sent. – Så du har bestämt dig. Du tar hit din dotter? sa Ksenia, som hoppats han skulle ändra sig. – Vem ska se efter henne? Du kommer tidigast hem vid åtta. – Du får hålla koll, ryckte mannen på axlarna. – Hon är självständig. – Jag har tentaperiod, du sa själv att jag måste fokusera på plugget, log Ksenia. – Låt Nina vara tyst och inte störa. Hoppas hon kan diska och städa, för de närmsta veckorna är det hennes hedersuppdrag. – Hon är ingen städerska… – Inte jag heller, avbröt Ksenia. – Men bor hon här får hon hjälpa till hemma. Du kanske borde tala med dottern om gemensamma regler. ************************ – Pappa, ska hon få mobba mig? Jag får inte ens träffa vänner! Din kära hustru dumpade allt hushållsarbete på mig medan hon glor på tv! Ksenia, som råkat tjuvlyssna, log snett. Visst ja, få henne att jobba – när himlen faller ned kanske! – Jag pratar med Ksenia, lovar. Men försök hitta samsyn. Jag kan inte hinna med allt. Kom överens med Ksenia, visa vilken fin tjej du är. – Okej, jag försöker, muttrade Nina när hon insåg att pappa inte gav sig. – Har du verkligen köpt bil till henne? – Ja, varför? – Bara undrar! Men till mig sa du att det inte fanns pengar till en utlandsresa! Jag har drömt om det! – Du är tolv, kan inte resa ensam. Vi åker hela familjen i sommar. – Jag vill INTE åka med er! Du älskar mig inte alls! Varför tog du mig från mamma? Din fru avskyr mig, och du har aldrig tid… Ksenia slutade lyssna. Hon insåg att Nina skulle få sin vilja igenom, vad det än gällde. Smart unge – nu skulle hon rensa ut ännu en rival om pappas pengar, och det skulle gå vägen. Ksenia orkade inte fler anklagelser och bestämde sig: en gräl till och det blir skilsmässa. Till sist skulle hon också förstöra glädjen för flickan lite genom att påminna om att Zakarias även efter skilsmässan skulle få betala underhåll. ********************** Ksenia fick rätt – kvällen började med anklagelser. Hon lyssnade, och sa lugnt att hon inte orkade mer och ville skiljas. – Jag vill ha lugn och ro, inte stå ut med allt detta. Och ja, jag varnade dig, att göra allt för dottern är ingen bra idé, sa Ksenia, och mötte Ninas triumferande leende. – Och du, fira inte för tidigt. Vem vet hur ditt liv blir? Jag kan alltid ställa ett ultimatum: om han vill träffa vårt barn, måste du tillbaka till din mamma. Eller något sånt. Medan Nina försökte protestera och Zakarias bearbeta informationen, tog Ksenia sin färdigpackade väska och gick. Hon var inte ens gravid – hon ville bara stressa ungen lite och lära mannen, som inte har en aning om barnpsykologi, en rejäl läxa…

Det är inte ens något vi kan diskutera, sa Håkan och la undan skeden. Han hade knappt rört middagen, förmodligen förberedde han sig mentalt på ett allvarligt samtal. Vi har ju ett rum, renoveringen är precis klar. Så om två veckor flyttar Elin in hos oss.

Har du glömt nåt? frågade Lovisa, efter att ha räknat till tio inombords. Typ att vi fixade rummet för vårt EVENTUELLA gemensamma barn? Och du verkar glömma att Elin har en mamma, som hon borde bo hos.

Jag vet att vi har pratat om att skaffa barn, nickade Håkan dystert. Han hade hoppats att Lovisa skulle böja sig utan diskussion. Men det kan vi skjuta upp några år. Du har ju ändå studier kvar, det passar bättre sen. Dessutom vill inte Elin ha syskon. Och angående hennes mamma Håkan drog lite på munnen jag tänker ansöka om ensam vårdnad. Det är ju rent farligt för Elin att vara kvar där!

Farligt? Hon är tolv år, Håkan. Varken bebis eller hjälplös. Vad är det som är så hemskt? Att hennes mamma säger att hon inte får hänga ute efter tio? Eller att mobilen åker bort om läxorna inte är klara? Din ex är ju ett helgon jämfört med vissa andra föräldrar!

Du vet inget, morrade Håkan. Elin har visat blåmärken, jag har sett sms med hot och skit! Jag tänker inte låta henne gå sönder!

Det är precis det du håller på med nu, när du låter henne styra allt.

Lovisa reste sig försiktigt, ställde ifrån sig nästan orörd soppa. Appetiten var borta, och Håkans besvikna blick gav henne huvudvärk. De hade ju varnat henne att inte stressa in i äktenskapet! Testa bo ihop först, se om känslorna håller Men nej, Lovisa visste ju alltid bäst! Ville vara först bland vännerna också

Varför var folk skeptiska till snabba bröllopet? Enkelt för Håkan var det andra äktenskapet, han var femton år äldre än henne och hade dessutom en dotter på tolv som var pappas ögonsten. Tre saker som var för sig kanske inte var så farliga, men tillsammans en riktig soppa.

De två första störde henne faktiskt inte. Hon gillade att han var äldre och att han visste hur familjeliv fungerade. Genom Håkans exfru, Karin, visste Lovisa att skilsmässan varit lugn och utan bråk.

Men tredje anledningen Elin. Fullständigt bortskämd, ohyfsad och inte van vid några gränser. Hon hade mest bott hos farmor eftersom föräldrarna jobbade jämt för att ge henne allt hon kunde önska. Och skilsmässan tog hon med ro, pappa skulle ju alltid finnas där oavsett om han gifte om sig. Däremot mammans nya äktenskap det var värre. Den nye styvpappan satte gränser och mamma, som började jobba mindre, höll med honom helt.

Plötsligt kom det regler, läxdagar, lärare Elin låg efter i nästan allt. Tänk dig att plötsligt behöva släppa datorspel och TV och sitta med multiplikationstabellen! Hon blev så irriterad att hon började hitta på historier och stressa sin pappa med dem.

Hon ville bo med Håkan, för hon visste att hans jobb gjorde att hon i princip fick sköta sig själv och Lovisa, bara nio år äldre, såg hon som luft.

Och för att få den där friheten var hon beredd att göra det mesta.

**********************

Elin kommer senare idag. Gör ordning hennes rum, och snälla, bråka inte med henne. Hon har haft det jobbigt, sa Håkan medan han testade slipsen till nya kostymen. Hade jag vetat att Karin skulle börja behandla henne illa för en ny karl Men nu är det för sent att tänka på sånt.

Så… du har verkligen bestämt dig? frågade Lovisa, fortfarande med hopp om att han skulle ändra sig. Vem ska ta hand om henne? Du kommer ju hem tidigast vid åtta.

Du får hålla ett öga, ryckte Håkan på axlarna. Hon är inte tre år gammal, hon klarar sig själv.

Jag har tenta om två veckor, du har själv sagt att jag måste prioritera skolan, log Lovisa snett. Hoppas Elin är okej med att hjälpa till hemma, för disk och golv blir hennes hedersuppgift tills vidare.

Hon är inget hembiträde

Nej, inte jag heller, avbröt Lovisa snabbt. Men ska hon bo här får hon hjälpa till. Bäst att du pratar med henne om vilka regler som gäller.

************************

Pappa, låter du henne verkligen köra med mig? Jag får knappt träffa kompisar för hon tvingar mig städa hela lägenheten, medan hon bara glassar framför TV:n!

Lovisa råkade höra samtalet och fnös inombords. Jo, eller hur. Får man Elin att lyfta ett finger är det ju ett mirakel!

Jag ska prata med Lovisa, lovar jag. Men du måste också försöka funka med henne. Elin, jag vet det är tufft, men jag kan bara inte finnas där jämt. Försök hitta ett sätt att gå ihop med Lovisa, visa att du kan vara schysst.

Jag loovar väl, suckade Elin, som fattade att pappa inte skulle hjälpa just nu. Förresten, är det sant att du köpte bil till henne?

Ja, varför?

Inget särskilt! Men du sa att du inte hade råd att låta mig åka utomlands på sommarlovet! Det var det enda jag ville!

Du kan ändå inte åka ensam, du är tolv, och jag jobbar. Vi åker nästa sommar, hela familjen tillsammans.

Men jag VILL inte åka med hela familjen! Du älskar mig inte ens längre, eller hur? snyftade Elin. Varför tog du mig hit ens? Din fru vill inte ha mig och du har aldrig tid…

Mer ville Lovisa inte höra. Hon insåg att Elin alltid fick som hon ville, och inte bara vad gäller resor. Den där smarta ungen var inställd på att putta ut ännu en konkurrent om pappas pengar. Och det skulle nog lyckas.

Lovisa hade fått nog av att bli klagad på av Håkan, och bestämde sig: ännu ett gräl och hon ansöker om skilsmässa. Och sen skulle hon ändå förstöra nöjet för Elin, genom att påminna Håkan att han kommer vara betalningsskyldig efteråt. Barnbidrag, så klart.

**********************

Och Lovisa hade rätt kvällen blev en enda lång lista av gnäll och klagomål. Hon lyssnade, men sen sa hon lugnt att hon ville skiljas.

Jag vill ha lugn och ro, inte sitta och ta emot spydigheter. Jag har ju sagt, att låta Elin bestämma är en dålig idé, sa hon och mötte Elins nöjda leende, bara för att snabbt plocka ner henne på jorden. Och du borde inte vara så nöjd, för man vet aldrig hur framtiden blir. Jag kan lika gärna ge din pappa ett ultimatum ska han träffa vårt barn, sa Lovisa och drog fingrarna över magen, får han faktiskt skicka tillbaka dig till din mamma. Eller nåt sånt.

Elin hann knappt hitta orden för sin ilska, och Håkan såg helt förvirrad ut. Lovisa tog snabbt sin redan packade väska och gick ut. Sanningen var att hon absolut inte var gravid, hon ville bara göra Elin nervös och ge Håkan en liten läxa i barns psykologi något han verkligen inte förstod sig på.